Klasskompis som mår dåligt

Modig_Korn

Trådstartare
En av mina klasskompisar mår riktigt kasst just nu och har försökt ta livet av sig flera gånger. Senast för knappt en månad sen. B ligger efter i skolan i nästan alla ämnen vilket stressar hen otroligt mycket. B har berättat om att hen varit utsatt för sexuella trakasserier och sexuella närmanden på sin arbetsplats men har för dålig självkänsla för att våga säga något till sin arbetsgivare eller polisanmäla händelserna. B har en partner som tycks leva i ett slags vakuum där ”det man inte vet, lider man inte av och det man vet, pratar man inte om, därför finns det inget att lida av” gäller. Partnern vill flytta ihop med B men B är rädd att återvända till orten B bor på pga det som skett på arbetsplatsen. Jag vet inte om det är mer som spökar, jag är inte mest insatt i hens problem men jag känner till några av dem sen innan.

Vi har pratat med lärarna om situationen (utelämnat självmordstankarna/försöken) och bett dem att inte gå fram så hårt mot B och försöka reda ut vad som fattas betygsmässigt. Vi uppmuntrar B om skolarbetet, hjälper B på traven men hen är inte jättemottaglig för uppmuntran och uppskattning. Vi har försökt få B att prata med någon psykolog eller kurator eller motsvarande men hen tycker att det är för dyrt och vet inte om hen skulle våga/vilja prata om sina bekymmer med någon som hen inte känner. Jag har tipsat om att svenska kyrkan inte kostar något/mycket men hen bara skrattar och avvisar förslaget, hen har gått ur svenska kyrkan och har sexualitet som ryms inom HBTQ och tror därmed att det skulle innebära något problem (antar jag). Nu efter det här senaste självmordsförsöket och hens prat om att överdosera ämnen med skadlig/dödlig utgång så har vi insett att vi får dra upp ansträngningarna för att göra en intervention. Att få hen att gå och prata med någon om sina problem. Men hur exakt vi ska gå tillväga eller vart vi bör vända oss är den stora frågan just nu. Därför frågar jag buke, hur och vad ska vi göra?
 
En av mina klasskompisar mår riktigt kasst just nu och har försökt ta livet av sig flera gånger. Senast för knappt en månad sen. B ligger efter i skolan i nästan alla ämnen vilket stressar hen otroligt mycket. B har berättat om att hen varit utsatt för sexuella trakasserier och sexuella närmanden på sin arbetsplats men har för dålig självkänsla för att våga säga något till sin arbetsgivare eller polisanmäla händelserna. B har en partner som tycks leva i ett slags vakuum där ”det man inte vet, lider man inte av och det man vet, pratar man inte om, därför finns det inget att lida av” gäller. Partnern vill flytta ihop med B men B är rädd att återvända till orten B bor på pga det som skett på arbetsplatsen. Jag vet inte om det är mer som spökar, jag är inte mest insatt i hens problem men jag känner till några av dem sen innan.

Vi har pratat med lärarna om situationen (utelämnat självmordstankarna/försöken) och bett dem att inte gå fram så hårt mot B och försöka reda ut vad som fattas betygsmässigt. Vi uppmuntrar B om skolarbetet, hjälper B på traven men hen är inte jättemottaglig för uppmuntran och uppskattning. Vi har försökt få B att prata med någon psykolog eller kurator eller motsvarande men hen tycker att det är för dyrt och vet inte om hen skulle våga/vilja prata om sina bekymmer med någon som hen inte känner. Jag har tipsat om att svenska kyrkan inte kostar något/mycket men hen bara skrattar och avvisar förslaget, hen har gått ur svenska kyrkan och har sexualitet som ryms inom HBTQ och tror därmed att det skulle innebära något problem (antar jag). Nu efter det här senaste självmordsförsöket och hens prat om att överdosera ämnen med skadlig/dödlig utgång så har vi insett att vi får dra upp ansträngningarna för att göra en intervention. Att få hen att gå och prata med någon om sina problem. Men hur exakt vi ska gå tillväga eller vart vi bör vända oss är den stora frågan just nu. Därför frågar jag buke, hur och vad ska vi göra?
Vad hände med vården efter självmordsförsöken? Har personen nekat öppenvårdskontakt? Det tråkiga är att vill inte personen så vill den inte och då finns inte mycket att göra egentligen annat än att fortsätta försöka övertyga om att ta upp kontakten med öppenvården. Det finns väl ett antal sidor på nätet som riktar sig till anhörig och hur man kan förhålla sig till en person med självmordstankar. Dock ingen koll just nu på vad dom heter, går väl att googla.
 
Vad hände med vården efter självmordsförsöken? Har personen nekat öppenvårdskontakt? Det tråkiga är att vill inte personen så vill den inte och då finns inte mycket att göra egentligen annat än att fortsätta försöka övertyga om att ta upp kontakten med öppenvården. Det finns väl ett antal sidor på nätet som riktar sig till anhörig och hur man kan förhålla sig till en person med självmordstankar. Dock ingen koll just nu på vad dom heter, går väl att googla.
Jag tror inte att hen söker vård under/efter försöken. Så det finns inget 'bevis' på att hen har försökt sig på det. Kom på att skolan har en kurator som vi tänkte att vi kunde kontakta (eftersom kompisen verkar ha gett upp för mycket för att försöka själv). Hoppas på att det ger något, åtminstone en skjuts i rätt riktning.
 
Mår personen så dåligt så borde det gå att få hjälp via VC, det kostar lika mkt som ett vanligt besök och ingår i högkostnadsskyddet. Det svåra är ju att få ngn att söka hjälp som inte vill det. Men tipsa och erbjud hjälpen med att ta kontakt. Mer än så kan ni knappast göra.
 
Jag tror inte att hen söker vård under/efter försöken. Så det finns inget 'bevis' på att hen har försökt sig på det. Kom på att skolan har en kurator som vi tänkte att vi kunde kontakta (eftersom kompisen verkar ha gett upp för mycket för att försöka själv). Hoppas på att det ger något, åtminstone en skjuts i rätt riktning.
Ring öppenvården och prata med dom om hur ni bör och kan göra. Dom kan ju iallafall kanske ge råd.
 

Liknande trådar

Samhälle Jag har valt att vara anonym på grund av, vad jag tycker, uppenbara anledningar. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det som har...
2
Svar
39
· Visningar
6 045
Senast: mars
·
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
164
· Visningar
18 955
Senast: jemeni
·
Kropp & Själ Jag var väldigt nära att skriva det här under anonymt nick, men kom sedan fram till att det här inte är något att skämmas för och att...
2 3
Svar
44
· Visningar
4 668
Senast: Mineur
·
Hundhälsa Min hund, en sheltie, har upprepade perioder av att vilja avlasta höger bakben. (Det är inte slipped tendon, han är dock opererad för...
2
Svar
27
· Visningar
3 679
Senast: Takire
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp