Kött - och mjölkkonsumtion

[skogaliten]

Kan man inte odla proteingrödor här istället och äta det direkt, istället för att låta det passera en ko?

Nej, det är inte så enkelt.

Grödor som ger högvärdigt protein och som ätas av människor, kan bara i liten utsträckning odlas i Sverige.
Det krävs ett bra klimat, som bara finns fläckvis.

Det odlas bönor (bruna bönor och sedan några år tillbaka även andra sorter som t.ex. svarta bönor, och kidneybönor) på Öland, och på vissa fläckar av Västgötaslätten, samt i liten utsträckning i Skåne. Om man odlar bönor på Gotland vet jag faktiskt inte. På Gotland har man lyckats odla Durumvete, så där kanske man experimenterar med annat än bönor.

I resten av Sverige så funkar det inte, de hinner helt enkelt inte växa färdigt och mogna, eller så är det fel sorts jordar.
På de fläckar där det går att odla bönor, så går det knappast att odla tillräckliga mängder för att förse alla Sveriges innevånare med protein.

Gula ärtor kan odlas i stora delar av Sverige, huvudsakligen söder om Dalälven. Och dessa går också att äta direkt.

Som jag skrivit tidigare:
som ett exempel på otillgängligt proteinfoder (förutom allt gräs och all klöver då), den majs som odlas för att bli proteinfoder till kor, skördas hel och blir ensilage i de allra flesta fall, det blir alltså inte majskolvar som tröskas. Ett annat exempel är åkerböna, som i princip kan odlas där det går att odla gula ärtor, som är en mycket nära släkting till "bondböna". Den kan i dagsläget inte ätas som den är av människor p.g.a. innehållet av tanniner. För åkerbönan pågår både växtförädling för att ändra på tannininnehållet, samt försök att processa bönan, så att man tar bort tanninerna ur den mogna bönan, så att den ska kunna ätas av människor.

 

[fejt]

Jag bor bredvid en besättning mjölkkor och det är ren och skär ångest de dagar kor och kalvar separeras. Som korna ropar efter sina kalvar i flera dagar. Det är grymt.
Häromdagen kom en slaktbil för att hämta några stutar som stått inne sedan i höstas. Visst, våra svensk transporter har luftinsläpp men det är ingen idyllisk bregottfabrik på landsbygden. Djur står instängda, ropar efter sina ungar, fraktas i slaktbilar i 30 graders värme. Det finns inga argument som gör dagens kött- och mjölkkonsumtion moraliskt acceptabel. Man kan prata om hur mycket öppna landskap man vill. Vi äter djur som lidit svårt under sin livstid.

 

[skogaliten]

Varken mitt eller ditt uttalande behöver redovisas, generellt är de båda välkända sanningar liksom. Jag diskuterar gärna vad, hur och alternativ, men inte om du tänker låtsas att du är helt främmande inför ATT köttkonsumtion suger.

Jag låtsas inte. Köttkonsumtion suger inte, däremot är det modernt att säga så i delar av sta'n.

 

[skogaliten]

I kulturer där barn dricker mjölk men inte vuxna, utvecklar många laktosintolerans med åren.

Nu pratar jag om vuxna.

Läs på.

 

[supercalifragilistic]

Jag låtsas inte. Köttkonsumtion suger inte, däremot är det modernt att säga så i delar av sta'n.

Berätta mer.

 

[Heulwen]

Nej, det är inte så enkelt.

Grödor som ger högvärdigt protein och som ätas av människor, kan bara i liten utsträckning odlas i Sverige.
Det krävs ett bra klimat, som bara finns fläckvis.

Det odlas bönor (bruna bönor och sedan några år tillbaka även andra sorter som t.ex. svarta bönor, och kidneybönor) på Öland, och på vissa fläckar av Västgötaslätten, samt i liten utsträckning i Skåne. Om man odlar bönor på Gotland vet jag faktiskt inte. På Gotland har man lyckats odla Durumvete, så där kanske man experimenterar med annat än bönor.

I resten av Sverige så funkar det inte, de hinner helt enkelt inte växa färdigt och mogna, eller så är det fel sorts jordar.
På de fläckar där det går att odla bönor, så går det knappast att odla tillräckliga mängder för att förse alla Sveriges innevånare med protein.

Gula ärtor kan odlas i stora delar av Sverige, huvudsakligen söder om Dalälven. Och dessa går också att äta direkt.

Som jag skrivit tidigare:
som ett exempel på otillgängligt proteinfoder (förutom allt gräs och all klöver då), den majs som odlas för att bli proteinfoder till kor, skördas hel och blir ensilage i de allra flesta fall, det blir alltså inte majskolvar som tröskas. Ett annat exempel är åkerböna, som i princip kan odlas där det går att odla gula ärtor, som är en mycket nära släkting till "bondböna". Den kan i dagsläget inte ätas som den är av människor p.g.a. innehållet av tanniner. För åkerbönan pågår både växtförädling för att ändra på tannininnehållet, samt försök att processa bönan, så att man tar bort tanninerna ur den mogna bönan, så att den ska kunna ätas av människor.

Får mig ännu mer inställd på att insektsmjöl och alger vore en god idé för att försörja oss med protein.

 

[supercalifragilistic]

Med vetskapen så kan man ju ändå göra något åt det och försöka minska på lidandet så gott det går. Med vetskapen så kanske det är värt för konsumenten att betala mer för att djuren ska kunna lida mindre. Eller äta något mindre kött för att lindra det dåliga klimatsamvetet något. Alternativet, att låtsas som att korna inte sörjer sin förlorade avkomma eller vad det nu må vara, kommer aldrig kunna leda till någon förbättring för djuren. Upplysta konsumenter gör bättre val. För sig själva, för djuren och för klimatet.

Alltså samma process en går igenom för att bli vegetarian/vegan, men jag antar att jag undrar varför vissa löper hela linan ut medan andra, trots samma efterforskningar, tycker att det räcker att angripa bara vissa delar eller en viss mängd. Det känns som att det hör ihop med det andra du vidrör, hur en som konsument kan göra bra val, och att tro på konsumentmakt och att konsumtion kan göra nytta, snarare än att vara mer eller mindre destruktiv.

 

[skogaliten]

Det jag läst om kom från en professor på Chalmers, under svenska förhållanden.

Intressant det sista, men bönor, ärtor och sädeslag skulle väl vara bättre om det hamnade i våra magar direkt? Eller är allt djuren får spill, som ärtorna? Hur många av de som har köttdjur är självförsörjande med föda från gården undrar jag.

Majoriteten som föder upp köttdjur, eller har mjölkkor, försöker få fram allt foder från den egna gården.

"Spill" är nog inte rätt ord för de kvaliteter av spannmål eller ärtor som blir foder. Det är t.ex. korn som odlats för att bli "maltkorn" (till öltillverkning), men som inte vuxit korrekt, och som därför inte kommer att kunna användas i öltillverkning, eller ärtor som inte vuxit tillräckligt bra för att kunna användas till ärtsoppa, eller sådant som odlas med avsikt för att bli djurfoder som t.ex. åkerböna.

För att odling ska fungera, så kan man inte odla samma gröda på samma markplätt år efter år, utan man måste rotera grödorna, och även ibland även låta marken vara t.ex. gräsbevuxen under några år. Gör man inte så, så utarmas jorden, oönskade mikroorganismer och/eller skadeinsekter får fäste, och man får till slut jord som inte kan odlas alls.
Så även grödor som inte kan konsumeras av människor direkt har en viktig roll i "växtföljden", som gör att odlingsmarken alls fungerar.

 

[durachiny]

Ärtor och bönor (exkl soja) har ungefär samma proteinvärde så om ärtor går att odla så behöver man inte bönor för protein. Sen innehåller även spannmål protein så det går oavsett.

 

[skogaliten]

Det jag läst om kom från en professor på Chalmers, under svenska förhållanden.

Intressant det sista, men bönor, ärtor och sädeslag skulle väl vara bättre om det hamnade i våra magar direkt? Eller är allt djuren får spill, som ärtorna? Hur många av de som har köttdjur är självförsörjande med föda från gården undrar jag.

Aha! Djurrättsaktivisten som gjort "cherry picking" till en skön konst, och som använder sin ställning som professor på Chalmers för missionera mot all djurhållning.

 

[skogaliten]

Det har som sagt kommit en avhandling i år på att slåtter fungerar lika bra som bete.

Kan du länka till den avhandlingen?

Beskriver avhandlingen HUR man slår en naturbetesmark?

 

[lizan]

Kan du länka till den avhandlingen?

Beskriver avhandlingen HUR man slår en naturbetesmark?

De beskriver hur det är gjort ja. De jämför även olika metoder av slåtter. Du kan säkert hitta den själv om du googlar. Har den bara på datorn och sitter med telefonen nu. Linköpings universitet är det från.

 

[Elektron]

Jag låtsas inte. Köttkonsumtion suger inte, däremot är det modernt att säga så i delar av sta'n.

Vilket fördomsfullt överlägset uttalande

 

[skogaliten]

De beskriver hur det är gjort ja. De jämför även olika metoder av slåtter. Du kan säkert hitta den själv om du googlar. Har den bara på datorn och sitter med telefonen nu. Linköpings universitet är det från.

Nej, jag hittar inte något från Linköping på det temat.

Jag hittade den här: "Bete eller slåtter i naturliga fodermarker", en magisteruppsats från SLU i Uppsala, från den 19/12 2017. Är det den du menar?

Jag har läst den. Den säger inte att "slåtter är lika bra som bete", utan snarare att "bägge kan fungera" och definitivt beskriver den inte hur man skulle kunna slå naturbetesmarker.

Naturbetesmarker är ofta väldigt annorlunda än gamla slåtterängar, något som inte alls berörs i uppsatsen, som för övrigt är en litteraturstudie, snarare än en genomförd egen studie. Det saknas helt enkelt definitioner av den mark som diskuteras.

Jag har själv en ca 4000 kvm stor slåtteräng (bidragsberättigad för lieslåtter med efterbete), och den är tekniskt möjlig att slå med lie, eller med självgående slåtterbalk. Där hässjas det slagna, och så efterbetas ängen. Där finns måttligt med stenar/stenblock och träd/enbuskar, och marken är relativt jämn, så man kan svepa med sin lie, eller med viss försiktighet köra sin motordrivna slåtterbalk.

Jag har också 5 hektar naturbetesmark med "särskilda värden" och "särskild skötsel" enligt plan från Länsstyrelsen. Den marken är inte möjlig att "slå" annat än om man skulle krypa runt med sax i handen. Det är stenblock invid sten, hasselbuketter, enbuskar, slåbärssnår, rönnar, brakved och lind, ask och solitära björkar, gropar och små kullar, branter och småytor av olika karaktär, någonstans här och där så kanske det finns några ytor om 1000 kvm som har samma karaktär som en slåtteräng, sammanlagt handlar det om kanske 5000 kvm av 50000 kvm. Djuren kan dock beta utmärk även mellan stenarna, i håligheter, på kullar och slänter, och runt träd och buskar. Delar av den marken hyser mycket ovanliga betesgynnade arter av växter, och finns med i LST särskilda program för bevarande av dessa...

 

[Milosari]

Alltså samma process en går igenom för att bli vegetarian/vegan, men jag antar att jag undrar varför vissa löper hela linan ut medan andra, trots samma efterforskningar, tycker att det räcker att angripa bara vissa delar eller en viss mängd. Det känns som att det hör ihop med det andra du vidrör, hur en som konsument kan göra bra val, och att tro på konsumentmakt och att konsumtion kan göra nytta, snarare än att vara mer eller mindre destruktiv.

Jag tror det handlar om dels det, men också hur samvetet fungerar. En del människor har lättare än andra för att sätta på sig skygglappar för att inte se det som är obekvämt. Det här med att känna ett kollektivt ansvar, det är inte allas starka sida. Men jag tror ändå att lösningen är mer info, mer utbildning och mer forskning för att slå hål på myter kring livsmedelsproduktionens baksida. Det fungerar ju, dagens konsumenter är mer medvetna och köper en större andel ekologiskt eller närproducerat nu än för 10 år sedan.

Jag efterlyser någon form av djurvälfärdsmärkning på animaliska produkter. Tänk om alla grisar kunde ha det som på Ängavallen t ex. De grisarna kan man nog äta med väldigt rent samvete.

 

[Milosari]

Aha! Djurrättsaktivisten som gjort "cherry picking" till en skön konst, och som använder sin ställning som professor på Chalmers för missionera mot all djurhållning.

Fast kom igen. Du kan räkna hur du vill, det går ändå åt löjliga mängder vatten för att producera animaliska livsmedel.

 

[ginnies]

Det man ska lägga på minnet är att kor av naturen är "lämnare", alltså att de lägger sin kalv på en plats och går därifrån. Om man jämför med det väldigt starka bandet mellan sto och föl så förstår jag om man blir upprörd, men kor fungerar inte alls så. Det är naturligt för en ko att lämna sin kalv.


Edit:

https://www.facebook.com/video.php?v=1232921476756076

Man kanske ska tydliggöra att bara för att de är "lämnare" så betyder inte det att de lämnar kalven utan de har 100 koll på var den är. Och sen stämmer det inte alls med alla kor, vi har kor som inte viker från sin kalv öht under flera veckor.
Att ta kalv ifrån sin mor är ett accepterat djurplågeri.

 

[Anders]

Fast kom igen. Du kan räkna hur du vill, det går ändå åt löjliga mängder vatten för att producera animaliska livsmedel.

Dricksvatten är normalt inte en bristvara i Sverige.

 

[ginnies]

Jag har hört om det där med öppna landskap en del, kan du berätta mer om det? Jag känner att jag har lite dålig koll på vad konsekvenserna av utebliven köttproduktion skulle bli.

Vi har våra kor för att beta värdefulla betesmarker med sällsynta blommor o örter. Om det inte betas-av kor, ska tilläggas, så försvinner det som växer där, och det som ska betas bort tar överhanden.
Eftersom mkt är så ovanligt drar det med sig ovanliga insekter som lever på nektarn, så försvinner de ovanliga blommorna så försvinner de ovanliga insekterna.
Länsstyrelsen har även, bl a efter vår önskan(krav) ( och säkert deras egen också), dolt våra marker fast det är naturreservat, så de finns inte med i broschyrer på sevärda platser.
Mao vi slipper en del av uppgrävningsproblematiken.

 

[Anders]

Jag tror det handlar om dels det, men också hur samvetet fungerar. En del människor har lättare än andra för att sätta på sig skygglappar för att inte se det som är obekvämt. Det här med att känna ett kollektivt ansvar, det är inte allas starka sida. Men jag tror ändå att lösningen är mer info, mer utbildning och mer forskning för att slå hål på myter kring livsmedelsproduktionens baksida. Det fungerar ju, dagens konsumenter är mer medvetna och köper en större andel ekologiskt eller närproducerat nu än för 10 år sedan.

Jag efterlyser någon form av djurvälfärdsmärkning på animaliska produkter. Tänk om alla grisar kunde ha det som på Ängavallen t ex. De grisarna kan man nog äta med väldigt rent samvete.

Jag tror inte upplysning och utbildning har någon större betydelse, importen drivs av väldigt starka ekonomiska intressen och den enda möjligheten till förändring är genom direkta politiska beslut.