Sv: Läder från Indien - tänk innan ni köper
Vi blir aldrig informerade när det kommer besökare, de enda som vet om det är oftast veterinärerna, eftersom det är mkt veterinär studenter hos oss. Det brukar ha 3-4 elever med sig som kollar på olika skador på djuren, lunginflamation, ledskador ect. De brukar vara där några dagar/veckan.
Några gånger om året är det revision, de är hemligt tills de står i slakthallen, knappt så vår högsta chef vet när de kommer. Just för man inte ska kunna "snygga till det". Utan det ska vara som det är alla andra dagar.
Bönder som levererar djur till oss får minst 2 besök/år av veterinär och livsmedelskontrollanter. De kollar att stallarna är snygga, djurhållningen fungerar, djuren är hela och friska och tar hygienprover på vatten och maten.
Djur som har skickat skadade/magra djur till oss har djuren blivit fotograferade, veterinären gör en anmälan och lämnar sen vidare till djurskyddsmyndigheten som åker ut och besöker gården för att se hur alla andra djuren ser ut.
Grisar skriker för ingenting

Jag har gått 2 veckor i svinhuset på skolan och bodde 100m från en grisgård där en av mina bästa vänner jobbar. Vi har vårt omklädningsrum ovanför stallet där de lastar av djuren, och man kan höra en ko råma, men den som vart med och flyttat en ko från t.ex. lösdrift till båsladugård, från sina bästisar, vet att de blir jätte ledsna och skriker hela dagen. Grisar kan man titta på så skriker dem i princip, men de är mest nyfikna, det märktes tydligt när vi lastade på slaktbilen.
Och såklart att djuren blir stressade av att åka transport, de kanske har åkt det 1 gång tidigare i sitt liv när de var bebisar, men man åker inte med grisar och kossor som man åker med en tävlingshäst precis, om det nu inte är en utställningskossa man har

Det finns ju hästar som åker transport ofta som ändå blir jätte uppstressade, såklart att en gris, ko, får också blir det.
De enda pälsdjuren vi slaktar är lamm/får, då har man en stor tång, påminner lite om en häxsax blandad med hovtång, med metallbrickor längst ut som sätts mot tinningarna så skickas det ström. Skulle jag bli avlivad skulle jag välja den metoden.
Att stoppa in något i rumpan och munnen verkar otroligt jobbigt och tidskrävande om inte annat. snarare att djuret får gå in i en metall-box som sen blir kopplad till ström.
Det finns vissa som fått för sig att man kollar att djuret är dött genom att stoppa upp ett metallrör i halsen eller i rumpan, men det man gör då är att man lossar matstrupen, och längst ut på metallröret sitter en gummisnodd som man fäster precis innan magen för inget maginnehåll ska rinna ut.
Den man använder i rumpan, är en sotningspistol, som en borr ungefär, den skär loss fetändan, där tarmen lixom sitter fast. För att sen trä över en påse för att inget bajs ska rinna ut.