Lära barn att sova själva, hur?

Vi har en väldigt lättsövd 8-åring och en betydligt oroligare 10-åring...Vi lägger ett barn var och byter barn varannan kväll. Då vi båda uppskattar lite vaken gemensam tid utan barn vill vi att även 10-åringen kommer till ro i rimlig tid och då har vi skrotat allt vad principer heter, det viktigaste är att hon kommer till ro och får sova! Så vi läser för henne samtidigt som lillebror och när det är sovdags varierar vi lite.

Vill vi att hon somnar i en säng är det alltid vår säng men det tar ändå lite tid. Vill vi Att det går fort får hon somna i soffan, sen leder vi in henne till oss när hon somnat. Det är som att trycka på en ”sovknapp” om hon får ligga inknölad mellan oss i soffan och vi sätter på typ en engelsk dokumentär:D

Tror hon att vi lägger henne i sin egen säng somnar hon inte så vi har försäkrat henne om att det får bli i vår säng på obestämd framtid... det varar inte till 25-årsdagen precis. Och ser hellre tillbaka på en tid där vi mötte hennes behov än en tid som gick ut på att tvinga fram något som ändå kommer lösa sig helt av sig själv. Lycka till!!
 
Jag har tva kusiner som sov mellan mamma och pappa mycket lange. Den ena var i 13-14 ars aldern nar han fortfarande sov med dem.

Just saying.

Vi har aldrig legat med mina tre for att de ska somna, daremot satt vi med dem nar det behovdes, men forsokte begransa det sa mycket som mojligt. Istallet har olika gosedjur varit "stallforetradande" trygghets foremal, eller vad som fungerade for just det barnet. Ena sonen hade pa klassisk musik hela natterna, det viktiga var att de larde sig att ensamhet inte var laskigt och att vi fanns dar, pa andra sidan dorren om det blev laskigt pa riktigt.

Jag har alltid ansett att det ar min uppgift som foralder att se till att mina barn ar sa sjalvstandiga och aventyrslystna det bara gar, da jag ville att de skulle vaxa upp till sjalvstandiga individer som tors tro pa sig sjalva och "ta tillfallet i flykten" nar nya mojligheter oppnas.
Hur många studier som helst har ju visat att barn inte blir osjälvständiga av närhet och samsovning, utan snarare faktiskt tvärt om.
Sedan förstår jag TS problem fullt ut och en åttaåring är ju ingen bäbis, utan ett mellanstort barn som man kan resonera med. Låter som om de är på god väg 😊.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Små barn små bekymmer, stora barn stora. Känns det som. Dottern går i åttan och umgås rätt intensivt med ett par killar och en... 7 8 9
Svar
163
· Visningar
9 414
Senast: Cambrie
·
Övr. Barn Det sägs ju vara ganska vanligt men vi känner oss verkligen helt ensamma. Vår gosse fyller 6 i sommar och kissar fortfarande mycket på... 2
Svar
27
· Visningar
2 095
Senast: Amha
·
Övr. Barn Jag håller på att bli knäpp av allt velande och tankar och funderingar fram och tillbaka 😅 Jag har idag ett barn på 1,5år. Jag lever... 2
Svar
26
· Visningar
2 266
Senast: MiniLi
·
Övr. Barn Min äldsta fyller 6 år till sommaren. Hittills har vi "bara" haft födelsedagskalasen för närmsta släkten, men det har ändå blivit mellan... 3 4 5
Svar
84
· Visningar
3 981
Senast: Kilauea
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Kattsnack 11 🐈‍⬛🐈
  • Diskbråck
  • Tråden för spår

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp