Lite råd tack..

  • Träning
  • Trådstartare Trådstartare Amica
  • Startdatum Startdatum
  • Svar Svar 3
  • Visningar Visningar 755
A

Amica

Ja, det verkar som om jag inte är den enda som inte har ngn motivation..
Till saken.
I min familj har vi haft på med hästar sedan jag var liten. Har alltid haft alla möjligheter till att träna, tävla mm.
Fick -97 en unghäst som jag tränade o tävlade en del. Sedan blev hon sjuk i omgångar (halt mm men är friskförklarad).
Då var jag ca 15-16 år. Upptäckte att det fanns fler saker än hästar.
Det är något som jag ångrar nu.
Jag kan verikligen inte dra mig ur denna lååååång svacka.
Jag vill, men ändå så tar det imot.
Det är som att man har sådan stor inspiration ena dagen, o sen ngn dag efteråt är den som bortblåst.

Idag har jag ett sånt sug på att träna så jag blir tokig!


Hur gör man? Vad gör man?
Snälla, kom med massa tips..
 
Sv: Lite råd tack..

Vad är de du vill träna? kanske du tränar o tävlat i fel saker.. de finns ju hur mkt som helst att träna på dressyr, hopp , akademisl/klassisk ridning, trick träning, horseman ship o mkt mkt mer..kanske tränar för fel tränare? de finns så mkt man kan träna. Prova på något nytt.. bryt ditt gamla mönster..sedan är jag oftast sådan att kommer jag väl igång är de kul, men när jag sitter hemma på soffan kan de kännas segt... hyr en tränare o bestäm tid osv..så är de bara att köra..
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Lite råd tack..

Amica skrev:
Ja, det verkar som om jag inte är den enda som inte har ngn motivation..
Till saken.
I min familj har vi haft på med hästar sedan jag var liten. Har alltid haft alla möjligheter till att träna, tävla mm.
Fick -97 en unghäst som jag tränade o tävlade en del. Sedan blev hon sjuk i omgångar (halt mm men är friskförklarad).
Då var jag ca 15-16 år. Upptäckte att det fanns fler saker än hästar.
Det är något som jag ångrar nu.
Jag kan verikligen inte dra mig ur denna lååååång svacka.
Jag vill, men ändå så tar det imot.
Det är som att man har sådan stor inspiration ena dagen, o sen ngn dag efteråt är den som bortblåst.

Idag har jag ett sånt sug på att träna så jag blir tokig!


Hur gör man? Vad gör man?
Snälla, kom med massa tips..

Din reaktion är nog ganska vanlig när man växt upp med hästar i familjen och aldrig har behövt kämpa för att få rida. (Ingen kritik, hoppas jag att du förstår) Det har funnits så myclet hästar man vill ha och träningar osv. I vissa fall har det nästan inte varit möjligt att välja bort ens, dedt har varit en så stor del av familjens liv. Jag känner igen det från mina barn som var i den situationen ochmånga av deras kompisar.
De hamnar i ett läge i tonåren (ofta) där man vill annat också.
En del fortsätter lika mycket hela tiden men det är nog inte de flesta, enligt min bedömning.

Min ena dotter slutade rida och vi lånade ut ponnyerna när hon måste lägga all tid på att klara gymnasiet (naturlinjen) och dessutom ville ha kul med kompisarna. Hon har också haft svårt att komma igång men hon sa en gång att hon är så glad att hon har den här bakgrunden för det finns alltid kvar så att hon kan ta upp det igen.
Sen har hon ridit min häst bland annat och sin systers. Nu börjar hon längta efter egen häst igen.

En del kompisar som fortsatte pressa sej med ridning och pluggande fick nog och ville aldrig se en häst igen, ibland med allvarliga konflikter med sina föräldrar som följd. Mina döttrar konstaterade en gång nyligen att alla deras kompisar med alltför "ambitiösa" föräldrar har slutat rida och vill nte rida igen. De är verkligen trötta på det.
Det är naturligt att kanske vilja ha distans och känna efter om det här är mitt eller bara något föräldrarna valde ut att man skulle göra.

Du kommer säkert igen när du verkligen känner att du vill det. Man måste inte tävla heller, det tar en massa tid, man kan träna för sitt eget nöjes skull.
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Lite råd tack..

Hej!

Det är alltid trist när man pendlar mellan olika viljor och inte kan bestämma sig, men jag tror som Oopsie att man kanske får för mycket av det goda ibland! Och har man fått det under en hel uppväxt kanske det tar längre tid att hitta tillbaka igen.

Jag tycker att du ska ta dig en riktig funderare på vad det är med hästarna som du verkligen älskar och vad du inte står ut med. Sen ser du om du på något sett har fått en realistisk bild som du kan använda dig av i verkligheten. Om det t.ex. är själva ansvaret som spökar, se om du kan hitta en medryttarhäst. Eller är det kravet på träning? Hitta en skogsmulle! Eller tvärt om. Och om det så bara är en liten sak som du gillar med hästarna, som att ta in från hagen och pyssla, så börja med det och se till att slippa resten.

Och som Jenny80 skrev också, undersök lite olika grenar och se om du fastnar för något roligt! :)
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Hej! Måste få ventilera mig lite och hoppas på att få lite kloka ord. De senaste åren har varit kaos för mig både jobb och hästar. Har...
Svar
18
· Visningar
2 708
Senast: Ajda
·
Hästmänniskan Ursäkta långt meddelande. Skulle bli jätteglad om någon orkade läsa igenom allt och dela med sig av sina tankar. Livet som hästägare...
Svar
18
· Visningar
2 979
Senast: Teilani
·
S
Ridning Suck. Just nu kommer jag och min häst inte alls överrens – känner att jag måste be om råd innan jag blir tokig. Innan jag kommer till...
Svar
8
· Visningar
1 610
Senast: Schuldig
·
T
Hästvård Var till klinik igår med söte hästen för hältutredning. Bakgrunden är att han kom till mig i augusti och kändes då stel och knackig...
Svar
7
· Visningar
1 384
Senast: tant strul
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Annonsera Mera VIII
  • Födda-24
  • Dressyrsnack nummer 18
Tillbaka
Upp