Livet på LANDET

Sv: Livet på LANDET

Så känner jag med. (för det mesta i alla fall ;))

När sambon frågar om vi inte ska åka till stan och kanske se en bio eller hyra en videofilm så säger jag 99% av gångerna "finns det inget att se på TV då" Jag trivs i lugnet hemma, sitta framför vedeldade brasan och mysa. Det är ju inte så ofta man gör det. För oftast är man fullt upptagen med allt som man ska göra först....

När vi var i thailand i 2 veckor längtade jag hem (till hösten och den första snön) efter en vecka. Alla utom jag tyckte det var tråkigt att åka hem, jag NJÖT av att äntligen vara hemma. Hugga en korg med ved och hälsa på alla djuren igen.

Borta bra men hemma bäst :bow:
 
Sv: Livet på LANDET

Det låter verkligen som om det är din dröm! :D

Funkar det ekonomiskt, så våga satsa! Vi har 25 minuter till stan, där jag går i gymnasiet. Åker med pappa som pendlar dit eller med lokaltrafiken. Bussarna går inte ofta, men är anpassade till de tider när de flesta åker till jobbet. Och tjej får ju träffa sina kompisar hela tiden varannan vecka! ;)
 
Sv: Livet på LANDET

Så roligt att se att det finns nån mer som tänker som jag - gillar mörkret alltså! Jag bor och är född och uppvuxen på landet. I ena änden av byn finns gatlysen, men dom slutar mitt i, då någon var lite motvalls när dom skulle sättas upp för sisådär 40 år sen, och då slutade man före deras hus och gick inte vidare. Härligt!
Jag vill att det ska vara mörkt när det är mörkt, vill jag ha ljust kan jag tända lampan på garaget.

Jag bor med familjen i villa, men har hästarna hos mina föräldrar på andra sidan byvägen, och kan se dom från köksfönstret i två av hagarna.
Vi har 2 km till affär, tyvärr har macken lagt ner, så till bensin är det ca 2 mil åt endera hållet (Enköping eller Heby) och vi har 3.5 mil till Västerås, 5.5 mil till Uppsala dit både jag och maken pendlar. Han jobbar skift, jag kontorstid.....
Det enda som är jobbigt är pendlandet som tar både mycket tid och pengar, men jag skulle aldrig vilja flytta närmare jobbet. Här har jag min plätt på jorden!

Lotta
 
Sv: Livet på LANDET

Jag har inte läst tråden så noga.

Men jag har alltid velat bo på landet. Jag är uppvuxen i ett villaområde utanför Stockholm och bodde sedan i lägenhet och i villa i skåne. För ca 17 år sedan flyttade vi ut på landet med tre barn och två hästar. Vi köpte en liten avstyckad gård med boningshus från 1700talet, ett litet stall och ett par andra byggnader. Gården ligger ganska avsides, ett par km från en mindre by och ca 7 km från ett större samhälle, fyra mil till närmaste stad.

Det var inte ngn lätt omställning eller kanske snarare ganska så jobbigt. En månad efter det vi hade flyttat in blev det snöstorm. En av de värsta på länge. Det var jobbigt med huset, med vattnet, att planera för mat till hästarna, köra barnen till skolbussen, renovera osv. De äldsta barnen, en gick i åk2 och en i åk 4 hade nog tänkt sig det annorlunda. Det blev inte mkt ridning och inga skogspromenader som vi alltid hade gjort tidigare.

Men så småningom så började det fungera.
Huset blev beboeligt, vi lärde oss alla knep och bryr oss inte längre om när vi blir insnöade, vattnet tar slut eller annat som händer. Man vänjer sig. De äldsta barnen är vuxna och har flyttat.

Jag rider varje dag och tycker att det är mkt trevligt att ha hästarna utanför dörren. Jag har aldrig varit ngn stadsmänniska. Jag åker gärna in till ngn stad. Vi har tex ganska nära till Köpenhamn vilket är ganska fascinerande. Efter en och en halv timmes väg hemifrån står man på stationen i Köpenhamn. Men jag är alltid glad när jag stiger ur bilen hemma.

Med facit i hand så vet jag inte om jag hade gjort om det. Så jobbigt var det faktiskt. Och vårt lilla korsvirkeshus med synliga bjälkar, gammalt trägolv och stor bakugn blir aldrig som den moderna bostad jag ibland önskar mig.
Men jag har trots allt mkt svårt att tänka mig att flytta härifrån och in till en lägenhet i ngt samhälle.

Så jag tror egentligen inte att det går att komma med ngt råd. Alla är vi olika.
 
Sv: Livet på LANDET

KL

Tror inte det går att säga för som sagt alla är vi olika. jag bor på gård med eget stall, ingen paddock men en hel del skog och det är inte allt för långt till ridhus. Vi bor mellan 3 städer med ca 3-3½ mil till varje, ca 1,2 mil till samhälle med sambons arb.plats, affär, apotek mm. Jag har ca 3½ mil till mitt jobb.

Vi kan inte tänka oss att bo i stan och enda nackdelen är att vi eldar i spisen i köket som värmer upp den vattenburna värmen så jobbar vi dag båda 2 (jag jobbar varje vardag och sambon 6-skift) så kan det vara lite kallt när man kommer hem.

Ledig är man aldrig för när man kommer hem från jobbet som sopåkare kl 16.30 så ska man fixa med hästar, stall, foder, träna dem osv så fritid vad är det? Men jag skulle ALDRIG byta min gård från 1848 mot något annat :love:
 
Sv: Livet på LANDET

KL

Så himla kul att läsa hur alla ni har det:)
Jag tycker att jag ändå får väldigt bra insyn i hur det kan vara och det var det jag ville ha=)
Jag får se hur det kommer bli. Även om det inte blir just denna gård (har inte hört nåt nytt än från dom som bor där) så kanske det blir nån annan framöver och då vet jag ju hur det kan vara.
 
Sv: Livet på LANDET

Vilka härliga historier!

Jag känner igen mig i många dessutom!

Jag är själv född och uppvuxen i stan. Har alltid drömt om egen häst och att bo i ett litet rött hus på landet. Egen häst köpte jag som 18-åring. Sen flyttade jag utomlands och bodde i storstäder. Älskade det då.
Flyttade ihop med en superkille, och vi köpte en liten gård. Ett renoveringsobjekt dessutom.

Hej å hå!

Det finns alltid något som behöver fixas och så kommer det alltid det som MÅSTE FIXAS NU NU NU!
Och gärna en fredagkväll eller storhelg, så räkningen blir extra saftig.

Man ska ha världens största plånbok, oändligt med tålamod och ork, och ett förhållande gjort av cement.

Man blir insnöad och får snällt vänta på plogbilen, för det GÅR inte att ens komma ut ifrån gårdsplanen, vattnet tar slut pga tjälen och man får planera in tvätt, disk osv för att vattnet ska räcka, elen går när det blåser, åskan tar det mesta som är elektroniskt i huset om man gud-förbjude glömmer att dra ut alla jack innan man åker och handlar. Stallet svämmas över när snön smälter, hästar tar i sönder ALLT MÖJLIGT hela tiden, gnager sönder trästaket, boxinredning, vattnet fryser, ridning på vintern är obefintlig då här inte är en lampa någonstans mer än på husen. Möss lägger sig och dör på ställen i/under huset som du inte kommer åt, men däremot kan lukta i VECKOR! Det finns hela tiden något i huset som ska lagas eller bytas ut. HELA tiden..
Evigt krattande av löv på hösten, evigt plockande av ogräs på vår och sommar om du vill ha en någorlunda fin trädgård.

Men vet ni vad? Allt det där jobbiga som ibland får en att gråta och undra varför man egentligen fortsätter, glöms bort på en sekund, av en vacker solnedgång, att få se mina hästar luffsa runt utanför mitt fönster, att plocka det där äpplet från mitt alldeles egna äppelträd, att höra fågelkvitter och känna doften av vår, efter att ha varit i stan och jäktat runt, och komma hem till stillhet, ro och frid.
Att se kossorna beta på andra sidan åkern och traktorn plöja, harva, så och skörda..

Jag älskar mitt liv på landet och skulle inte byta det för något i världen! :love:
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Livet på LANDET

Jag och min sambo har precis hittat drömstället och bor sen 1,5 månad på vår nya gård. Det är ensligt, ingen permanent granne inom synhåll. Grusväg några kilometer till närmsta lilla samhälle där affär finns. En affär jag försöker lära mig bara har öppet mellan 12-16 på söndagar etc.. Sånt är annorlunda om man har bott lite mer centralt innan. :) (Jag kommer närmast från Stockholmstrakten även om jag växt upp lantligt i Sundsvallstrakten innan dess)

Det är 7 mil till närmaste stad och det är vad min sambo pendar enkel väg till jobbet. Det är jag som har drömdealen.. jag arbetar halvtid hemifrån inom IT och i övrigt tar jag hand om hem och djur. Vi har valt att flytta till en billig del av Sverige för att kunna ha det så och planen är att sambon skall gå ner i tid så snart vi landat lite och är färdig med en par stora renoverings-projekt som vi dragit igång.

Jag har inga egna barn men jag växte upp lite ensligt också och vid 9 års ålder cyklade jag redan flera kilometer längs landsväg för att ta mig till kompisar. Jag vet inte om det är en generationsfråga kanske och att "moderna ungar" inte kan ha det så men jag är bara 28, så mycket kan väl inte ha hänt! :)

Om man inte är rädd för att ta i, verkligen brinner för djur och natur.. Ja då är det här med lantliv något att satsa på. För mig är det första gången jag faktiskt äger mitt hem också sen jag flyttade hemifrån och det är en fantastisk känsla att "allt detta är mitt" och vi har ändå bara 2 hektar! :) Jag kan ta hand om hästarna precis som jag vill och det är väldigt tillfredsställande.

Några snabba fördelar/nackdelar jag kommer på:

Fördelar:
Inga sura meddelanden på tavlan i stallet. ;)
Min ena häst var nyligen sjuk och att kunna gå ut och kika till honom varannan timme var väldigt tryggt.
Jag kan lägga precis den tid jag önskar på hästar och hundar.
Jag behöver inte komma överens med andra om hur hästarna skall skötas, när de ska gå in/ut etc utan jag gör precis som jag tycker själv.


Nackdelar:
Inga söta eller roliga meddelanden på tavlan i stallet heller..
All passning faller på en själv. Mina kommer gå i lösdrift från sommaren och sen nästa höst/vinter om de verkar klara det men nu fodrar jag 5 ggr per dag själv och är således ganska låst.
Om man inte har tur och har fler hästgårdar i närheten kan man som jag stå helt utan ridkompis.
Jag har 7 mil till en akut, jag tänker mig för och använder inga avancerade elektriska verktyg tex när jag är ensam. Jag smsar min sambo på jobbet när jag rider ut och när jag kommer tillbaka. Det är inte bara 7 mil dit.. först ska någon hitta/höra mig....
 
Sv: Livet på LANDET

Visst får du längre till jobbet men du får ju närmare till fritiden ;)
det är vad min pappa alltid säger.
Jag har alltid bott på landet i mian hela 16 år och då har jag haft turen att få ha häst, det finns inget skönare än att vakna och allt jag älskar finns precis utanför fönstret, shopping, killar och kompisar kan man alltid träffa på vardagar eller stanna över eller hur man väljer att göra men jag älskar verkligen friheten att bo på landet ;)
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Hej! Jag har alltid älskat hästar och djur, och försökt göra mitt bästa för att omge mig av djur och det lantliga. Jag har alltid...
2 3
Svar
52
· Visningar
4 128
Senast: Mabuse
·
Skola & Jobb Jag har fått nytt jobb. Något helt annat än innan och byter verkligen riktning i livet. Blev nästan head-huntad till tjänsten (som...
2
Svar
31
· Visningar
2 309
Senast: Rugge
·
Relationer Hur mycket är egentligen värt att offra för kärlek? Är 38 år, har varit tillsammans med min pojkvän i ett år. Han bor 1 timmes bilfärd...
5 6 7
Svar
132
· Visningar
12 758
Senast: Ramona
·
Hemmet Mina tankar går bara runt just nu när det gäller boende. Jag har sålt min villa och ska flytta i årsskiftet. Jag har en hyreslägenhet...
2
Svar
35
· Visningar
4 084
Senast: kolblakkur
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Vikten av unghästbete
Tillbaka
Upp