Bukefalos 28 år!

Lugn, mjuk och lyhörd ras utan vaktinstinkt?

Sv: Lugn, mjuk och lyhörd ras utan vaktinstinkt?

Dansk-svenskgårdshund!


Det står att det används till vakt? Aldrig märkt av något vaktbeteende på någon av mina. Inte ens en gnutta, och skällt när det kommit folk har de aldrig gjort (de är köpta hos olika uppfödare)
Även andra dansk-svenska gårdshundar jag mött har inte uppvisat något vakt/larm beteende. Men det kan kanske beror på vilka linjer man avlar. I vilket fall borde detta ju framkomma vid besök hos en uppfödare?

Kul att höra dig berätta och fin vovvsing :) Med vakt utgick jag ifrån vad som står på rasklubbens hemsida men de kanske skiljer sig som du säger. Nackdelen för DSG är att jag tycker de påminner om JRT, den enda hundras jag är fullkomligen (irrationellt grundat på ett bett som barn) livrädd för... Hm. Men deras temperament behöver ju inte påminna om varandra för det.
 
Sv: Lugn, mjuk och lyhörd ras utan vaktinstinkt?

Heelern är ju ursprungligen en gårds- och vallhund.
Min vaktar ganska mycket i trädgården men det är för att jag har låtit henne göra det. Hon vaktar dock inte så mycket ute på själva gården utan skäller någon gång för att visa att det kommer någon. Vet andra heelers som inte gör det men det är absolut en fostringsfråga. Att komma in i ett hus med heelers är att bli fullständigt sönderpussad. De är väldigt sociala och tycker om de flesta.
Otroligt föriga hundar och de flesta har inte så mycket jaktinstinkt, de följer gärna ett byte men inte särskilt länge. Hyfsat lätta att bryta. Min tik jagade lite när hon var unghund men gör inget sådant alls nu. Går lös på gården tillsammans med andra hundar, katter, hönor och hästar. Fungerar super. :love:

de är otroligt lättlärda och har potential både inom lydnad och agility.
 
Sv: Lugn, mjuk och lyhörd ras utan vaktinstinkt?

Jag har en Welsh, som är arton månader vid det här laget. Det är nog den lättsammaste hund jag någonsin haft. Fullständigt trygg och orädd, alltid glad och positiv, kommer överens med alla sorters hundar, älskar människor och särskilt barn. Hon är livlig och har mycket spring i benen, men är väldigt följsam, jag har henne lös nästan jämt. Inne är hon rena snuttetrasan, älskar att kela och ligga sked.

Hon skäller nästan aldrig, och en inbrottstjuv skulle väl snarast löpa risk att bli ihjälslickad, för hon älskar som sagt hela världen.

Welsharna har förstås jaktinstinkt, och gillar att stöta upp fåglar ur buskarna, men drar aldrig iväg långt. Pälsen är lättskött och smutsavstötande, och de har de bästa öronen av alla spanielraser.
Att de sedan är jättesöta att se på, är ju ingen direkt nackdel.
 
Sv: Lugn, mjuk och lyhörd ras utan vaktinstinkt?

Tycker dsg och jackrusseln är super olika, skulle aldrig i livet skaffa en jr. Jag är helt enkelt inte rätt typ av hund ägare för en sådan. Vill ha en mer hmmm följsam? hund som inte är så egensinnig och envis (så jag upplever jr)

Vill dessutom efter den jag har nu (som är en hemsk blandning, som fått allt negativt från alla raser i henne ungefär) ha en lätt tränad hund. Eftersom min byracka är helt omöjlig.
 
Sv: Lugn, mjuk och lyhörd ras utan vaktinstinkt?

Jag har en Welsh, som är arton månader vid det här laget. Det är nog den lättsammaste hund jag någonsin haft. Fullständigt trygg och orädd, alltid glad och positiv, kommer överens med alla sorters hundar, älskar människor och särskilt barn. Hon är livlig och har mycket spring i benen, men är väldigt följsam, jag har henne lös nästan jämt. Inne är hon rena snuttetrasan, älskar att kela och ligga sked.

Jag blir mer och mer såld på welsharna, hur tusan ska jag få sambon att överväga kika på de? Måste börja fila på övertalningstekniker tror jag.

Är lite fundersam däremot för _hur_ livliga welsherna är? Övergår det lätt i stress?

Du skriver att din hund knappt skäller heller, hur är det med andra welshar du träffat?
 
Sv: Lugn, mjuk och lyhörd ras utan vaktinstinkt?

Heelern är ju ursprungligen en gårds- och vallhund.
Min vaktar ganska mycket i trädgården men det är för att jag har låtit henne göra det. Hon vaktar dock inte så mycket ute på själva gården utan skäller någon gång för att visa att det kommer någon. Vet andra heelers som inte gör det men det är absolut en fostringsfråga. Att komma in i ett hus med heelers är att bli fullständigt sönderpussad. De är väldigt sociala och tycker om de flesta.
Otroligt föriga hundar och de flesta har inte så mycket jaktinstinkt, de följer gärna ett byte men inte särskilt länge. Hyfsat lätta att bryta. Min tik jagade lite när hon var unghund men gör inget sådant alls nu. Går lös på gården tillsammans med andra hundar, katter, hönor och hästar. Fungerar super. :love:

de är otroligt lättlärda och har potential både inom lydnad och agility.

Fast det vete tusan om man kan heelern för lugn ;)
 
Sv: Lugn, mjuk och lyhörd ras utan vaktinstinkt?

Är lite fundersam däremot för _hur_ livliga welsherna är? Övergår det lätt i stress?

Nelly är min första Welsh, så jag har inte så mycket att jämföra med, men alla jag hittills träffat har haft liknande beteenden. Jag hade Engelsk Springer tidigare, men bytte till Welsh för att de är lättare, smidigare och allmänt lite sundare. Båda raserna har likartat temperament, de är väldigt följsamma, men också väldigt livliga. Alla trivs ju inte med livliga raser, men själv valde jag ras just p.g.a temperamentet.

Visst, hon var ibland lite hyperaktiv och något av en piraya som valp, men vilken valp är inte det? Framför allt blev hon ofta lite uppskruvad framåt kvällen, när hon började bli övertrött. Första natten - (vi sov tillsammans på en madrass på golvet) - var hon lite i gasen, just när vi skulle lägga oss, och tuggade på mig lite varstans. Jag släckte ljuset, vände ryggen åt henne och låg blickstilla. Det tog mindre än 30 sekunder innan hon somnade. Det sitter i fortfarande; när flockledaren sover, sover också flocken.

Visst är det en väldigt livlig ras, men är man bara medveten om problemet från början går det att hantera, man får bara se till att de inte går upp i varv. Nelly har lätt att varva upp, och låter man henne nå en viss nivå blir hon odräglig. Så den tidiga träningen fick inriktas rätt mycket på att hantera hennes energinivå. Jag tränade mycket passivitet med henne, och hade som regel att avsluta alla övningar innan den kritiska punkten, om jag märkte att hon gick upp i varv. Nu, vid 18 månaders ålder, är det rätt sällsynt att hon stissar upp sig.
Jag tror att de blir lite som man gör dem - det är en smart ras och mycket lättlärda, på gott och ont.

Du skriver att din hund knappt skäller heller, hur är det med andra welshar du träffat?
Det som slog mig första gången vi kom hem till uppfödaren, för att titta på min fyra-veckors valp, var hur tysta alla hundarna var. 11 hundar i huset, tre vuxna golden, två vuxna welsh och en unghund, och så fem valpar. Och ingen av dem skällde, när vi ramlade in - fyra helt obekanta personer.

Nelly moffar till ibland inomhus, när hon ser någon utanför genom fönstret. Det är knappast vakt, snarare ett uttryck för hennes allmänna människokärlek; "Det är någon därute, hoppas de kommer in!"
Hon sitter också snällt och tyst i löplina bredvid mig i timtal, medan jag jobbar i trädgården, varken piper, gnäller eller skäller. Får hon bara vara med matte, är hon nöjd.

Jag har också varit på en ren Welshutställning, och jämfört med andra utställningar jag besökt, var det en frapperande tyst tillställning.

Nackdelar finns det förstås. Framför allt är det jaktdriften, som onekligen är stark, och kräver en del jobb för att kontrollera. Welsharna är också kända för att vara lite flamsiga och ha svårt att koncentrera sig någon längre stund, så om man vill tävla på högre nivå, ska man nog välja en annan ras. Men framför allt är det en ras som har behov att få röra sig fritt. De behöver helt enkelt springa, fort och mycket. Jag tror alltså det är viktigt att man har möjlighet att släppa dem lösa, för att de ska må bra. Kan eller vill man inte det, ska man nog också välja en annan ras.

Nelly är oftast lös, och rör sig då i full speed hela tiden, antingen i sicksack framför mig, eller i cirklar runt mig, beroende på terrängen. Det kan se okontrollerat ut, men hon har bra inkallning, och håller dessutom lagom kort avstånd av sig själv, och har alltid ögonkontakt. Jag har henne egentligen bara kopplad på trafikerade vägar, och när jag jobbar i trädgården, (eftersom hon annars skulle rusa fram och hälsa på alla som passerar, och det är det många som inte uppskattar).

Ytterligare en nackdel - fast själv tycker jag att det är en fördel - är att welsharna, liksom många i rasgruppen, är väldigt förarbundna. Man får alltså vara beredd på att hunden traskar efter en var man än går i huset, även in på toaletten. Där man stannar, lägger sig hunden, och det kan därför vara bra om den har flera olika liggplatser. Många irriteras av det här beteendet, själv tycker jag det är en del av rasens charm. Det kan emellertid innebära att det kan bli svårt med separationsångest.

Själv är jag pensionär, så hon har aldrig behövt vara mycket ensam, och jag har inte heller bedrivit någon ensamhetsträning. men nu är hon så grundtrygg att jag utan vidare kan lämna henne i flera timmar, de gånger det behövs.
Men kanske hade hon inte alls varit lika trevlig och lättsam, om jag hade jobbat heltid. Här har jag ju inget att jämföra med.
 
Sv: Lugn, mjuk och lyhörd ras utan vaktinstinkt?

Vad som är en lugn hund beror på vad man är van vid. Jag tycker att welshar är lugna hundar, men jag är van vid min kelpie ;). De kan vara ganska aktiva men jag upplever inte att de håller en konstant hög aktivitetsnivå eller klättrar på väggarna om man vill ta det lugnt ett par dagar. Utan att de är lite spralliga när det händer något roligt och sen tar de det lugnt däremellan.

Welshen är en hund som gärna vill få göra något vettigt några gånger i veckan. Men det måste inte vara 1000 meters spår även om de klarar det. Utan lite nosövningar, lite trickträning och så lite motion på det. Då brukar de vara nöjda.
 
Sv: Lugn, mjuk och lyhörd ras utan vaktinstinkt?

Precis vad jag också tänkte när jag läst vad TS skrivit. Italiensk vinthund kunde ju också vara ett alternativ?

Det var min första tanke också men så föll det på spåren. Jag försöker lära min italienare jaga bort rådjuren på tomten utan större framgång :D
 
Sv: Lugn, mjuk och lyhörd ras utan vaktinstinkt?

Visst är det en väldigt livlig ras, men är man bara medveten om problemet från början går det att hantera, man får bara se till att de inte går upp i varv.

(...)

Nackdelar finns det förstås. Framför allt är det jaktdriften, som onekligen är stark, och kräver en del jobb för att kontrollera.

(...)

Ytterligare en nackdel - fast själv tycker jag att det är en fördel - är att welsharna, liksom många i rasgruppen, är väldigt förarbundna. Man får alltså vara beredd på att hunden traskar efter en var man än går i huset, även in på toaletten.

Tack för utförligt svar! Uppskattas så :)
Hm du beskriver några saker som skulle kunna vara tveksamma med welshen får vår del... Jag antar att man helt enkelt måste träffa ett gäng för att kunna bedöma vad man tycker.

Jag är lite orolig för om det ändå innebär att welshen är lite för livlig för vår del. Som någon annan skrev här i tråden så beror det ju förstås på vad man annars är van med, men jag tror steget mellan welshen och whippetens (som vi också funderar på) livlighet är ganska stort. Å andra sidan är ju den energifulla sidan en del av welshens charm.

Jaktinstinkten stör mig inte väldigt då vi ändå är inne på andra raser som har det. Så länge vi är medvetna om vad vi ger oss in på.

Hur pass önskvärt det är med en hund som jämt traskar efter hemma är jag osäker på... Det beror på hur det yttrar sig i övrigt. Antingen är det stressande eller så är det charmigt. Bra input om ev högre risk för separationsångest, har läst om det i andra trådar också. Det låter ju sådär, å andra sidan finns det ju många raser som har det problemet och ensamhetstränas ska ju hunden göras oavsett.
 
Sv: Lugn, mjuk och lyhörd ras utan vaktinstinkt?

Nu är jag kanske helt ute och cyklar, så rätta mig, om jag har fel, ni som har vinthundar. :)

Men att döma av de som jag själv träffat, är de mycket självständigare och mera svårtränade än spaniels, och det är ytterst få som går att släppa utanför inhägnade områden, eftersom de drar iväg väldigt långt, och ofta inte svarar särskilt bra på inkallning.

Fördelen med de stötande/apporterande hundarna, är just förarbundenheten. Hur mycket och hur fort min hund än springer, har hon ändå alltid stenkoll på var jag är, hon har ett osynligt mentalt koppel på 30-40 m, håller alltid ögonkontakt, och kommer direkt rusande om jag försöker gömma mig. Det här är en rasegenskap, som man förstås kan förstärka med träning, men den finns mer eller mindre inbyggd hos alla spaniels, vilket gör inkallningsträningen så mycket lättare.

Men visst - när jag ursprungligen läste dina önskemål, var inte Welsh det jag i första hand tänkte på, just p.g.a livligheten. Det var först efter ett par andra hade föreslagit rasen, som jag tyckte jag kunde bidra med mina egna erfarenheter av den.

Problemet är lite att dina önskemål är delvis motsägelsefulla. Du vill ha en lugn, behaglig och stabil hund, som samtidigt är lättfostrad, lyhörd och pigg på mesta. Det går inte riktigt ihop för mig.
 
Sv: Lugn, mjuk och lyhörd ras utan vaktinstinkt?

Nu är jag kanske helt ute och cyklar, så rätta mig, om jag har fel, ni som har vinthundar. :)

Men att döma av de som jag själv träffat, är de mycket självständigare och mera svårtränade än spaniels, och det är ytterst få som går att släppa utanför inhägnade områden, eftersom de drar iväg väldigt långt, och ofta inte svarar särskilt bra på inkallning.

Ja, de är självständiga men samtidigt mycket flockbundna, så när man motiverar sin hund så är det ypperligt att spela på den, oavsett om det handlar om att få sin hund att komma på inkallning eller motivera den till träning. Vinthundar är ju dessutom ingen ras, utan en grupp av hundar. Hur pass lätta eller svåra de är att träna varierar. Whippet är en väldigt arbetsglad ras, medan det t.ex. är svårare att träna lydnad med en borzoi eller en azawakh.

Att de skulle vara ytterst svåra att släppa lösa tycker jag inte. Jag känner och kommer i kontakt med mycket folk som har vinthundar och av några hundra hundar så kan jag på rak arm komma på två hundar som inte kan vara lösa och sedan tre fall där respektive ägare inte vågar ha sin hund lös.

Att de skulle dra iväg väldigt långt är inte sant. De håller sig runt ägaren, även om de kan dra lovar runt en när man är ute på ett stort fält, men inte utom synhåll. Det svåraste är jaktinstinkten. Men eftersom vinthundars jakt inte initieras av dofter, utan av synintryck, så har man mycket goda möjligheter att upptäcka vilt före hunden - bara man själv går och tittar efter vilt. På det sättet är vinthundar enklare än en hund som snappar upp dofter. Men det krävs självklart att man är ordentligt närvarande och håller koll på omgivningen när man har sin hund lös, men det måste väl gälla alla hundägare. De flesta hundar gillar ju att förfölja vilt.

Att vinthundar skulle ha sämre inkallning än andra tycker jag nog är en myt (inkallning är ju trots allt inte en medfödd egenskap). Misstänker jag vilt, eller ser att hundarna visar tendenser till att spana, så kallar jag in dem och då kommer de direkt. Däremot, skulle de väl ha börjat jaga så fungerar inkallningen sämre. Men det fenomenet finns ju även hos andra hundar med stark jaktinstinkt. Alltså får man se till att hunden inte hamnar i den situationen.

Nu vill jag inte glorifiera vinthundar på något sätt. De kräver självklart sin ägare. Eftersom de, med undantag av de italienska vinthundarna, kan komma i fatt och skada eller döda vilt så MÅSTE man ha koll på sin hund och på omgivningen. Men på plussidan har man den starka flockbundenheten som samtidigt gör vinthunden tämligen okomplicerad.
 
Sv: Lugn, mjuk och lyhörd ras utan vaktinstinkt?

Problemet är lite att dina önskemål är delvis motsägelsefulla. Du vill ha en lugn, behaglig och stabil hund, som samtidigt är lättfostrad, lyhörd och pigg på mesta. Det går inte riktigt ihop för mig.


Njäe jag förstår det, det går inte ihop hela vägen för mig heller och därför tar jag buke till hjälp ;) Skämt å sido, jag förstår att jag måste kompromissa. En hund som är väldigt lugn och stabil kanske också är mindre lyhörd och svårmotiverad - och vice versa.

Det roliga i att få förslag från folk är att ju att jag själv kan läsa på och fundera över vad jag tycker är viktigast. Vilket är svårt! Det här blir min första hund (men inte sambons) så tankarna går ju fram och tillbaka vilka egenskaper som väger tyngst. Jag uppskattar både whippetens lugn och welshens will-to-please till exempel.
 
Sv: Lugn, mjuk och lyhörd ras utan vaktinstinkt?

Problemet är lite att dina önskemål är delvis motsägelsefulla. Du vill ha en lugn, behaglig och stabil hund, som samtidigt är lättfostrad, lyhörd och pigg på mesta. Det går inte riktigt ihop för mig.

Fast just det där beskriver faktiskt en whippet. De är tämligen motsägelsefulla hundar. Många som första gången ser en whippet på ett fält ute brukar förvånas över att det är samma lugna soffpotatisar som man ser inomhus.

Sedan beror det på vad man menar med lättfostrad. Mina stjäl som skator och det verkar ingen förbudsträning kunna råda bot på. Tillsägelser rinner av dem som vatten på en gås. Men samtidigt så är de så smidiga, lättsamma, enkla och på alla sätt och vis positiva att ha att göra med att det blir en bagatell. En vinthund behöver man sällan träna på att de ska slappna av, de har det naturligt i sig. Ute hänger de med på precis allt, i skog och mark, sommar som vinter (även om de behöver täcke på vintern). Åker man hem till folk så slappnar de av lika lätt borta som hemma.

För att återknyta till varför man kan få uppfattningen varför många vinthundar är dåliga på inkallning så tror jag att det beror på att många slarvar med att lära in det, just eftersom de är så okomplicerade och följsamma. De uppför sig och hänger med och håller sig i närheten av sig en oavsett om man tränar på det eller inte (vilket förstås är dumt den dagen man verkligen behöver kalla in hunden pronto). Många vinthundar är ofostrade (men inte ouppfostrade) av den anledningen, tror jag.

Mycket av det jag skriver ovan hänger dock på att hunden får utlopp för sitt behov av att springa och att jaga.
 
Sv: Lugn, mjuk och lyhörd ras utan vaktinstinkt?

Fast just det där beskriver faktiskt en whippet. De är tämligen motsägelsefulla hundar. Många som första gången ser en whippet på ett fält ute brukar förvånas över att det är samma lugna soffpotatisar som man ser inomhus.

Blir så glad av ditt inlägg för det övertygar mig bara mer om whippetens temperament. Det är just det okomplicerade, avslappnade och följsamma som är så enormt tilltalande. Ikapp med explosiva energin förstås. Det enda kruxet är egentligen att jag är osäker på om de är för omotiverade att träna lite allt möjligt med - eller om de är alldeles lagom... Hur är det med uppfödarna, riktar de sig många gånger mot antingen utställning eller mer "allround" , eller typ kapp/wr? Skiljer det sig mycket i linjer om temperament?
 
Sv: Lugn, mjuk och lyhörd ras utan vaktinstinkt?

Man kan se vissa hundar som verkar tämligen ointresserade av att träna, men de flesta whippetar är träningsvilliga. Whippetklubben har årsbästalistor för olika grenar och de kan man ju kolla av för att se om någon eller några uppfödare utmärker sig. SLD här på buke har en riktig multitalang som är LP1, plockar pinnar i Agilityklass II, som springer rundbana, whippetrace och lure coursing med stor framgång. Men det finns andra whippar som tävlar lydnad, rallylydnad och agility. Båda mina hundar kommer från uppfödare som har fött upp flera hundar som är servichundar eller vårdhundar, så visst finns det träningsvilja hos dem. Skälet att det inte är fler än vad det är som tränar och tävlar i agility, lydnad, osv. beror nog mest på ointresse hos ägaren.

Båda mina är väldigt träningsglada. Den ena är mycket kvicktänkt och lär sig fort men har lite svårt med stadgan (vilket förmodligen beror på mig). Den andra är lite trögare (eller vi kan välja att kalla det för eftertänksam) och det tar lite tid innan polletten trillar ner, men samtidigt så har hon mycket lättare till stadga. När det väl sitter så sitter det riktigt bra.

Jag tycker mig inte kunna se att det skiljer något direkt i temperamentet eller träningsviljan hos kappwhippar respektive andra whippar. De är whippetar allihop, men att de förra ofta springer fortare än de senare. Rasen är trots allt inte extremt uppdelad som t.ex. greyhound.
 
Sv: Lugn, mjuk och lyhörd ras utan vaktinstinkt?

Det var min första tanke också men så föll det på spåren. Jag försöker lära min italienare jaga bort rådjuren på tomten utan större framgång :D

Haha man vet aldrig, rätt som det är ;)

Jag tycker italienaren ser bra charmig ut (...sen är jag ju himla svag för vintisar överlag) men tror sambon tycker dem känns lite väl klena. Om vi bortser från det, hur pass lugna är de (generellt) när "inget händer"? Jag har lite svårt att bilda mig en uppfattning när jag söker runt. Flera verkar tycka dem är lite all over the place och kan upplevas som "stressiga" i sitt kroppsspråk, även om dem inte är det.

Berätta gärna hur du upplever rasen :) Och kanske kort vad som skiljer den från whippen.
 
Sv: Lugn, mjuk och lyhörd ras utan vaktinstinkt?

Man kan se vissa hundar som verkar tämligen ointresserade av att träna, men de flesta whippetar är träningsvilliga. Whippetklubben har årsbästalistor för olika grenar och de kan man ju kolla av för att se om någon eller några uppfödare utmärker sig. SLD här på buke har en riktig multitalang som är LP1, plockar pinnar i Agilityklass II, som springer rundbana, whippetrace och lure coursing med stor framgång. Men det finns andra whippar som tävlar lydnad, rallylydnad och agility. Båda mina hundar kommer från uppfödare som har fött upp flera hundar som är servichundar eller vårdhundar, så visst finns det träningsvilja hos dem. Skälet att det inte är fler än vad det är som tränar och tävlar i agility, lydnad, osv. beror nog mest på ointresse hos ägaren.

Kul att höra, tack för svar! Ska scanna av listorna och kika på det du föreslog. Om du vill får du gärna även PM:a mig om uppfödare.
 
Sv: Lugn, mjuk och lyhörd ras utan vaktinstinkt?

"Lugn, mjuk och lyhörd" är inte precis hur jag skulle beskriva min whippa, galnare hund har jag aldrig träffat! :D

http://youtu.be/TaM5fydnIkk

Jag har haft golden av jakttyp i 23 år, och tänkte mig en lugn "katt bland hermelinerna" - de whippets vi har haft i släkten har nämligen alla varit väldigt lugna. En annan fördel tyckte jag skulle vara att whippets är renliga, skönt som omväxling, tänkte jag. Vad fick jag - jo, en heltokig whippa som dyker först i alla kärr och dydiken! ;)

Valp och unghundstiden var fullkomligt vidrig, hon tuggade bl a sönder två soffor och tre fåtöljer, snodde allt, strimlade allt hon kom åt och var allmänt odräglig, hon var definitivt värre än 10 jaktgoldenvalpar samtidigt! Kan tillägga att detta pågick i 3 år, vilket totalt sög musten ur mig, det gick ut över de andra hundarna. Men nu är hon 4,5 och börjar bli riktigt "normal" hehe! :D

På plussidan är att hon är väldigt rolig, en fullständigt hämningslös galenpanna! Hon är mycket tuffare mentalt än någon golden jag har haft, tillsägelser rinner av henne som vatten på en gås. Men hon vill väldigt gärna lära sig nya saker och är bl a fruktansvärt snabb på inkallning med visselpipa. Hon är lite allmänt "miljöskadad" och tror att hon är en jaktgolden, hon också!

http://youtu.be/Fnw-I7ZJKLM

Kort sagt är hon en väldigt fascinerande hund, whippets är verkligen hundvärldens största livsnjutare. Trots allt h-e vi har haft så skulle jag inte vilja vara utan henne - men någon mer whippet blir det sannolikt inte här. ;)
 

Liknande trådar

Hundavel & Ras Hejsan! 😊 Så nu är det såhär att jag och min familj är på jakt efter den passande hundrasen för oss! Och vi har mer eller mindre redan...
2
Svar
26
· Visningar
4 404
Senast: Roheryn
·
Hundavel & Ras Som rubriken säger, finns det någon ras där man kan hitta hundar som i efter träning, uppfostran etc. kan passa in på alla krav? Ca...
Svar
19
· Visningar
1 504
Senast: Marje
·
Hundavel & Ras Jag funderar skarpt på att skaffa mig en till hund kanske om ett år. Jag har några raser i åtanke, men tycker det är super svårt...
Svar
14
· Visningar
1 398
Senast: Tonto
·
Hundavel & Ras Dags för ännu en rastråd. Om två-tre år planerar jag att skaffa en till hund, då min äldsta hund då börjar bli lite äldre (jag har två...
5 6 7
Svar
126
· Visningar
13 159
Senast: linnsan
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 29
  • Kastrera ja eller nej
  • Hur valde ni uppfödare?

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp