Under min rättegång ställdes jag givetvis inför killens försvarsadvokat som naturligtvis hade som jobb att ställa mig lite mot väggen och göra mitt vittnesmål tvivelaktigt, eller hur man ska säga. Det kändes ju inte alls bra men han var schysst ändå och försökte inte smutskasta mig eller nåt sånt. Jag försökte bara vara lugn och klar och tydlig. Efteråt stod i domen att jag gjort ett lugnt och trovärdigt intryck och att min version blev trodd (minns inte exakt orden men att jag framstod som trovärdig). Alla i rummet var väldigt sympatiska och jag kände aldrig något negativt från nämndemännen etc.
Men, igen, var det väldigt skönt att det ägde rum bakom lyckta dörrar och jag slapp se förövaren och slapp ha åskådare. Jag vet inte hur lätt det är att få lyckta dörrar, men jag erbjöds utan att ens ha frågat.
Det var inte så jobbigt som jag trott, inte minst då alla var väldigt vänliga. Och jag visste att mitt vittnesmål, inte minst med tanke på vissa detaljer (jag fick t.ex. hoppa från min balkong på andra våningen mitt i natten för att komma undan!) var glasklart och att det egentligen bara kunde sluta på ett sätt.
Men oroa dig inte, jag tror att du kommer att behandlas med sympati och få stöd under rättegången.
Men, igen, var det väldigt skönt att det ägde rum bakom lyckta dörrar och jag slapp se förövaren och slapp ha åskådare. Jag vet inte hur lätt det är att få lyckta dörrar, men jag erbjöds utan att ens ha frågat.
Det var inte så jobbigt som jag trott, inte minst då alla var väldigt vänliga. Och jag visste att mitt vittnesmål, inte minst med tanke på vissa detaljer (jag fick t.ex. hoppa från min balkong på andra våningen mitt i natten för att komma undan!) var glasklart och att det egentligen bara kunde sluta på ett sätt.
Men oroa dig inte, jag tror att du kommer att behandlas med sympati och få stöd under rättegången.
