Penny_Lane
Trådstartare
Har haft ett uppehåll ett par dagar från Buke eftersom jag inte orkat gå in här på ett par dagar.
I fredags så var min syster och hennes kompis ute för att ta in hennes ponny. Min fina lilla basset/cocker korsning Malte var som vanligt med. När min syster fått tag på sin ponny och går mot stallet står Malte o tittar på dem mitt i hagen men ändå en ca 30 meter i från närmaste häst. Han skäller inte eller nått utan tittar bara. Min ena tävlingshäst som är lite sisådär i huvudet får då frispel och attakerar Malte träffar honom med framhovarna över nacken och ryggen. Troligen går ryggen av. Malte tar ett par steg sätter sig ner och faller sen ihopa. Död.. Min syster bär in honom till mamma som ringer mej (jag var på väg hem) när jag kommer 5 minuter senare åker vi till Hbg djursjukhus med Malte. Väl där max 30 minuter efter olyckan konstateras det att Malte är död. Veterinären trodde att hjärtat lagt av i bilen på väg in. Med andra ord så dog Malte i min famn.
Malte blev inte mer än 15 månader gammal ungefär. Han va underbart fin, han var en mkt välmusklad och perfekt i hull som veterinären sa. Han var överraskad när han såg honom. Sa att han aldrig sett en så fin hund i kroppen iaf i den rasen) Malte var alltid med mej i stallet, han sov med mej i sängen, han avr med när jag red. och däremellan låg han alltid och vaktade hästarna så att de inte rymde. Han efterlämnar ett stort tomrum som jag just nu inte vet hur det skall fyllas. Det är tyst i huset, kallt i sängen och tomt bakom ryggen. Kan inte förstå att min bästa vän försvunnit.
Jag vet att vissa säkert säger att e jag så jävla dum så jag har hunden lös i stallet får jag skylla mej själv. Men jag ångrar trots denna tragiska olycka ingenting i Maltes liv. Han var lycklig, han va pigg, frisk och stark. Han hoppade ledigt 70 cm rakt upp i luften och var hur smidig som helst. Han älskade att följa med och blev upprörd när han inte fick följa med. Han älskade att jaga fåglarna vi har på gården och katterna. En och annan råtta lyckades han döda oxå..
Jag uppfostrade min hund till att bli en hund som inte går i koppel, hade 90% koll på honom så även min syster. Just den dagen löd han kommandot stanna där när min syster hämtade sin häst.
Malte RIP kommer alltid att minnas dej..
Tack för den tiden vi fick...
I fredags så var min syster och hennes kompis ute för att ta in hennes ponny. Min fina lilla basset/cocker korsning Malte var som vanligt med. När min syster fått tag på sin ponny och går mot stallet står Malte o tittar på dem mitt i hagen men ändå en ca 30 meter i från närmaste häst. Han skäller inte eller nått utan tittar bara. Min ena tävlingshäst som är lite sisådär i huvudet får då frispel och attakerar Malte träffar honom med framhovarna över nacken och ryggen. Troligen går ryggen av. Malte tar ett par steg sätter sig ner och faller sen ihopa. Död.. Min syster bär in honom till mamma som ringer mej (jag var på väg hem) när jag kommer 5 minuter senare åker vi till Hbg djursjukhus med Malte. Väl där max 30 minuter efter olyckan konstateras det att Malte är död. Veterinären trodde att hjärtat lagt av i bilen på väg in. Med andra ord så dog Malte i min famn.
Malte blev inte mer än 15 månader gammal ungefär. Han va underbart fin, han var en mkt välmusklad och perfekt i hull som veterinären sa. Han var överraskad när han såg honom. Sa att han aldrig sett en så fin hund i kroppen iaf i den rasen) Malte var alltid med mej i stallet, han sov med mej i sängen, han avr med när jag red. och däremellan låg han alltid och vaktade hästarna så att de inte rymde. Han efterlämnar ett stort tomrum som jag just nu inte vet hur det skall fyllas. Det är tyst i huset, kallt i sängen och tomt bakom ryggen. Kan inte förstå att min bästa vän försvunnit.
Jag vet att vissa säkert säger att e jag så jävla dum så jag har hunden lös i stallet får jag skylla mej själv. Men jag ångrar trots denna tragiska olycka ingenting i Maltes liv. Han var lycklig, han va pigg, frisk och stark. Han hoppade ledigt 70 cm rakt upp i luften och var hur smidig som helst. Han älskade att följa med och blev upprörd när han inte fick följa med. Han älskade att jaga fåglarna vi har på gården och katterna. En och annan råtta lyckades han döda oxå..
Jag uppfostrade min hund till att bli en hund som inte går i koppel, hade 90% koll på honom så även min syster. Just den dagen löd han kommandot stanna där när min syster hämtade sin häst.
Malte RIP kommer alltid att minnas dej..