Så du tycker det är okej med annat bara det inte handlar om hur vi ser ut mellan benen och beter oss? eller det någon mer grupp det inte är okej med?Jag ser inte hur det kan jämföras med reproducerandet av könsroller.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Så du tycker det är okej med annat bara det inte handlar om hur vi ser ut mellan benen och beter oss? eller det någon mer grupp det inte är okej med?Jag ser inte hur det kan jämföras med reproducerandet av könsroller.
Så du tycker det är okej med annat bara det inte handlar om hur vi ser ut mellan benen och beter oss? eller det någon mer grupp det inte är okej med?
Jag förstår verkligen inget. Det låter som en väldigt märklig grupp människor som kräver att män umgås med män och kvinnor med kvinnor. Och som anser att de som bryter mot denna oskrivna regel är normbrytande.
Stanna hemma om det är tråkigt. Det gör jag när jag blir bjuden på fester med folk jag inte tycker är roliga eller där jag vet att de ska göra något som jag tycker är tråkigt. Då har jag roligare hemma med min TV och dator.
Jag har heller inte upplevt något liknande men antar helt enkelt att det handlar om en grupp/kultur med helt andra normer än jag är van vid. Jag är medveten om att alla inte lever som jag, som umgås med välutbildad medelklass i akademikerstad. Sen vet jag inte varför du uppmanar @athena_arabians att stanna hemma, hon går väl på festerna för att hon vill antar jag och då finns det väl ingen anledning att avstå.
Jag har heller inte upplevt något liknande men antar helt enkelt att det handlar om en grupp/kultur med helt andra normer än jag är van vid. Jag är medveten om att alla inte lever som jag, som umgås med välutbildad medelklass i akademikerstad. Sen vet jag inte varför du uppmanar @athena_arabians att stanna hemma, hon går väl på festerna för att hon vill antar jag och då finns det väl ingen anledning att avstå.
Och jag känner detsamma för min del.Jag är glad att ingen i min närhet tycker att kön har nån betydelse när det gäller vem man umgås med.
Vilken idiot rent ut sagtFörra året skulle min arbetsgrupp luncha med en annan grupp som vi jobbar nära. Då tyckte deras kvinnliga gruppledare att vi skulle berätta hur vi träffade vår partner![]()
Jag tror helt klart att socioekonomiska faktorer och branschkultur/kultur på arbetsplatsen spelar större roll än kön.Pratade precis med en kollega. Vi har haft en föreläsning i veckan om machokultur inom byggbranschen och tydligen har det blivit rena ramaskri hos några män på vårt jobbSå är det minsann inte alls inom bygg och våldspyramiden är skit och bla. bla. "Män och kvinnor har olika humor", sa en av dem. Ja det verkar onekligen så, vi brukar inte tycka att vårt förtyck är särskilt roligt.
Saknar att jobba med enbart kvinnor. "Jaha, hur går det egentligen?" fick jag alltid frågan om då. Ja jävligt mycket bättre än det här i alla fall ska jag säga. Baserat på min lilla erfarenhet av bygg så ska jag börja fråga folk hur fasen det går att jobba med manliga kollegor egentligen. För mig går det SÅDÄR.
Njae?Spontant när jag läser inläggen här så känns det som att många tycker mansdominerade arbetsplatser (eller tvärtom) är bättre för att de tycker männen (eller kvinnorna) har ett bättre beteende, men sedan beskriver man ungefär lika dåligt beteende som uttrycks på olika sätt. Jag tror snarare det handlar om vilket dåligt beteende man har lättare att stå ut med
Jag är tex singel och skulle inte reagera ett dugg på @Görel exempel om hur man träffade sin partner. Även om jag var den enda som va singel i hela gruppen så skulle det inte störa mig alls. "hö hö skämt" stör mig något enormt dock
Men bara för att det är en fråga som jag själv inte hade reagerat på så gör det inte kvinnodominerade bättre, det är fortfarande en arbetsplats med problem även om jag personligen står ut med problemet likadant som att en mansdominerad arbetsplats inte är bättre för att man personligen inte störs av unkna skämt.
Njae?
fortsätter medmina generaliseringar. De unkna mansgrisarna är nästan aldrig riktde direkt mot mig som person. De är allmänt unkna. Det är lättare att bita ifrån.
Men den kvinnliga mobbingen gör direkt på person. "du kanske ska besöka en psykolog" "ingen tycker om dig". "du gör fel hela tiden". Biter man tillbaka så får de vatten på sin kvarn Man är bevisat psyksjuk.
På en arbetsplats fanns en kvinna som inte tålde kvinnliga dofter. All form av feminin parfym var strikt förbjuden. Rakvatten och manlig duschcreme gick dock bra. En gång smorde jag in händerna på rummet. Hon observerade det och gick till chefen.
En annan kvinna gick runt och kollade handstilar eftersom ett fax blivit liggande ett par timmar (på den tiden faxen stod i receptionen) Det bara måste hänt när just jag bytte av i receptionen.
Istället för att upprätta rutiner för att fax omedelbart vidarebefordrades så hängde man mig (som inte hade ett dyft med det hela att göra)
Jag har aldrig varit med om att män gett sig på enstaka personer på det där sättet. De har bara varit allmänt mansgrisiga.
Det är min förklaring till att trist mandominerade miljöer är lättare att stå ut med än dito kvinnliga.
Som jag sa tidigare. Det har varit grupper av kvinnor som gaddat ihop sig mot en person. Någon annan. Eller mig. Enstaka mobbare är enklare att as med. Men när en stor del av en arbetsplats bestämmer sig för att den här personen ska inte tro att hon kan komma hit och tro att hon är något. Då mår jag illa. Det är inte heller nån större idé att försöka stötta den som råkat illa ut, för då åker man med i samma släng.Jag tror mycket handlar om just erfarenheter också, och vart man själv har sina soft spots. Jag har erfarenhet av en sådan kvinnlig kollega som du beskriver, men hon har aldrig berört mig. Generellt sett har jag varit förskonad från kvinnliga intriger och konflikter, de senaste var väl igång på högstadiet men sedan dess har jag inte drabbats av dem. Varför en enstaka ihärdig typ inte tar upp särskilt mycket energi av mig. Mäns unkna kvinnosyn har jag drabbats desto värre av och då kan det räcka med någon enstaka som tycker att ”män och kvinnor har olika humor” för att jag ska se rött, även om det inte är personligt riktat. Det blir personligt för mig ändå. Som några skrev ovan kan det ju också vara både jobbigt och inte jobbigt alls att vara enda singeln osv.
Hade jag haft dåliga erfarenheter av mobbing från andra kvinnor så hade jag nog dragit mig för att hamna på en sådan arbetsplats också. Sen eftersom jag har grabbig jargong och övergrepp som soft spot i dagsläget kan man ju undra hur tusan jag hamnade inom bygg. Jag lär inte bli kvar här hela yrkeslivet ut, skulle jag tro.
Som jag sa tidigare. Det har varit grupper av kvinnor som gaddat ihop sig mot en person. Någon annan. Eller mig. Enstaka mobbare är enklare att as med. Men när en stor del av en arbetsplats bestämmer sig för att den här personen ska inte tro att hon kan komma hit och tro att hon är något. Då mår jag illa. Det är inte heller nån större idé att försöka stötta den som råkat illa ut, för då åker man med i samma släng.
Tacka vet jag mixade arbetsplatser.![]()
Håller inte med dig. Alls.Njae?
fortsätter medmina generaliseringar. De unkna mansgrisarna är nästan aldrig riktde direkt mot mig som person. De är allmänt unkna. Det är lättare att bita ifrån.
Men den kvinnliga mobbingen gör direkt på person. "du kanske ska besöka en psykolog" "ingen tycker om dig". "du gör fel hela tiden". Biter man tillbaka så får de vatten på sin kvarn Man är bevisat psyksjuk.
På en arbetsplats fanns en kvinna som inte tålde kvinnliga dofter. All form av feminin parfym var strikt förbjuden. Rakvatten och manlig duschcreme gick dock bra. En gång smorde jag in händerna på rummet. Hon observerade det och gick till chefen.
En annan kvinna gick runt och kollade handstilar eftersom ett fax blivit liggande ett par timmar (på den tiden faxen stod i receptionen) Det bara måste hänt när just jag bytte av i receptionen.
Istället för att upprätta rutiner för att fax omedelbart vidarebefordrades så hängde man mig (som inte hade ett dyft med det hela att göra)
Jag har aldrig varit med om att män gett sig på enstaka personer på det där sättet. De har bara varit allmänt mansgrisiga.
Det är min förklaring till att trist mandominerade miljöer är lättare att stå ut med än dito kvinnliga.
Njae?
fortsätter medmina generaliseringar. De unkna mansgrisarna är nästan aldrig riktde direkt mot mig som person. De är allmänt unkna. Det är lättare att bita ifrån.
Men den kvinnliga mobbingen gör direkt på person. "du kanske ska besöka en psykolog" "ingen tycker om dig". "du gör fel hela tiden". Biter man tillbaka så får de vatten på sin kvarn Man är bevisat psyksjuk.
På en arbetsplats fanns en kvinna som inte tålde kvinnliga dofter. All form av feminin parfym var strikt förbjuden. Rakvatten och manlig duschcreme gick dock bra. En gång smorde jag in händerna på rummet. Hon observerade det och gick till chefen.
En annan kvinna gick runt och kollade handstilar eftersom ett fax blivit liggande ett par timmar (på den tiden faxen stod i receptionen) Det bara måste hänt när just jag bytte av i receptionen.
Istället för att upprätta rutiner för att fax omedelbart vidarebefordrades så hängde man mig (som inte hade ett dyft med det hela att göra)
Jag har aldrig varit med om att män gett sig på enstaka personer på det där sättet. De har bara varit allmänt mansgrisiga.
Det är min förklaring till att trist mandominerade miljöer är lättare att stå ut med än dito kvinnliga.