Min kollega...

[Maqurell]

@Milene Usch, viktigpetters och Duktighetsministrar är det värsta jag vet. Jag brukar bemöta med ett: -Jo, fast jag är ju inte lika duktig som du. Det kan tas som beröm eller sarkasm helt beroende på om du ler eller visar tänderna när du säger det.

 

[Milene]

@Milene Usch, viktigpetters och Duktighetsministrar är det värsta jag vet. Jag brukar bemöta med ett: -Jo, fast jag är ju inte lika duktig som du. Det kan tas som beröm eller sarkasm helt beroende på om du ler eller visar tänderna när du säger det.

Så sant...

 

[Mischmasch]

haha dålig stämning har jag aldrig varit med om, jag jobbar inom en mansdominerad bransch och får höra det mesta. Nu tyckte jag ändå jag valde av mina ord och citat noggrant, tog två "snälla" grejer, det jag skrev är en piss i Nilen om man jämför med allt annat man får höra dagarna i ända.

Men vill be om ursäkt om någon tog illa upp, förstod inte att det var tvunget att vara intelligenta kommentarer (sånt existerar inte i mitt jobb). Ska nog själv ta hjälp av denna tråden och chocka grabbarna på jobbet med lite smarta kommentarer

Det har knappast bara att göra med att det är en mansdominerad bransch. Jag jobbar själv i en mansdominerad bransch och är ensam kvinna på företaget men aldrig någonsin att någon skulle försöka sig på den där jargongen..

Jag tycker det är en jäkligt trist jargong och särskilt när det ursäktas med "ja men så häär är det att hänga med grabbarna, vi har sån härlig fri atmosfär! Och om någon inte uppskattar det så är det deras problem".
Säger inte att du har sagt det men vis av erfarenhet känner jag på mig att det är dit en eventuell diskussion om ämnet kommer barka..

 

[Björk]

På vårt jobb finns en sådan, en som kan allt, vill ha uppmärksamhet för allt, som vet allt om precis allt. Som ständigt undervisar oss andra, om alltifrån hur man snickrar en altan till vad crabfish är gjort av eller vad som utgör ett gott ledarskap eller vilka risker en graviditet kan innebära eller vilka hundraser som är friskast eller vilket märke som är bäst vad gäller frysar .... osv osv. Och som alltid förstås är märkvärdig på andra sätt, som talar om "fina klubben", som talar om kända personer som hen träffat, som har bott i x antal fina hus osv. Som en 5-åring i en äldre människas kropp som kräver ständig bekräftelse, beundran och publik.

Jag ignorerar faktiskt mestadels. Jag säger "jaha" och tar liksom inga diskussioner - för det mesta. Ibland kan jag inte låta bli att opponera mig (när det gäller områden som jag faktiskt själv KAN ... typ 100 gånger mer erfarenhet och kunskap än hen) och en gång tände jag till rejält (efter att ha varit med personen en hel dag och fått förklarat för mig hur man jobbar med en sak som jag faktiskt själv har en universitetsutbildning inom). Då sa jag "Jag har förstått att du väldigt gärna vill tala om för mig hur man gör xxx, men du behöver inte tala om det för mig; jag har en utbildning inom området och har arbetet med enbart denna fråga i flera år". - Du behöver väl inte bli så sur..... sa personen och såg stött ut.

Efter det har jag inte haft några mer "utbrott", men jag lägger inte krut på att engagera mig i samtal, jag är allmänt trevlig, men när jag blir undervisad så försöker jag bara låta det gå ut i luften och i princip svara "jaha" på allt.

 

[stjarnhimmel]

Jag gillar när man bara lugnt säger jaha eller en fråga tillbaka.
Min favorit är när jag och en vän träffade ett grabbigt grabbgäng. De drog massa bögskämt och liknande. Min vän vänder sig bara mot dessa och frågar lugnt
-tycker du det är läskigt med homosexuella? Du låter rädd eftersom du pratar så mkt om det.
Killarna började genast säga att det hade dem inte etc.
Det jag menar är att ibland räcker det att fråga "hur menar du då". Man behöver inte vara vulgär etc om man inte vill det.

 

[athena_arabians]

Det har knappast bara att göra med att det är en mansdominerad bransch. Jag jobbar själv i en mansdominerad bransch och är ensam kvinna på företaget men aldrig någonsin att någon skulle försöka sig på den där jargongen..

Jag tycker det är en jäkligt trist jargong och särskilt när det ursäktas med "ja men så häär är det att hänga med grabbarna, vi har sån härlig fri atmosfär! Och om någon inte uppskattar det så är det deras problem".
Säger inte att du har sagt det men vis av erfarenhet känner jag på mig att det är dit en eventuell diskussion om ämnet kommer barka..

Jag har jobbat med enbart män sedan 2008. En del har jag velat slå något hårt i huvudet på men det har inte med ev jargong att göra utan hur de skött sitt jobb. Ingen av dem skulle drömma om att komma med grova skämt eller kommentarer i närheten av mig, så gör man inte i denna branschen. Det är väl snarare så att man blir bortskämd som kvinna ("nejdå, vi hjälper dig att lasta lådorna"). Kvittar för mig, erbjuder någon hjälp oavsett kön tar jag gärna emot den men jag kan klara mig själv också (okej då, med sviterna efter bilolyckan har det varit skönt att inte behöva lyfta allt själv).

 

[Milene]

På vårt jobb finns en sådan, en som kan allt, vill ha uppmärksamhet för allt, som vet allt om precis allt. Som ständigt undervisar oss andra, om alltifrån hur man snickrar en altan till vad crabfish är gjort av eller vad som utgör ett gott ledarskap eller vilka risker en graviditet kan innebära eller vilka hundraser som är friskast eller vilket märke som är bäst vad gäller frysar .... osv osv. Och som alltid förstås är märkvärdig på andra sätt, som talar om "fina klubben", som talar om kända personer som hen träffat, som har bott i x antal fina hus osv. Som en 5-åring i en äldre människas kropp som kräver ständig bekräftelse, beundran och publik.

Jag ignorerar faktiskt mestadels. Jag säger "jaha" och tar liksom inga diskussioner - för det mesta. Ibland kan jag inte låta bli att opponera mig (när det gäller områden som jag faktiskt själv KAN ... typ 100 gånger mer erfarenhet och kunskap än hen) och en gång tände jag till rejält (efter att ha varit med personen en hel dag och fått förklarat för mig hur man jobbar med en sak som jag faktiskt själv har en universitetsutbildning inom). Då sa jag "Jag har förstått att du väldigt gärna vill tala om för mig hur man gör xxx, men du behöver inte tala om det för mig; jag har en utbildning inom området och har arbetet med enbart denna fråga i flera år". - Du behöver väl inte bli så sur..... sa personen och såg stött ut.

Efter det har jag inte haft några mer "utbrott", men jag lägger inte krut på att engagera mig i samtal, jag är allmänt trevlig, men när jag blir undervisad så försöker jag bara låta det gå ut i luften och i princip svara "jaha" på allt.

PRECIS så här är det!!!
Så skööönt att höra att man inte är ensam...

 

[Amha]

...är alltid lite BÄTTRE, lite DUKTIGARE, lite mer PLIKTTROGEN osv än alla andra.

Skulle behöva lite tips på "fyndiga" kommentarer att ta till när hon drar sina vanliga valser som att "Ja, JAG gick ju hit med feber, förstås", "Det gjorde jag INATT", "Nej barnledig har jag ju inte varit", "Det skulle ju flyta på mycket bättre om vi gjorde som JAG sa på mötet"
osv osv.

Undanber mig diskussioner huruvida man ska ta upp detta med chef, göra nåt radikalt åt personen etc, behöver bara lite rappa repliker att komma med då min hjärna för tillfället har tagit deltidssemester.......

"Det var väl inte så genomtänkt" funkar som svar på flera.

"Varför skaffade du barn om du inte vill umgås med dem?" hade nog jag kunnat säga. Annars "för mig är barnen viktigare än jobbet".

"Vilken otur att du inte känner att man lyssnade på dig. du kanske ska ta upp det nästa gång?"

Eller nåt åt det hållet. Jag hade nog, om jag retat mig på det, bemött personen med "jaha" alternativt pratat med personen om hur den upplevs. Beror på hur situationen ser ut, vad man vill ha ut av det och hur nära varandra man jobbar.

 

[Presto]

Det har knappast bara att göra med att det är en mansdominerad bransch. Jag jobbar själv i en mansdominerad bransch och är ensam kvinna på företaget men aldrig någonsin att någon skulle försöka sig på den där jargongen..

Jag tycker det är en jäkligt trist jargong och särskilt när det ursäktas med "ja men så häär är det att hänga med grabbarna, vi har sån härlig fri atmosfär! Och om någon inte uppskattar det så är det deras problem".
Säger inte att du har sagt det men vis av erfarenhet känner jag på mig att det är dit en eventuell diskussion om ämnet kommer barka..

Känner att jag trådkapar lite, var inte min mening att komma in på ett sidospår, men vill gärna försvara mig lite bara. Jag älskar den jargongen vi har på jobbet, jag garvar dagarna i ändå. Men jag vill bara påpeka att vi är vuxna människor och vet var gränsen går. Det finns flera som inte uppskattar denna jargongen och då skärper vi oss alltid i dennes närvaro. Att ha sån här stämning är ju bara roligt när man vet var man har varandra och att ingen tar illa upp.

Det var därför jag skrev i första inlägget att man får ha lite koll så det inte blir dålig stämning. Alla är vi olika och har olika humor, vilket är toppen. Så länge inte tar illa vid sig eller mår dåligt av det vill säga, det är absolut inte acceptabelt i min värld och inget som någon ska behöva acceptera för att "det är den jargongen vi har här".

 

[Brisa]

Eller " hur tänkte du nu"?

Den där är underbar! Funkar vid så många skilda tillfällen.

 

[Björk]

Den där är underbar! Funkar vid så många skilda tillfällen.

Ja, den är rätt bra faktiskt. Och den är inte direkt otrevlig/ohyfsad heller. För det fungerar också att svara "oj, ja, det gjorde jag nog inte!" och så kan båda skratta tillsammans. Det blir en poäng, men den andra behöver inte nödvändigtvis tappa ansiktet.

 

[Wysiwyg]

Jag brukar försöka tänka på att en person som hela tiden behöver framstå som duktig och "bäst" måste vara ohyggligt osäker och otrygg i sig själv. Har man ett behov av att hela tiden visa upp en överlägsen sida, ständigt "undervisa" andra eller tillrättavisa dem kan man ju inte ha det så bra med sig själv tänker jag.

Så jag brukar ignorera det och bara tänka att problemet är deras och inte mitt. Att svara emot eller dra till med "fyndigheter" hela tiden tror jag bara sänker personen ännu mer. Och dessutom vill jag inte gå ner på en sån nivå heller, jag vill kunna vara stolt över mitt beteende. Även om det såklart brister ibland vill jag inte sätta det i system.

 

[Björk]

Jag brukar försöka tänka på att en person som hela tiden behöver framstå som duktig och "bäst" måste vara ohyggligt osäker och otrygg i sig själv. Har man ett behov av att hela tiden visa upp en överlägsen sida, ständigt "undervisa" andra eller tillrättavisa dem kan man ju inte ha det så bra med sig själv tänker jag.

Så jag brukar ignorera det och bara tänka att problemet är deras och inte mitt. Att svara emot eller dra till med "fyndigheter" hela tiden tror jag bara sänker personen ännu mer. Och dessutom vill jag inte gå ner på en sån nivå heller, jag vill kunna vara stolt över mitt beteende. Även om det såklart brister ibland vill jag inte sätta det i system.

Jag tror du har helt rätt i det där med självkänsla!

Jag försöker också tänka förlåtande och förstående och det fungerar för det allra mesta. För mig är den personen jag beskriver faktiskt den enda av den extrema kalibern jag träffat gällande det här beteendet. Och då har jag träffat rätt mycket folk genom åren tycker jag nog.

Jag hade en gång en nära vän som hade lite av den här "problematiken". Där stod jag ut i många år, men till slut kände jag att jag själv började bli snål med beröm (den här vännen hade mest det problemet; under 10 år kunde jag räkna på ena handens fingrar de gånger jag fått någon som helst bekräftelse/beröm från hen i form av en enkel komplimang eller dylikt) och då bröt jag faktiskt den vänskapen för det var inte en sådan person jag vill vara.

 

[Wysiwyg]

Eller häromdagen när jag jobbade med en som var så himla ordningsam och gjorde allt rätt och inte tog ut svängarna nått så sa jag att "det där gör inte kvinna våt direkt" (han var kille). Orkar inte med tråkiga överduktiga personer

Fast man får ha lite koll på personen man säger det till så det inte blir allt för dålig stämning

Om jag hört någon säga så på en arbetsplats (eller om någon sagt så till mig) hade jag pratat med chefen och haft sexuella trakasserier i åtanke.

Ponera att en man sagt till en kvinna "ja det där ger inte karlarna stånd direkt"...

 

[Wysiwyg]

@Björk Ja det gäller ju att inte bli medryckt själv! Men ibland rinner ju bägaren över ändå, helt oavsett hur mycket man tänkt sig "stå över" det hela. Man är ju inte mer än mänsklig Men jag tänker att det är lättare att "stå emot" (i alla fall lite längre) om man tänker så..

 

[Mabuse]

Jag har jobbat med enbart män sedan 2008. En del har jag velat slå något hårt i huvudet på men det har inte med ev jargong att göra utan hur de skött sitt jobb. Ingen av dem skulle drömma om att komma med grova skämt eller kommentarer i närheten av mig, så gör man inte i denna branschen. Det är väl snarare så att man blir bortskämd som kvinna ("nejdå, vi hjälper dig att lasta lådorna"). Kvittar för mig, erbjuder någon hjälp oavsett kön tar jag gärna emot den men jag kan klara mig själv också (okej då, med sviterna efter bilolyckan har det varit skönt att inte behöva lyfta allt själv).

Kan det inte vara branschen snarare än könet som skapar jargongen? Jag jobbar också i en väldigt mansdominerad organisation, men aldrig att nån skulle kläcka ur sig sånt, varken grova skämt eller grabbig jargong. Det skulle inte funka, man tappar ju all trovärdighet om man ena dagen undervisar i genusteori och nästa drar sexistiska skämt i fikarummet.

 

[stjarnhimmel]

Jag tror också det har mer med bransch/ arbetsplats att göra snarare än kön.

Mm erfarenhet är också att personer oavsett kön ofta försöker smälta in och bli accepterade av gruppen så är det en viss jargong så hänger folk ofta på. Tex vill ingen vara "tråkig surkärring" och säga att det där tycker jag var sexistiskt och över gränsen.

 

[stjarnhimmel]

"Ingen gillar en viktigpetter", brukar funka bra och nån är väldigt duktig och dryg.

Eller häromdagen när jag jobbade med en som var så himla ordningsam och gjorde allt rätt och inte tog ut svängarna nått så sa jag att "det där gör inte kvinna våt direkt" (han var kille). Orkar inte med tråkiga överduktiga personer

Fast man får ha lite koll på personen man säger det till så det inte blir allt för dålig stämning

Oj.. Du hade nog aldrig kunnat säga så på de arbetsplatser jag jobbat På. Det hade inte varit ok och då har jag jobbat på både mansdominerade samt kvinnodominerade arbetsplatser.
Om jag hade hört ngn säga så hade jag suttit som ett frågetecken och undrat vad personen höll på med. Kanske undrat om du var en PRAOelev från högstadiet...
Haha... Jag låter elak nu och det är inte meningen.,, men jag tycker kommentaren är så märklig..,

 

[Monstermom]

Jag tror också det har mer med bransch/ arbetsplats att göra snarare än kön.

Mm erfarenhet är också att personer oavsett kön ofta försöker smälta in och bli accepterade av gruppen så är det en viss jargong så hänger folk ofta på. Tex vill ingen vara "tråkig surkärring" och säga att det där tycker jag var sexistiskt och över gränsen.

Jag har varit tråkig surkärring och tex plockat ner gigantiska affischer på nakna kvinnor, under stora protester (från alla håll). De vande sig dock rätt snabbt vid läget och 20 år senare ångrar jag mig fortfarande inte även om det var blåsigt ett tag.

Det är värt det, att vara tråkig surkärring.

 

[Milene]

Om jag hört någon säga så på en arbetsplats (eller om någon sagt så till mig) hade jag pratat med chefen och haft sexuella trakasserier i åtanke.

Ponera att en man sagt till en kvinna "ja det där ger inte karlarna stånd direkt"...

@Presto har redan förklarat sitt inlägg, se #29