Min nervositet förstör för mig!

[Mysaan]

Jag har ridit i snart 29 år. Jag började på en 4H gård med en ridlärare som inte var ett dugg sympatisk eller pedagogisk men jag lärde mig supermycket.

Där ifrån gick jag till egen häst och var ute på en hel del tävlingar. Inga högre nivåer men upp till LB i alla fall. Tävla endel dressyr också men det var inte mycket.

Därifrån gick jag till att hålla på med galoppörer i massa år. Fick en axelskada och sluta med galoppen och var helt hästlös i ca 6 månader. Därefter har jag varit skogsmulle fram till nu. I nästan 16 år har jag alltså mest lullat runt i skogen och ridit ett och annat dressyr pass för min egen skulle för att jag tyckt det var kul.

Nu har jag hamnat i ett stall med westernfolk och dessa människor är helt underbara. Från början var jag bara skogsmulle ändå men har nu råkat få en häst i mina händer som skulle kunna bli en åtmisntone medelbra westernhäst enligt kunnigt folk.

Så jag tänkte äh vaddå klart vi ska bli westernekipage.
Men hallå under alla år jag varit skogsmulle har jag utvecklat stark rädsla för att rida in för människor. Detta är ju superjobbigt verkligen och trots att det är folk jag känner bra så blir jag nervös.

I helegn var jag och titta på en clinic som stallägaren var med på och blev superladdad att gå hem och öva med min plutt. I går fick jag veta att mannen som höll i clinicen ska komma till vår gård i en hel vecka så vi kan rida för honom.

Helt underbart och en superchans att verkligen få lära sig eftersom jag upplevde honom som väldigt bra och lättsam.

Men min rädsla!!!!! Redan nu en hel jävla månad innan han ska komma så är jag så nervös så jag bara skakar. Jag är gråtfärdigt och fattar helt enkelt inte hur jag ska våga rida in för honom. Tyvärr sprider sig detta till hästen som blir stirrig, stressig och okoncentrerad.

Så har ni några råd till mig nu hur jag ska hantera detta för jag vill verkligen inte missa chansen att få rida inför denna man som var jag förstår tillhör några av de bästa instruktörerna inom western.

Massa råd och tips vill jag ha.

 

[Thunder_rose]

Sv: Min nervositet förstör för mig!

Man tar hjälp av en tränare för att man vill lära sig att bli bättre

Han är där för att hjälpa dig, ta vara på det och sug åt dig all kunskap du kan.
För efter den här veckan kommer du förstå mer, rida bättre och hästen kommer att gå bättre!


Glöm inte bort att andas och gör din egen "film" i huvudet där allt går jätte bra!
Då brukar det bli så oxå

Lycka till!

 

[Blue_moon]

Sv: Min nervositet förstör för mig!

Hej Mysaan.

På sätt och vis kan jag nog säga att jag förstår dig- jag har i många år haft stora problem att rida när någon tittar på mig. Det kan till och med bara vara lilltjejen som är två år- även om hon varit i närheten så har jag spänt mig, kännt mig stressad och inte kunnat rida. Tillslut fick jag nog.

Jag har börjat med att bara andas in genom näsan, ut genom munnen (detta gäller när någon ser på när jag rider). Bara sitta och skritta tills jag känner mig mogen att börja rida mer "riktigt". Jag har också skrivit upp vad det är som gör mig nervös, vad som ska kunna hända när folk ser på när jag rider. Sedan har jag tittat på den listan och allteftersom kunnat stryka saker- jag menar, varför skulle jag ramla av och DÖ bara för att någon ser på när jag rider? Eller varför skulle min häst plötsligt vilja kasta av mig? Eller varför skulle de ens tänka att jag inte kan rida- varför bry mig, ingen är ju fullärd? Så jag har tagit ett steg i taget.

En annan viktig sak tror jag är att man berättar för andra hur det känns. Jag tror det är samma sak som om man är ledsen, om man delar den med andra så blir den inte lika tung eller jobbig. Fråga någon annan i stallet om de kan hjälpa dig? Eller rid en inriden häst bara-för-att?

Dessutom, mannen som ska hjälpa dig att rida in din häst, vad tror du han kommer tro om han kommer till dig för att hjälpa dig med just inridningen och möter en kvinna med en helt inriden häst som inte har någonting kvar att lära? Säg som det är för honom också, om han är en bra lärare så tar han hänsyn till detta!

Mental träning, har du testat det? Horsemind? Det har funkat någotlunda för mig.

Ha det bra, lycka till och säg till om du behöver hjälp!

 

[Mysaan]

Sv: Min nervositet förstör för mig!

Man tar hjälp av en tränare för att man vill lära sig att bli bättre

Han är där för att hjälpa dig, ta vara på det och sug åt dig all kunskap du kan.
För efter den här veckan kommer du förstå mer, rida bättre och hästen kommer att gå bättre!


Glöm inte bort att andas och gör din egen "film" i huvudet där allt går jätte bra!
Då brukar det bli så oxå

Lycka till!

Det är ju det alla säger till mig här hemma. Om vi inte behövde honom hade vi inte behövt ta hit honom.

JO jag vill ju verkligen för som fotfolk så tycker jag han är duktig och han skulle kunna hjälpa mig och pålle otroligt mycket på bara 8 ridpass som det skulle bli. Det är verkligen en superchans men jag vet ju inte om jag vågar ändå.

 

[Mysaan]

Sv: Min nervositet förstör för mig!

Alltså hästen är ju inriden men vi ska omskola oss både hästen och mig från engelskt till western.

Det är 8 ryttare som kommer vara med under denna vecka så det är ju inte bara för min skull han kommer.

Du fattar precis hur jag känner. Nu är jag inte så jättenervös när mina barn ser på men när andra ser på. Jag har pratat med stallägaren så hon vet att jag är sjukt nervös när folk tittar på.

Det största problemet är att har jag bara börjat rida utan åskådare så kan de gärna smyga sig på och även komma med kritik och råd utan att jag bryr mig.

Min största rädsla är att folk ändå vet att jag ridit i 29 år och ändå ska tycka att jag rider som en nybörjare och att jag därmed är ett hopplöst fall som borde börja knyppla eller så istället

 

[elfi]

Sv: Min nervositet förstör för mig!

Jag känner igen mig så väl i det du skriver.

Jag bokade in mig och min pålle på en kurs för en landslagsryttare förut. Veckan innan vi skulle rida kursen var jag så sjukt nervös, kunde knappt rida för jag tänkte bara på hur dåligt det skulle gå på kursen om jag var såhär nervös.

Dagen innan kursen skrittade jag bara ut, tänkte mycket på kursen och blev jättenervös så jag skakade. Pratade med en jag känner i telefon och hon sa åt mig att inte tänka på nervositeten utan bara andas. Prata med tränaren, säg att du är lite nervös och sen andas o bara rid.

Jag gjorde som hon sa, lite nervös var jag allt men tänkte mest på att nu j**lar ska jag rida, och jag red. Fick mycket bra tips och idéer av tränaren som hjälpt mig mycket. Tränaren tyckte även det såg jättebra ut, och jag var så nöjd efteråt! Nervositeten försvann iaf en bit in i träningen eftersom jag inte tänkte på att jag var nervös.

Så mitt tips till dig är att andas, tänk inte på att du är nervös utan fokusera på ridningen. Ta en sak i taget när du rider, samt som någon annan skrev gör din egna film i huvudet där allting går jättebra när du rider för den där tränaren.

Lycka till!

 

[gunhild]

Sv: Min nervositet förstör för mig!

Jag hakar mig lite på att du skriver att du inte vill missa att rida inför denna man. Det låter lite som att du känner att du måste visa upp nånting. Jag är ganska överygad om att hur dåligt du än tycker att det går så lär han ha sett värre. Dessutom är det bra om det går lite dåligt, en tränare sa till mig att vi måste "provocera" fram problemen så att de kommer upp till ytan. Först då har vi en chans att verkligen komma till rätta med dem. Att sitta och "uppsvisnings rid" ger ingen utveckling. Tänk på att tränsaren är där för din skull och för att hjlpa dig, inte för att titta på ngn uppvisning. Skäms inte för de problemen ni har utan se detta enbart som en chans att lösa dem. Att träna ska vara kul, inte läskigt. Hoppas det går bra på träningen!

 

[Mysaan]

Sv: Min nervositet förstör för mig!

Anledningen att jag skrev vill inte missa att rida inför honom är för att han ska vara en av de duktigaste inom western. Och har man då chans att få rida inför en sådan duktig tränare en hel vecka för inte allt för mycket pengar så tycker jag man ska ta chansen speciellt nu när jag precis ska omskola mig.

Nä någon uppvisning lär det inte bli eftersom jag precis för någon vecka sedan helt seriöst har börjat rida western. Istället hoppas jag givetvis att jag kommer lära mig massor och få massa grejer med mig på vägen att träna på.

Men det handlar ju inte bara om denna tränare för jag är lika nervös när stallägaren tittar när jag rider och hon tillhör absolut ingen elit. Så problemet ligger i att jag inte vågar rida inför publik öht.

 

[Mysaan]

Sv: Min nervositet förstör för mig!

Skönt att se att man inte är ensam i alla fall.

Tror du (och ni andra) att det skulle hjälpa om jag övade på att rida inför publik? För dte handlar inte bara om att denna duktiga tränare kommer utan min rädsla/nervositet ligger ju i att rida för publik öht.

Egentligen fattar jag inte riktigt varför jag är nervös för på clinicen han höll i helgen var alla absolut inga toppryttare utan det var lite si och så med ridkunskaperna hos många.

 

[yennork]

Sv: Min nervositet förstör för mig!

Det låter som en jättebra ide!

Klart du ska vara med på clinicen. Om du inte är det kommer du att ångra dig djupt, och nästa gång det är något liknande blir tröskeln att kännas änu högre!

Om du är med kommer du att få med dig massor med lärdomar och ideer, och du kommer att växa massor av att ha besegrat din rädsla.

Tala om att du är nervös, sitt upp och rid, och som de andra sagt: glöm inte att andas!

 

[Pettsson]

Sv: Min nervositet förstör för mig!

Självklart vågar du! Du behöver "bara" tänka rätt

Han är där för att ni behöver hjälp, ta även vara på den hjälpen för din nervositets skull. Tala om för honom hur du känner, han har förmodligen en hel del tips till dig som kommer vara till din fördel.
Innan han kommer, reflektera över din situation. Skriv ner vad som skrämmer dig, vad du blir nervös över, fundera och läs listan om och om igen. Fråga dig själv; hur skulle jag och mitt liv påverkas om X tycker att jag rider illa? Till exempel, dock ett grovt sådant.

Jag kan ge ett exempel från mig själv: jag blir vansinnigt nervös inför tävling, jag kräks, har hjärtklappning, muntorrhet, yrsel och blir stel. Nu frågar jag mig själv angående min största rädsla (som i dagsläget är att hästen sticker på banan och jag ramlar av): hur skulle mitt liv påverkas av att jag ramlar av inför publik? Och om jag inte ramlar av, hur skulle människorna kunna påverka oss av att han sticker?
Svaret är i 99,99% av gångerna: "absolut ingenting alls". Det gör mig lugnare, jag vet att drar han och jag faller av kommer någon och hjälper mig och åskådare hjälper till att fånga hästen innan han gör sig illa.

Man måste avdramatisera situationen! Ett bra tips är att uppsöka en utbildad person som hjälper dig med mental träning, det är ofta värt det!

 

[gunhild]

Sv: Min nervositet förstör för mig!

Jo jag förstår varför du inte vill missa det. Det var ordet "inför" som fick mig att reagera. Det får det att låta som att du känner att du måste visa upp ngt. Hade du skrivit "träna för" hade jag inte tänkt på det. Men att skriva "rida inför" det låter som att du ser honom som ngn slags domare som ska döma dig. Kanske bara ett sätt att uttrycka dig på men det är kanske lite "Freudiansk felsägning" (eller vad man nu kallar det) Dvs de orden du använder i ett visst sammanhang säger en del om hur du verligen upplever det...

 

[lindgreen]

Sv: Min nervositet förstör för mig!

Åh jag förstår dig! Jag är också skogsmulle nu, men blir tipptoppnervös om någon ens rider med mig ut i skogen :O Har köpt in mig i fåtalet ridlektioner det senaste, och märkt att jag fokuserar så mycket på hästen, att jag faktiskt kan zooma ut allt annat. I mina tankar är det bara jag och hästen på ridbanan, och den där nissen som står i mitten och hjälper mig bli en bättre ryttare

Tränaren är där för att hjälpa folk att bli bättre, inte döma dom för att dom inte är bra. Ta med dig en extra dos självförtroende nästa gång, och använd den på rätt sätt! Hoppas det går bra för er!

 

[susanne]

Sv: Min nervositet förstör för mig!

Det enda sättet att bli av med en ångest inför något är att utsätta sig för det i lagom stora doser. Be dina stallkompisar att titta på dig när du rider. Börja med en minut kanske mitt i ridpasset (då är du uppvärmd samt kan samla ihop dig efter det jobbiga) och utöka detta sedan.

 

[karamelldrottningen]

Sv: Min nervositet förstör för mig!

Nånstans känner jag igen mej. Jag kan oxå bli fruktansvärt nervig och få för mig att allt ska gå åt skogen. Men vad är jag då rädd för egentligen? Jo att folk ska skratta åt mig, eller tycka att jag är en loser. Fast då får jag försöka att intala mig själv att vad de andra tycker spelar ingen som helst roll. Jag är där för att utveckla mig själv, för att det är roligt, för hästens skull. Går det pissdåligt, ja men då får det väl gå bättre nästa gång istället.

Svårare än så är det inte. Vad vissa idioter tycker om en ska man inte bry sig om, oftast är det de som har problem och inte en själv. Bara att bita ihop och tänka så positivt man bara kan.

 

[Siggelina]

Sv: Min nervositet förstör för mig!

Men min rädsla!!!!! Redan nu en hel jävla månad innan han ska komma så är jag så nervös så jag bara skakar. Jag är gråtfärdigt och fattar helt enkelt inte hur jag ska våga rida in för honom.

Ungefär så kände jag inför en rotfyllning för några år sedan. Med facit i hand var det väldigt onödigt att ödsla tid på den oron! Piece of cake... Så är det rätt ofta egentligen - att när det väl bär till kritan så är det rätt odramatiskt jämfört med allt man föreställt sig innan.

När du väl rider in på clinicen kommer du få uppgifter att göra och massa bra tips och råd som gagnar dig och din häst. Du kommer lyssna på tränarn, vara aktiv på hästryggen och känna efter hur hästen svarar på dina hjälper. Allt annat runt omkring kommer snart att försvinna bort i fjärran. Kvar är bara du, hästen och tränarn.

Ha inte så höga krav på dig själv. Även om andra skulle tycka att du är den som verkar minst erfaren - trots dina 29 år på hästryggen - så hamnar du inte i fängelse för det. Ingen kommer slå dig, repa din bil, ta dina barn och se till att du får sparken från ditt jobb. Som du redan konstaterat så tillhör säkert inte övriga deltagare världseliten heller. De är säkert inte mer dömande och kritiska än du själv är - och även om de vore det... so what? Det är bara åsikter som varken är mer eller mindre värda än dina egna.

Tycker också att du kan tala om för de andra, såväl tränarn som övriga deltagare om du vill - att du har det här problemet och att du vill ha hjälp att kunna slappna av först och främst. Det är sanslöst befriande att tillåta sig själv att vara ärlig med hur det ligger till än att försöka maskera sin rädsla (det är inte att möta den) och prestera ändå. Där kan du säkert ha halva lösningen på ditt problem! Säkert kommer fler erkänna att de också är mer eller mindre nervösa.

Till sist - enda sättet att bli fri rädslan är att möta den. Du får bättre självförtroende efteråt!

 

[stjarnfrugt]

Sv: Min nervositet förstör för mig!

*kl

Jag har samma problem. Och det har blivit ännu värre efter att jag haft ett uppehåll på 6 år. Så fort jag vet att nån tittar rider jag sjukt dåligt, så det är klart att det bara är den sidan som syns. Förr kunde jag åtminstone ibland skärpa till mig och rida ännu bättre när jag visste att jag hade publik. Men nu kan jag inte ens rida ut med sällskap utan att tänka på hur det ska se ut...

Har inga tips heller mer än de som andra gett. Men jag kan iaf säga att du är inte ensam

 

[Mysaan]

Sv: Min nervositet förstör för mig!

Tack alla för era uppmuntrande ord och även tack till er som bara ville dela med er så jag slipper känna mig ensam om detta.

Stallägaren vet om mitt problem och förmodligen i morgon kommer stallägaren och en tjej till vara med och titta när jag rider. Kommer vara skitnervös givetvis men eftersomde vet om problemet så ska det väl gå bra.

Tänkte även nämna det för mannen som ska ha clinicen sedan så vet han om det.

 

[Babe]

Sv: Min nervositet förstör för mig!

Usch känner igen mig så väl. Sitter oftast själv och rider. Och det är absolut inget fel på min häst hon bjuder och går fint. De dagar jag har andra i ridhuset så spänner jag mig och riktigt känner hur jag motarbetar min häst.

Har en kompis som står några mil i från mig. Jag har varit och tittat flertalet ggr när hon tränar. Men säger hon att snart är det min tur att besöka dig så hittar jag alltid anledningar för att hon inte skall komma.

Har inga råd att ge, men kan ge dig en peppkram! Du är säkert modigare än mig, så du klarar detta!

/B

 

[älgen]

Sv: Min nervositet förstör för mig!

Alltså hästen är ju inriden men vi ska omskola oss både hästen och mig från engelskt till western.

Det är 8 ryttare som kommer vara med under denna vecka så det är ju inte bara för min skull han kommer.

Du fattar precis hur jag känner. Nu är jag inte så jättenervös när mina barn ser på men när andra ser på. Jag har pratat med stallägaren så hon vet att jag är sjukt nervös när folk tittar på.

Det största problemet är att har jag bara börjat rida utan åskådare så kan de gärna smyga sig på och även komma med kritik och råd utan att jag bryr mig.

Min största rädsla är att folk ändå vet att jag ridit i 29 år och ändå ska tycka att jag rider som en nybörjare och att jag därmed är ett hopplöst fall som borde börja knyppla eller så istället

Inte då. dessutom är dte bra mycket svårare att knyppla än att rida. *peppar*