Sv: Mina föräldrar vill inte lyssna
Då förstår jag vad det är som kostar.
Till TS
Som förälder kan jag ge dig ett gott råd från "den andra sidan". Du säger att dina föräldrar inte ens lyssnar utan bara skrattar åt dig. Om du verkligen vill ha hund och vill att de ska lyssna behöver du ha en mer utarbetad plan för hela hundprojektet. För det första tycker jag du är så pass "stor" att du skulle kunna tjäna in pengarna till hundinköpet själv. Sedan behöver du göra en budget för vad det kostar att ha hunden per månad, det kan du säkert få hjälp med här. Om du inte har det är det dags att skaffa extrajobb vid sidan av studierna. Hur ska du annars betala tillbaka pengarna till dina föräldrar?
Du måste även i planen du presenterar för föräldrarna visa hur du har tänkt dig den dagliga skötseln? Hunddagis? För du går väl på gymnasiet och föräldrarna jobbar? Du såg vad hunddagis kostar i Microglias inlägg ovan. Eller hur har du tänkt dig den biten? Och om hunden blir sjuk? Försäkringen täcker vissa skador och sjukdomar men inte allt och självrisken går oftast på några tusenlappar om det händer något allvarligt. Det måste du också ha med i dina beräkningar.
Allt, allt, allt ska du ha med i din presentation för dina föräldrar för att få dem att lyssna och du ska visa att du har tänkt och att du verkligen tänker ta ansvar genom att betala för hundens inköpskostnad och dagliga utgifter. Kanske de kan stå som backup om det händer något allvarligt, men att du har sparat till självrisken och alltid har den sparad?
Varje vettig förälder borde i alla fall LYSSNA på sitt barn utan att skratta om den har en genomtänkt plan för en hobby eller idé. Sen om den köper planen är en annan sak. En hund är onekligen en speciell sak att införskaffa och man är beroende av alla i familjen gillar den.
Vid sjuttonårsålder är de flesta helt klart mogna att ta hand om en hund! Man är ju för sjutton nästan vuxen då
Är man inte? (Jag tyckte att jag var det i alla fall
)
Då förstår jag vad det är som kostar.
Till TS
Som förälder kan jag ge dig ett gott råd från "den andra sidan". Du säger att dina föräldrar inte ens lyssnar utan bara skrattar åt dig. Om du verkligen vill ha hund och vill att de ska lyssna behöver du ha en mer utarbetad plan för hela hundprojektet. För det första tycker jag du är så pass "stor" att du skulle kunna tjäna in pengarna till hundinköpet själv. Sedan behöver du göra en budget för vad det kostar att ha hunden per månad, det kan du säkert få hjälp med här. Om du inte har det är det dags att skaffa extrajobb vid sidan av studierna. Hur ska du annars betala tillbaka pengarna till dina föräldrar?
Du måste även i planen du presenterar för föräldrarna visa hur du har tänkt dig den dagliga skötseln? Hunddagis? För du går väl på gymnasiet och föräldrarna jobbar? Du såg vad hunddagis kostar i Microglias inlägg ovan. Eller hur har du tänkt dig den biten? Och om hunden blir sjuk? Försäkringen täcker vissa skador och sjukdomar men inte allt och självrisken går oftast på några tusenlappar om det händer något allvarligt. Det måste du också ha med i dina beräkningar.
Allt, allt, allt ska du ha med i din presentation för dina föräldrar för att få dem att lyssna och du ska visa att du har tänkt och att du verkligen tänker ta ansvar genom att betala för hundens inköpskostnad och dagliga utgifter. Kanske de kan stå som backup om det händer något allvarligt, men att du har sparat till självrisken och alltid har den sparad?
Varje vettig förälder borde i alla fall LYSSNA på sitt barn utan att skratta om den har en genomtänkt plan för en hobby eller idé. Sen om den köper planen är en annan sak. En hund är onekligen en speciell sak att införskaffa och man är beroende av alla i familjen gillar den.
Vid sjuttonårsålder är de flesta helt klart mogna att ta hand om en hund! Man är ju för sjutton nästan vuxen då