Munkorg eller?

Bubbla

Trådstartare
Köpte i Februari i år en omplaceringshund, en 6-årig korsning schäfer/labrador/BC, kastrerad hane (kastr. som 4-åring). Mycket trevlig mellanstor hund, en ängel mot barnen (i varierande storlekar), står ut med allt, jättesnäll även mot vuxna absolut inga aggressiva tendenser någonstans. UTOM mot andra hundar. Vi har även en rottistik som han går mycket bra ihop med, inga aggressioner alls, de rykar aldrig ihop. Men alla andra hundar ryker han på (såväl tikar som hanhundar), skällandes som en idiot och verkligen slåss. :(
Hon vi köpte honom av hade flera andra hundar (tikar och hanar)och det fungerade bra.
Finns det något man kan göra åt detta? Tror att han i grund och botten är ganska osäker, och anser att anfall är bästa försvar. Kan man i så fall träna bort det på något sätt eller är det något man får leva med? Om det nu inte går att få bort beteendet, är det då jätteelakt att sätta på honom en munkorg när man kan tänkas stöta på andra hundar (händer inte så ofta eftersom vi bor ganska avskilt)? Tänker bara som så att han inte ska skada någon annan. Eller blir problemet värre då? Finns det, om nu munkorg kan vara en lösning någon sort som är bättre eller sämre?
Tacksam för tips!
mvh Maria
 
Det bästa vore att ta hjälp av någon duktig och specialiserad hundtränare .

När jag inte vet varför din hund gör utfall så passar jag mig för att ge tips över internet.

Men om hunden är osäker och rädd så skulle inte jag sätta på en munkorg.

Den hjälper ju inte hunden och dig att få bort problemet, utan bara gömmer det ( löser inget )
 
har liknande problem med min tik. föreslår att ni hittar en bra tränare. PM:ar ett namn. munkorg ska ni bara ha om ni riskerar att tappa hunden.
 
Nej, tyvärr vet jag inte heller varför han gör utfall :(.
Tror som sagt att han är mycket osäker, kanske har han fått mycket stryk av andra hundar tidigare (?).
Hon vi köpte honom av sa att han kunde vara aggressiv mot andra hanhundar och det är ju inte jätteovanligt, men att han var helt ok med tikar bara han fick lukta och se. Men det senare stämmer ju alltså inte hos oss.
Kan ju tillägga att han kommer från en stor Sthlms förort och vi bor på landet, kanske miljöombytet inte riktigt satt sig ännu, och så träffar han inte andra hundar så ofta här vilket han förmodligen gjorde förut. Kanske blir en större grej när det väl kommer en hund?

Tack för PM Cillamuffins!
mvh Maria
 
Har en colliehane som är likadan, han blir läskigt stark men jag har lärt mig hur jag ska göra i mötande-hund-situationer och sen vi flyttade har han blivit bättre. Men när vi bodde inne i stan så hade jag munkorgen på, IFALL att han skulle ta sig loss eller att jag skulle tappa honom. Det var även en försäkring för de hundägarna jag mötte.

Jag har varit hos flertalet tränare, jag är själv instruktör, men vi har inte lyckats få bukt med honom helt och hållet, han har blivit bättre, men han är 8 år nu så jag förväntar mig inga mirakel.

MVH Jenny
 
Har en hund som är likadan. Vi använder inte munkorg annat än i väldigt "riskabla" situationer. Dvs då vi ser att det finns en stor risk att komma verkligt nära andra hundar. T ex täta folksamlingar (marknader etc) där man har svårt att förutse om det kommer en annan hund mitt i folkvimlet.

I det flesta fall fungerar enbart koppel i kombination med förarens uppmärksamhet väldigt bra. Men man kan inte koppla av allt för mycket utan behöver ha en betydligt bättre koll än vanligt på omgivningen med den hunden i kopplet.

Sen gäller det så klart att se upp med andra hundar och att ägarna inte släpper fram sina hundar "för de mååååste ju få hälsa" (ett j-a oskick! :mad:).

Det finns ju också en risk att din hund skadas svårt av annan hund med samma problem om du har munkorg men inte den andre. Å andra sidan kan din hund kanske skada en annan hund. En avvägningsfråga. Själv försöker jag vara så försiktig som möjligt och undviker om möjligt situationer där risker kan finnas. Både jag och hunden mår bättre av det.
 
tillägg.....

.... vi vet orsaken till detta på vår hund och vi har försökt träna bort det. Vi har kommit väldigt långt (om man ser i från utgångsläget) men det kommer troligen aldrig försvinna helt eftersom det sitter så djupt i hunden.
 
gör hunden detta även när han är lös? för min tik som också har schäfer i sig,skäller som en galning o försöker hoppa på hundar när hon är i koppel men om hon är lös och få gå fram och hälsa i sin egen takt så går det jättebra o efter 2 min så springer hon o nya kompisen runt som galningar båda två. tycker som många andra att du skall kontakta en specialist! lycka till
 

Liknande trådar

Hundavel & Ras Hej allesammans. Vill bara höra vad ni tror då jag ligger sömnlös just nu och tänker på detta 😂 Och bara för att tillägga så jag...
Svar
14
· Visningar
2 302
Senast: AraSlei
·
Hundhälsa Efter mycket funderingar startar jag denna tråden med förhoppningar om lite råd, klok input och erfarenheter av liknande problem. Vi...
Svar
12
· Visningar
2 996
Senast: lady_vip
·
Hundavel & Ras Ber först om ursäkt för en vägg av text men jag känner att jag vill få lite extern input. Jag har medvetet inte nämnt namnet på ras...
2 3
Svar
47
· Visningar
8 282
Senast: dobbis
·
Övr. Hund (Långt!)Jag skulle behöva lite input. Vi har en mellanstor hanhund på snart 1,5 år. Han är en trevlig hund, men! Han är ett helvete för...
2 3
Svar
59
· Visningar
7 083
Senast: AnneB
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Tjockistråden 3
  • Vi som pluggar del VII
  • Flytta eller ej?

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • 🇪🇺EU VALET 2024🇸🇪
Tillbaka
Upp