ako
Trådstartare
För oss har det alltid varit självklart att hundarna ska sova i sovrummet (och den lilla cockern sover t o m i sängen, medan springern trivs fint i Biabädden). Nu är det dock så att vi fick barn i oktober, en alldeles fantastik liten gynnare
tycker jag själv
. Problemet är ett när han vaknar på sennatten (säg vid fyra) vaknar hundarna oxå och börjar grymta och böka runt och tycka att det är morgon, vilket gör att lillemannen och vi har svårt att somna om. Jobbigt! Och jag lovar att man tänker annat än snälla tankar om sina rara långörade voffsingar när de tjatar om frukost kl 04.00 (vilket vi ännu har lyckats att ignorera) och man precis har ammat och vill somna om...
Framöver ska vi byta sovrum, vi ska göra ett sovrum till oss och ett (för framtida bruk) barnrum på övervåningen (än så länge vill vi ha bebben i samma rum), och jag funderar faktiskt på att vara så elak at låta hundarna ha sin sovplats i det gamla sovrummet på nedervåningen. Det känns inte helt rätt, då de är vana att sova med oss, och då de ju faktiskt ÄR flockdjur, men samtidigt måste ju resten fungera oxå, även om man gillar sina djur kan de ju inte få styra HELA livet. Och även om L börjar sova hela nätter, så kommer ju problemet åter om / när vi får nästa barn (vi vill gärna ha en liten till om ett par år), och det är ju nu i samband med sovrumsbytet som det känns som att tillfället att ändra rutiner finns.
Kan tilläggas att hundarna inte är ensamma hemma speciellt mycket, några timmar här och där såklart, men aldrig heldagar, samt att de ju faktiskt i allafall är två och trivs väldigt bra i hop (hade det varit en enda hund hade jag inte ens övervägt at låta den sova ensam).
SÅ, vad har ni för synpunkter och erfarenheter av att låta hundarna sova "själva"? SKulle det i vår situation kunna vara ett alternativ eller är det för elakt?
Tack för svar
!
Framöver ska vi byta sovrum, vi ska göra ett sovrum till oss och ett (för framtida bruk) barnrum på övervåningen (än så länge vill vi ha bebben i samma rum), och jag funderar faktiskt på att vara så elak at låta hundarna ha sin sovplats i det gamla sovrummet på nedervåningen. Det känns inte helt rätt, då de är vana att sova med oss, och då de ju faktiskt ÄR flockdjur, men samtidigt måste ju resten fungera oxå, även om man gillar sina djur kan de ju inte få styra HELA livet. Och även om L börjar sova hela nätter, så kommer ju problemet åter om / när vi får nästa barn (vi vill gärna ha en liten till om ett par år), och det är ju nu i samband med sovrumsbytet som det känns som att tillfället att ändra rutiner finns.
Kan tilläggas att hundarna inte är ensamma hemma speciellt mycket, några timmar här och där såklart, men aldrig heldagar, samt att de ju faktiskt i allafall är två och trivs väldigt bra i hop (hade det varit en enda hund hade jag inte ens övervägt at låta den sova ensam).
SÅ, vad har ni för synpunkter och erfarenheter av att låta hundarna sova "själva"? SKulle det i vår situation kunna vara ett alternativ eller är det för elakt?
Tack för svar