Något av det mest provocerande

[Youmeoh]

Egoistiskt att inte skaffa barn??
Jag tycker snarare tvärtom - att det är egoistiskt ATT skaffa barn! En människa skaffar väl barn för att DEN vill? Är det säkert att barnet som växer upp i denna, numera skrämmande värld, VILL det?

Well... min mindre empatiska sida brukar ofta vilja kontra med att fråga om de bad sina stackars ungar om lov innan, typ i själva tillverkningsögonblicket eller nåt. Hur nu det skulle gå till Det finns ju en välgrundad anledning till uttrycket att en inte väljer sina föräldrar, tyvärr. Kanske borde införa ångerveckor för föräldrar när barnet är stort nog att välja själv?

 

[cirkus]

Nja jag har ju t ex gått i de frivilligt barnlösas skor ett tag så helt främmande är det inte.

Men går du på folk och hävdar att barn är äckliga eller tjafsar med folk som inte har barn? Det har jag svårt att tänka mig.

 

[Halfrek]

En av de bästa fördelarna med att bli äldre är att det kommer betydligt färre pekpinnar om kids nu vid 36 än vid 30 Numera brukar jag svara eventuellt barntjat med att ja jag vet jag kommer dö ensam, hittas tre veckor senare halvt uppäten av mina hundar men sånt är livet.

 

[SiZo]

Jag brukar bara svara på att jag aldrig har förstått vad jag ska ha barnen till om folk tjafsar. Då brukar de bli tysta, för de har inget svar på den frågan när man ställer den på det sättet.

Numera accepterar min omgivning att jag inte vill ha barn. Men det tog långt tid.

 

[macan]

Jag har tack och lov faktiskt aldrig upplevt att mitt beslut att aldrig skaffa barn har provocerat någon. Men så är jag också en väldigt privat person som sällan hamnat i sådana diskussioner/sammanhang. Kag lever helt efter min vilja.
Jag har nog med att försöka klara av att leva mitt eget liv på ett hyfsat kapabelt sätt. Att blanda in en liten när jag vet att energin/ modet/ lusten/ kapaciteten antagligen inte skulle räcka till även för en person som är beroende av en, DET hade varit egoistiskt.

Sedan är det inte heller säkert att ett barn skulle hälsa på/ hjälpa sin gamla förälder och det vore ännu hemskare att bli bortvald som gammal än att inte ens HA ett barn.

Jag känner mig trygg i mitt beslut.

 

[vallhund]

Jag har tack och lov faktiskt aldrig upplevt att mitt beslut att aldrig skaffa barn har provocerat någon. Men så är jag också en väldigt privat person som sällan hamnat i sådana diskussioner/sammanhang. Kag lever helt efter min vilja.
Jag har nog med att försöka klara av att leva mitt eget liv på ett hyfsat kapabelt sätt. Att blanda in en liten när jag vet att energin/ modet/ lusten/ kapaciteten antagligen inte skulle räcka till även för en person som är beroende av en, DET hade varit egoistiskt.

Sedan är det inte heller säkert att ett barn skulle hälsa på/ hjälpa sin gamla förälder och det vore ännu hemskare att bli bortvald som gammal än att inte ens HA ett barn.

Jag känner mig trygg i mitt beslut.

Barn har inga skyldigheter att ta hand om sina föräldrar, vi betalar skatter för att slippa.

 

[Elo]

Jag får också regelbundna glirlingar om att jag inte har barn. Pappas nya fru tycker att "det är min rätt att få barnbarn!"

Hon trycker dock inte på någon av mina två bröder i frågan.

 

[Mirre]

Glöm klimatförnekare, rasister, gubbslem, flat-earthmänniskor, foliehattar och allt vad det nu må vara som provocerar skiten ur folk nu för tiden. Det som verkar provocera allra mest just nu tycks vara en kvinna i trettioårsåldern som säger nej till barn. I alla fall känns det så

Så länge jag kan minnas har jag inte haft någon önskan att skaffa barn. Alls.
Har fått höra alla de där klassiska "du kommer ändra dig när du blir äldre", "du vet inte vad du går miste om", "jag visste inte vad kärlek var innan jag fick XX", "det är bara egoistiskt att inte skaffa barn", "vem ska ta hand om dig när du blir gammal" osv osv.... Med åren har jag kommit på minst ett dussin motargument till alla mer eller mindre korkade kommentarer, vardera.

Jag kanske bara är lite överkänslig just nu då min omgivning verkar yngla av sig till höger och vänster och gliringar som ovanstående återigen har börjat haglat ganska tätt från släkt och vänner de senaste dagarna (dock inte närmsta vännerna, de förstår och respekterar). Jag blir så spyless på folk som inte verkar kunna respektera vuxna människors beslut. För några veckor sedan kände jag mig tvungen att lägga ut något om frivillig barnlöshet på facebook och fick då direkt börja försvara mig inför olika människor som tyckte att jag var egoistisk. B.l.a min inte allt för intelligenta svägerska som började insinuera att jag typ önskade livet ur mina högt älskade syskonbarn. WHAT THE GLÖDHETA FUCK?!

Vad är så provocerande med att inte vilja ha barn? Varför tar folk hellre att en skulle ljuga om att en inte kan få barn? Varför kan det inte vara lika självklart som "vill inte ha katt" eller "tycker inte om den färgen"?

Kvinnors rätt till sin egen kropp gäller bara så länge det följer normen, men så fort någon frivilligt väljer bort bajsblöjor och VAB-dagar verkar annars fullt fungerande personer tappa det fullständigt. 99.9% av alla gånger är dessa andra kvinnor. Fan, vi ska ju stå upp för varandra!

Tack för mig och tack för att jag fick kräkas lite på mina så kallade medsystrar

Tycker Tova Leigh beskriver det väldigt bra.

Folk har så jäkla svårt att sköta sitt och bara låta andra göra detsamma

 

[fraggelzebra]

Jag brukar bara svara på att jag aldrig har förstått vad jag ska ha barnen till om folk tjafsar. Då brukar de bli tysta, för de har inget svar på den frågan när man ställer den på det sättet.

Numera accepterar min omgivning att jag inte vill ha barn. Men det tog långt tid.

Precis så brukar jag också svara, "vad ska jag med det till?" och även lägga till att när jag får mer tid över så vill jag ha en häst till, och en hund. Funkar förvånansvärt bra!

 

[nightcrawler]

Precis så brukar jag också svara, "vad ska jag med det till?" och även lägga till att när jag får mer tid över så vill jag ha en häst till, och en hund. Funkar förvånansvärt bra!

Jag brukar säga att jag hellre skaffar en hundvalp eller fölunge. Dom kan man ju dessutom sälja eller omplacera när man inte vill ha dom längre. Dom flesta har accepterat att jag inte vill ha och inte gillar barn. Men gör dom inte det så får dom räkna med att jag spyr galla och säger precis vad jag tycker om barn

 

[Qelina]

Jag är lite i samma situation, 30 år och fullt nöjd med att leva med min hund. Vill ha hund resten av livet och min hund är min familj och just nu lockar inte barn alls, eller det har det väl aldrig gjort ärlig talat. Kanske om man kunde hysa in barnet någonstans och ta hem det när det är typ 4-5 år och man kan göra lite roliga saker

Jag vet inte ens om jag vill ha sambo eller gifta mig. Är i stort behov av ensamhet och det var länge sen jag var kär, känns som jag tappat förmågan till det. Men absolut, kan tänka mig testa särbolivet och se hur det känns och sen avgöra om jag vill flytta ihop. Men känner ingen längtan efter en relation som det är nu.

Jag kan vara rädd för att bli ensam som äldre, att inte ha någon att fira högtider med (hatar visserligen högtider så det kanske är ett icke-problem), träffa och gå på en promenad osv. Är rädd för att alla andra har barn och barnbarn och jag står utanför samhället. Men det finns andra sätt att känna gemenskap med andra, skapa sin egen valda familj.

Min mamma säger att hon redan har ett barnbarn, min hund. Frågade en gång om hon kommer bli besviken om jag inte får barn och det var självklart för henne att det är upp till mig och att hon är nöjd oavsett. Andra verkar ha lite svårt att tro på att man självmant kan tänka sig att inte få barn eller inte leva i en kärleksrelation.

 

[Lipperta]

Jag tycker det är jättebra att de som inte vill skaffa barn inte heller gör det. Man blir ingen bra förälder för att någon tvingar/pushar två männsikor till barn. Istället tror jag det är stor chans att hat växer till barnet pga hur livet för de båda föräldrarna blev istället för deras drömmar och visioner.
Jag pratar om både aborträtt och det sociala trycket.

 

[kolblakkur]

Jag får också regelbundna glirlingar om att jag inte har barn. Pappas nya fru tycker att "det är min rätt att få barnbarn!"

Hon trycker dock inte på någon av mina två bröder i frågan.

Kontra med att de faktiskt ändå inte skulle bli hennes barnbarn ändå

 

[Lipperta]

Jag kan vara rädd för att bli ensam som äldre, att inte ha någon att fira högtider med (hatar visserligen högtider så det kanske är ett icke-problem), träffa och gå på en promenad osv. Är rädd för att alla andra har barn och barnbarn och jag står utanför samhället. Men det finns andra sätt att känna gemenskap med andra, skapa sin egen valda familj.

Du kan vara ensam med familj ändå. Jag tror det gör mer ont att ha gett upp stor del av ditt liv för att skapa en fin familj du älskat mer än något. För att sedan sitta ensam någonstans utan besök eller telefonsamtal.

 

[Elo]

Kontra med att de faktiskt ändå inte skulle bli hennes barnbarn ändå

Det har jag sagt. I nästan 15 år nu (hon började när jag var runt 20)

 

[Milosari]

Men går du på folk och hävdar att barn är äckliga eller tjafsar med folk som inte har barn? Det har jag svårt att tänka mig.

Givetvis inte. Men det har ju inte med erfarenhet inom respektive område att göra, utan om att jag har en normalt fungerande empatisk hjärna...

 

[Paddington]

jag måste ha världens bästa släkt, vänner, arbetskamrater och bekantas bekanta för aldrig någonsin har jag blivit ifrågasatt att jag inte har barn och då är jag ändå 40+ Det har bara varit ett stillsamt accepterande när jag sagt att nej, jag har inga barn.

 

[IzeUnicorn]

Jag och min sambo har varit tillsammans i fem år. Under hela vårt förhållande har jag fått frågan eller pikar om när vi ska skaffa barn. Nu är jag 23 år. Ibland känns det som jag som kvinna bara ska agera avelsko.

 

[Seabaz]

Haha räcker upp enhand.

Jag brukar säga "nä, det är inget för mig. Det verkar så jobbigt och ta så mycket tid med barn"

 

[Klonim]

Glöm klimatförnekare, rasister, gubbslem, flat-earthmänniskor, foliehattar och allt vad det nu må vara som provocerar skiten ur folk nu för tiden. Det som verkar provocera allra mest just nu tycks vara en kvinna i trettioårsåldern som säger nej till barn. I alla fall känns det så

Så länge jag kan minnas har jag inte haft någon önskan att skaffa barn. Alls.
Har fått höra alla de där klassiska "du kommer ändra dig när du blir äldre", "du vet inte vad du går miste om", "jag visste inte vad kärlek var innan jag fick XX", "det är bara egoistiskt att inte skaffa barn", "vem ska ta hand om dig när du blir gammal" osv osv.... Med åren har jag kommit på minst ett dussin motargument till alla mer eller mindre korkade kommentarer, vardera.

Jag kanske bara är lite överkänslig just nu då min omgivning verkar yngla av sig till höger och vänster och gliringar som ovanstående återigen har börjat haglat ganska tätt från släkt och vänner de senaste dagarna (dock inte närmsta vännerna, de förstår och respekterar). Jag blir så spyless på folk som inte verkar kunna respektera vuxna människors beslut. För några veckor sedan kände jag mig tvungen att lägga ut något om frivillig barnlöshet på facebook och fick då direkt börja försvara mig inför olika människor som tyckte att jag var egoistisk. B.l.a min inte allt för intelligenta svägerska som började insinuera att jag typ önskade livet ur mina högt älskade syskonbarn. WHAT THE GLÖDHETA FUCK?!

Vad är så provocerande med att inte vilja ha barn? Varför tar folk hellre att en skulle ljuga om att en inte kan få barn? Varför kan det inte vara lika självklart som "vill inte ha katt" eller "tycker inte om den färgen"?

Kvinnors rätt till sin egen kropp gäller bara så länge det följer normen, men så fort någon frivilligt väljer bort bajsblöjor och VAB-dagar verkar annars fullt fungerande personer tappa det fullständigt. 99.9% av alla gånger är dessa andra kvinnor. Fan, vi ska ju stå upp för varandra!

Tack för mig och tack för att jag fick kräkas lite på mina så kallade medsystrar

Jag tror att folk blir provocerade för att samhället måste föda barn för att utvecklas på ett positivt sätt och att du inte tar något ansvar i den frågan.

Av samma anledning som vissa blir provocerade om någon säger att de inte jobbar och inte vill jobba. Samhället behöver att människor jobbar och även där tar de individerna inte något ansvar i den frågan.