Något av det mest provocerande

[Youmeoh]

Glöm klimatförnekare, rasister, gubbslem, flat-earthmänniskor, foliehattar och allt vad det nu må vara som provocerar skiten ur folk nu för tiden. Det som verkar provocera allra mest just nu tycks vara en kvinna i trettioårsåldern som säger nej till barn. I alla fall känns det så

Så länge jag kan minnas har jag inte haft någon önskan att skaffa barn. Alls.
Har fått höra alla de där klassiska "du kommer ändra dig när du blir äldre", "du vet inte vad du går miste om", "jag visste inte vad kärlek var innan jag fick XX", "det är bara egoistiskt att inte skaffa barn", "vem ska ta hand om dig när du blir gammal" osv osv.... Med åren har jag kommit på minst ett dussin motargument till alla mer eller mindre korkade kommentarer, vardera.

Jag kanske bara är lite överkänslig just nu då min omgivning verkar yngla av sig till höger och vänster och gliringar som ovanstående återigen har börjat haglat ganska tätt från släkt och vänner de senaste dagarna (dock inte närmsta vännerna, de förstår och respekterar). Jag blir så spyless på folk som inte verkar kunna respektera vuxna människors beslut. För några veckor sedan kände jag mig tvungen att lägga ut något om frivillig barnlöshet på facebook och fick då direkt börja försvara mig inför olika människor som tyckte att jag var egoistisk. B.l.a min inte allt för intelligenta svägerska som började insinuera att jag typ önskade livet ur mina högt älskade syskonbarn. WHAT THE GLÖDHETA FUCK?!

Vad är så provocerande med att inte vilja ha barn? Varför tar folk hellre att en skulle ljuga om att en inte kan få barn? Varför kan det inte vara lika självklart som "vill inte ha katt" eller "tycker inte om den färgen"?

Kvinnors rätt till sin egen kropp gäller bara så länge det följer normen, men så fort någon frivilligt väljer bort bajsblöjor och VAB-dagar verkar annars fullt fungerande personer tappa det fullständigt. 99.9% av alla gånger är dessa andra kvinnor. Fan, vi ska ju stå upp för varandra!

Tack för mig och tack för att jag fick kräkas lite på mina så kallade medsystrar

 

[Thrillie]

I hear you sistah! Vet precis hur det är. Här om veckan fick jag förklarat för mig att man kan ju faktiskt inte bli vuxen på riktigt och lära sig ta ansvar om man inte skaffar barn...

 

[Bison]

Visst är det fantastiskt när andra kvinnor tar ens beslut att inte vilja ha barn som kritik mot deras beslut att skaffa barn
Misantrop for life...

 

[pollex]

Glöm klimatförnekare, rasister, gubbslem, flat-earthmänniskor, foliehattar och allt vad det nu må vara som provocerar skiten ur folk nu för tiden. Det som verkar provocera allra mest just nu tycks vara en kvinna i trettioårsåldern som säger nej till barn. I alla fall känns det så

Så länge jag kan minnas har jag inte haft någon önskan att skaffa barn. Alls.
Har fått höra alla de där klassiska "du kommer ändra dig när du blir äldre", "du vet inte vad du går miste om", "jag visste inte vad kärlek var innan jag fick XX", "det är bara egoistiskt att inte skaffa barn", "vem ska ta hand om dig när du blir gammal" osv osv.... Med åren har jag kommit på minst ett dussin motargument till alla mer eller mindre korkade kommentarer, vardera.

Jag kanske bara är lite överkänslig just nu då min omgivning verkar yngla av sig till höger och vänster och gliringar som ovanstående återigen har börjat haglat ganska tätt från släkt och vänner de senaste dagarna (dock inte närmsta vännerna, de förstår och respekterar). Jag blir så spyless på folk som inte verkar kunna respektera vuxna människors beslut. För några veckor sedan kände jag mig tvungen att lägga ut något om frivillig barnlöshet på facebook och fick då direkt börja försvara mig inför olika människor som tyckte att jag var egoistisk. B.l.a min inte allt för intelligenta svägerska som började insinuera att jag typ önskade livet ur mina högt älskade syskonbarn. WHAT THE GLÖDHETA FUCK?!

Vad är så provocerande med att inte vilja ha barn? Varför tar folk hellre att en skulle ljuga om att en inte kan få barn? Varför kan det inte vara lika självklart som "vill inte ha katt" eller "tycker inte om den färgen"?

Kvinnors rätt till sin egen kropp gäller bara så länge det följer normen, men så fort någon frivilligt väljer bort bajsblöjor och VAB-dagar verkar annars fullt fungerande personer tappa det fullständigt. 99.9% av alla gånger är dessa andra kvinnor. Fan, vi ska ju stå upp för varandra!

Tack för mig och tack för att jag fick kräkas lite på mina så kallade medsystrar

Ja, det är obegripligt. Jag har ju svårt att låta bli att undra om samma personer har lika svårt att knipa om andra val/beslut som över huvud taget inte är deras sak att bekymra sig om.

 

[Singoalla]

Glöm klimatförnekare, rasister, gubbslem, flat-earthmänniskor, foliehattar och allt vad det nu må vara som provocerar skiten ur folk nu för tiden. Det som verkar provocera allra mest just nu tycks vara en kvinna i trettioårsåldern som säger nej till barn. I alla fall känns det så

Så länge jag kan minnas har jag inte haft någon önskan att skaffa barn. Alls.
Har fått höra alla de där klassiska "du kommer ändra dig när du blir äldre", "du vet inte vad du går miste om", "jag visste inte vad kärlek var innan jag fick XX", "det är bara egoistiskt att inte skaffa barn", "vem ska ta hand om dig när du blir gammal" osv osv.... Med åren har jag kommit på minst ett dussin motargument till alla mer eller mindre korkade kommentarer, vardera.

Jag kanske bara är lite överkänslig just nu då min omgivning verkar yngla av sig till höger och vänster och gliringar som ovanstående återigen har börjat haglat ganska tätt från släkt och vänner de senaste dagarna (dock inte närmsta vännerna, de förstår och respekterar). Jag blir så spyless på folk som inte verkar kunna respektera vuxna människors beslut. För några veckor sedan kände jag mig tvungen att lägga ut något om frivillig barnlöshet på facebook och fick då direkt börja försvara mig inför olika människor som tyckte att jag var egoistisk. B.l.a min inte allt för intelligenta svägerska som började insinuera att jag typ önskade livet ur mina högt älskade syskonbarn. WHAT THE GLÖDHETA FUCK?!

Vad är så provocerande med att inte vilja ha barn? Varför tar folk hellre att en skulle ljuga om att en inte kan få barn? Varför kan det inte vara lika självklart som "vill inte ha katt" eller "tycker inte om den färgen"?

Kvinnors rätt till sin egen kropp gäller bara så länge det följer normen, men så fort någon frivilligt väljer bort bajsblöjor och VAB-dagar verkar annars fullt fungerande personer tappa det fullständigt. 99.9% av alla gånger är dessa andra kvinnor. Fan, vi ska ju stå upp för varandra!

Tack för mig och tack för att jag fick kräkas lite på mina så kallade medsystrar

Tycker jag brukar kunna hitta förklaringar till mycket i livet men det där får jag verkligen inte grepp om. Jag förstår inte alls vad som är så provokativt. Men människor verkar överlag ha svårt att skilja på jag och du. Min gamla mormor skämtade lite om det här om veckan, när hon uppmärksammade att en granne fortfarande hade en ljusstake uppe i ett fönster. Jag skrattade och sa "Gå dit och skäll på dom!" och hon svarade med glimten i ögat: "Ja, vi måste göra likadant vi människor. Annars blir vi förvirrade" och det är väl precis där skon klämmer för många. Någon gör raka motsatsen mot våra val och det gör oss förvirrade, och därmed frustrerade. Det får oss också att ifrågasätta våra egna val. Hen har uppenbarligen tagit en annan väg i livet och det gör mig plötsligt osäker på min. Det är väl därför vi ofta rör oss i ganska homogena grupper där vi bekräftar varandra och klappar varandra om ryggen.

Nej, ge dom fingret bara. Ärligt talat. "Tråkigt att mitt val gör dig så obekväm men jag är nöjd och lycklig, så du kanske ska ta en titt i spegeln och ifrågasätta varför det det upplevs så provokativt för dig".

 

[Youmeoh]

Tycker jag brukar kunna hitta förklaringar till mycket i livet men det där får jag verkligen inte grepp om. Jag förstår inte alls vad som är så provokativt. Men människor verkar överlag ha svårt att skilja på jag och du. Min gamla mormor skämtade lite om det här om veckan, när hon uppmärksammade att en granne fortfarande hade en ljusstake uppe i ett fönster. Jag skrattade och sa "Gå dit och skäll på dom!" och hon svarade med glimten i ögat: "Ja, vi måste göra likadant vi människor. Annars blir vi förvirrade" och det är väl precis där skon klämmer för många. Någon gör raka motsatsen mot våra val och det gör oss förvirrade, och därmed frustrerade. Det får oss också att ifrågasätta våra egna val. Hen har uppenbarligen tagit en annan väg i livet och det gör mig plötsligt osäker på min. Det är väl därför vi ofta rör oss i ganska homogena grupper där vi bekräftar varandra och klappar varandra om ryggen.

Vilken klok mormor du verkar ha och jag tror helt klart att det ligger massor i just det du skriver

 

[honung]

Wow! Menar du att kvinnor ....mansplainar.. dig? Eligt somliga på buke existerar inte fenomenet!

 

[Araminta]

"What the glödheta fuck?!" Är nog det bästa uttryck jag hört i år

On topic: jag har slutat gå in i diskussionen öht. Hummar undvikande och byter samtalsämne vid minsta tecken. Deras problem, inte mitt.

 

[sicx]

Tycker jag brukar kunna hitta förklaringar till mycket i livet men det där får jag verkligen inte grepp om. Jag förstår inte alls vad som är så provokativt. Men människor verkar överlag ha svårt att skilja på jag och du. Min gamla mormor skämtade lite om det här om veckan, när hon uppmärksammade att en granne fortfarande hade en ljusstake uppe i ett fönster. Jag skrattade och sa "Gå dit och skäll på dom!" och hon svarade med glimten i ögat: "Ja, vi måste göra likadant vi människor. Annars blir vi förvirrade" och det är väl precis där skon klämmer för många. Någon gör raka motsatsen mot våra val och det gör oss förvirrade, och därmed frustrerade. Det får oss också att ifrågasätta våra egna val. Hen har uppenbarligen tagit en annan väg i livet och det gör mig plötsligt osäker på min. Det är väl därför vi ofta rör oss i ganska homogena grupper där vi bekräftar varandra och klappar varandra om ryggen.

Nej, ge dom fingret bara. Ärligt talat. "Tråkigt att mitt val gör dig så obekväm men jag är nöjd och lycklig, så du kanske ska ta en titt i spegeln och ifrågasätta varför det det upplevs så provokativt för dig".

Jag tror också att det är där skon klämmer, till stor del i alla fall. Folk blir för tusan upprörda över att jag har kvar ”julbelysningen” (läs: helt vanliga jättefina och mysiga ljusslingor) på balkongen året om!


Det slutar ofta inte heller när man faktiskt skaffat ett barn för nåde dig om du bara vill ha ETT! Det går ju inte?! HUR ska detta stackars barn klara sig utan syskon i livet? Skitsamma att föräldrarna säger ”nej vi vill inte”, vi kommer minsann ändra oss.. Alltså, helt vansinnigt vad folk lägger sig i andras livsval.

Brukar steppa in när andra kommenterar min lillebrors val att inte skaffa barn eftersom det påpekas väldigt ofta (även när han inte är där) och med kommentaren att han är ung och kommer ändra sig. Tycker det är så himla tramsigt att vifta bort hans val som att han inte vet bättre för att han är ”ung” så då kan jag inte hålla tyst.

 

[Milosari]

Glöm klimatförnekare, rasister, gubbslem, flat-earthmänniskor, foliehattar och allt vad det nu må vara som provocerar skiten ur folk nu för tiden. Det som verkar provocera allra mest just nu tycks vara en kvinna i trettioårsåldern som säger nej till barn. I alla fall känns det så

Så länge jag kan minnas har jag inte haft någon önskan att skaffa barn. Alls.
Har fått höra alla de där klassiska "du kommer ändra dig när du blir äldre", "du vet inte vad du går miste om", "jag visste inte vad kärlek var innan jag fick XX", "det är bara egoistiskt att inte skaffa barn", "vem ska ta hand om dig när du blir gammal" osv osv.... Med åren har jag kommit på minst ett dussin motargument till alla mer eller mindre korkade kommentarer, vardera.

Jag kanske bara är lite överkänslig just nu då min omgivning verkar yngla av sig till höger och vänster och gliringar som ovanstående återigen har börjat haglat ganska tätt från släkt och vänner de senaste dagarna (dock inte närmsta vännerna, de förstår och respekterar). Jag blir så spyless på folk som inte verkar kunna respektera vuxna människors beslut. För några veckor sedan kände jag mig tvungen att lägga ut något om frivillig barnlöshet på facebook och fick då direkt börja försvara mig inför olika människor som tyckte att jag var egoistisk. B.l.a min inte allt för intelligenta svägerska som började insinuera att jag typ önskade livet ur mina högt älskade syskonbarn. WHAT THE GLÖDHETA FUCK?!

Vad är så provocerande med att inte vilja ha barn? Varför tar folk hellre att en skulle ljuga om att en inte kan få barn? Varför kan det inte vara lika självklart som "vill inte ha katt" eller "tycker inte om den färgen"?

Kvinnors rätt till sin egen kropp gäller bara så länge det följer normen, men så fort någon frivilligt väljer bort bajsblöjor och VAB-dagar verkar annars fullt fungerande personer tappa det fullständigt. 99.9% av alla gånger är dessa andra kvinnor. Fan, vi ska ju stå upp för varandra!

Tack för mig och tack för att jag fick kräkas lite på mina så kallade medsystrar

Jag känner inte riktigt igen mig. När jag var 30 ville jag absolut inte ha barn och det var ingen som direkt ifrågasatte utom mamma (som ifrågasätter allt, så det var inget konstigt med det). Vid 35 blev det barn i alla fall och då blev folk uppriktigt förvånade. Det trodde de inte. Själv så är nöjd med mitt beslut, både att skaffa ett barn och att skaffa det sent. Men jag hade haft ett fantastiskt liv utan barn också, det är verkligen inte avgörande. Jag har många vänner och bekanta i min ålder som är barnlösa av olika anledningar och de verkar faktiskt ha det bättre än de som har 2-3 barn och är fast i kärlekslösa förhållanden och som sliter som djur för att få vardagen att gå ihop.

 

[Lingon]

Jag tror också att det är där skon klämmer, till stor del i alla fall. Folk blir för tusan upprörda över att jag har kvar ”julbelysningen” (läs: helt vanliga jättefina och mysiga ljusslingor) på balkongen året om!


Det slutar ofta inte heller när man faktiskt skaffat ett barn för nåde dig om du bara vill ha ETT! Det går ju inte?! HUR ska detta stackars barn klara sig utan syskon i livet? Skitsamma att föräldrarna säger ”nej vi vill inte”, vi kommer minsann ändra oss.. Alltså, helt vansinnigt vad folk lägger sig i andras livsval.

Brukar steppa in när andra kommenterar min lillebrors val att inte skaffa barn eftersom det påpekas väldigt ofta (även när han inte är där) och med kommentaren att han är ung och kommer ändra sig. Tycker det är så himla tramsigt att vifta bort hans val som att han inte vet bättre för att han är ”ung” så då kan jag inte hålla tyst.

Jag håller med!! Det var ett jäkla tjat från vissa människor om inte barn nummer 2 skulle komma snart och stor förvåning när jag svarade att vi är nöjda med ett barn. En släkting gick så långt att hon sa att det var synd om vårt barn som inte hade några syskon. Men man kan ju skaffa barn man inte vill ha eller orkar med...

 

[Youmeoh]

Wow! Menar du att kvinnor ....mansplainar.. dig? Eligt somliga på buke existerar inte fenomenet!

Wow! Vilket givande inlägg till ämnet. Om det är vad du har att bidra med till kvinnors ovillkorliga rätt till självbestämmande över sitt eget liv behövs verkligen ingen mer feminism här i världen. Verkligen, tack!

Spoiler: Spoiler 1

Ironi, om någon nu inte fattade det

Spoiler: Spoiler 2

Mansplaining: when a man explains something to a woman in a way that shows he thinks he knows more about it than she does just because he is a man. Källa: Macmillan Dictionary

 

[sthu]

Mitt ex släkt var ständigt på oss om att skaffa barn. Varenda gång vi träffades var det ett himla tjat om barn hit och barn dit. Jag blev förbannad vid ett tillfälle och röt ifrån, sluta tjata jag vill inte ha barn! Svärmor började gråta.

Nuvarande sambosläkt accepterade direkt att jag inte vill ha barn. Det kom upp på en middag, det räckte att jag sa att jag aldrig varit intresserad av att ha barn och sen var det färdigt med det. Så himla skönt! Ingen som ifrågasatte eller ens höjde på ögonbrynen. Bara ett konstaterande att alla är olika.

Jag är 30 i år och känner fortfarande i en barnlängtan. Det kanske kommer. Vem vet. Just nu är jag säker. Det täcker med katter för mig.

 

[cirkus]

Jag tycker hela grejen är så sjukt tröttsam. Åt bägge håll faktiskt. Jag tycker att alla kan hålla käften och bara respektera folks beslut. Jag ogillar det lika mycket att folk med barn ska tala om hur fantastiskt det är som att folk utan barn ska tala om hur äckligt jobbigt det är med barn. Ingen av dom har gått i den andres skor.

 

[feny]

Glöm klimatförnekare, rasister, gubbslem, flat-earthmänniskor, foliehattar och allt vad det nu må vara som provocerar skiten ur folk nu för tiden. Det som verkar provocera allra mest just nu tycks vara en kvinna i trettioårsåldern som säger nej till barn. I alla fall känns det så

Så länge jag kan minnas har jag inte haft någon önskan att skaffa barn. Alls.
Har fått höra alla de där klassiska "du kommer ändra dig när du blir äldre", "du vet inte vad du går miste om", "jag visste inte vad kärlek var innan jag fick XX", "det är bara egoistiskt att inte skaffa barn", "vem ska ta hand om dig när du blir gammal" osv osv.... Med åren har jag kommit på minst ett dussin motargument till alla mer eller mindre korkade kommentarer, vardera.

Jag kanske bara är lite överkänslig just nu då min omgivning verkar yngla av sig till höger och vänster och gliringar som ovanstående återigen har börjat haglat ganska tätt från släkt och vänner de senaste dagarna (dock inte närmsta vännerna, de förstår och respekterar). Jag blir så spyless på folk som inte verkar kunna respektera vuxna människors beslut. För några veckor sedan kände jag mig tvungen att lägga ut något om frivillig barnlöshet på facebook och fick då direkt börja försvara mig inför olika människor som tyckte att jag var egoistisk. B.l.a min inte allt för intelligenta svägerska som började insinuera att jag typ önskade livet ur mina högt älskade syskonbarn. WHAT THE GLÖDHETA FUCK?!

Vad är så provocerande med att inte vilja ha barn? Varför tar folk hellre att en skulle ljuga om att en inte kan få barn? Varför kan det inte vara lika självklart som "vill inte ha katt" eller "tycker inte om den färgen"?

Kvinnors rätt till sin egen kropp gäller bara så länge det följer normen, men så fort någon frivilligt väljer bort bajsblöjor och VAB-dagar verkar annars fullt fungerande personer tappa det fullständigt. 99.9% av alla gånger är dessa andra kvinnor. Fan, vi ska ju stå upp för varandra!

Tack för mig och tack för att jag fick kräkas lite på mina så kallade medsystrar

Vart finns alla dessa kvinnor som provoceras av att andras val av att skaffa barn? Jag har hela mitt vuxna liv varit väldigt bestämd i min åsikt att jag ej skulle skaffa barn och det accepterades av nästan alla. Många har frågat men bara någon enstaka har ifrågasatt ytterligare (varav ex sambons mamma var en av dem, han ville inte heller ha barn men det var mig hon tjatade på att vi skulle ångra oss..)

Jag ändrade åsikt vid 33 års ålder och har nu en liten 5 veckors men jag skulle aldrig säga till någon som inte vill ha barn att de kommer ändra sig när de blir äldre. Jag ser fortfarande sjukt många fördelar att inte ha barn
Lite sur på mig själv dock att jag gett sådana som min ex svärmor vatten på sin kvarn

 

[cewe]

Wow! Menar du att kvinnor ....mansplainar.. dig? Eligt somliga på buke existerar inte fenomenet!

Nej de momsplainar dig

 

[honung]

Nej de momsplainar dig

Ja, det var ju ett mer korrekt uttryck. Preciiiis. Själv är jag en normativ mamma med 2.1 barn som numera är i den åldern då mammaskapet ifrågasätts av - barnen själva, inte av andra kvinnor. Jag har största förståelse för att alla människor har egen beslutsrätt över sitt liv. Som mamma kan jag tycka att alla mammor skulle ha den förståelsen för att andra människor ska kunna ta egna självständiga beslut över sitt liv. Är inte det liksom poängen med föräldraskapet? typ.

 

[TinyWiny]

Det räcker inte att skaffa barn. Man ska skaffa barnen i rätt ålder och skaffa rätt antal också för annars räknas det inte. Du bör också skaffa en sladdis med din nya partner för annars är ju inte förhållandet "på riktigt"

Andras tjat, frågor och kommentarer om barns vara eller ickevara verkar aldrig ta slut hur man än gör.

TW som fick två barn men i "helt fel" ålder enligt andra. Dessutom ville varken jag eller sambon ha en sladdis. Så dumma vi var som inte förstod bättre hihi (observera den flödande ironin).

 

[Milosari]

Jag tycker hela grejen är så sjukt tröttsam. Åt bägge håll faktiskt. Jag tycker att alla kan hålla käften och bara respektera folks beslut. Jag ogillar det lika mycket att folk med barn ska tala om hur fantastiskt det är som att folk utan barn ska tala om hur äckligt jobbigt det är med barn. Ingen av dom har gått i den andres skor.

Nja jag har ju t ex gått i de frivilligt barnlösas skor ett tag så helt främmande är det inte.

 

[tott]

Glöm klimatförnekare, rasister, gubbslem, flat-earthmänniskor, foliehattar och allt vad det nu må vara som provocerar skiten ur folk nu för tiden. Det som verkar provocera allra mest just nu tycks vara en kvinna i trettioårsåldern som säger nej till barn. I alla fall känns det så

Så länge jag kan minnas har jag inte haft någon önskan att skaffa barn. Alls.
Har fått höra alla de där klassiska "du kommer ändra dig när du blir äldre", "du vet inte vad du går miste om", "jag visste inte vad kärlek var innan jag fick XX", "det är bara egoistiskt att inte skaffa barn", "vem ska ta hand om dig när du blir gammal" osv osv.... Med åren har jag kommit på minst ett dussin motargument till alla mer eller mindre korkade kommentarer, vardera.

Jag kanske bara är lite överkänslig just nu då min omgivning verkar yngla av sig till höger och vänster och gliringar som ovanstående återigen har börjat haglat ganska tätt från släkt och vänner de senaste dagarna (dock inte närmsta vännerna, de förstår och respekterar). Jag blir så spyless på folk som inte verkar kunna respektera vuxna människors beslut. För några veckor sedan kände jag mig tvungen att lägga ut något om frivillig barnlöshet på facebook och fick då direkt börja försvara mig inför olika människor som tyckte att jag var egoistisk. B.l.a min inte allt för intelligenta svägerska som började insinuera att jag typ önskade livet ur mina högt älskade syskonbarn. WHAT THE GLÖDHETA FUCK?!

Vad är så provocerande med att inte vilja ha barn? Varför tar folk hellre att en skulle ljuga om att en inte kan få barn? Varför kan det inte vara lika självklart som "vill inte ha katt" eller "tycker inte om den färgen"?

Kvinnors rätt till sin egen kropp gäller bara så länge det följer normen, men så fort någon frivilligt väljer bort bajsblöjor och VAB-dagar verkar annars fullt fungerande personer tappa det fullständigt. 99.9% av alla gånger är dessa andra kvinnor. Fan, vi ska ju stå upp för varandra!

Tack för mig och tack för att jag fick kräkas lite på mina så kallade medsystrar

Egoistiskt att inte skaffa barn??
Jag tycker snarare tvärtom - att det är egoistiskt ATT skaffa barn! En människa skaffar väl barn för att DEN vill? Är det säkert att barnet som växer upp i denna, numera skrämmande värld, VILL det?

Jag är många gånger glad att jag inte har barn, för framtiden skrämmer mig och jag skulle inte vilja lämna mina barn i det som teknikutveckling, miljöförstörelse och annat ruskigt för med sig.
...men utan barn och utan man i mitt liv saknar jag känslan av tillhörighet - men det är en annan historia Väntar på den där mannen