Några förvirrade ord

Status
Stängd för vidare inlägg.
Kan jag skriva här? Eller, klart att jag kan, men vad ska jag skriva? Behöver skriva ner några tankar.

Känns som om jag står där vägen delar sig och nu måste jag välja åt vilket håll jag ska gå.
Jag har ganska länge tänkt bryta upp, byta jobb, byta bana, när min chef skulle få sin egen filial i närheten av där hon bor. Hon lade säkert fyra timmar om dagen bara på pendling. Nu blev det inte så, hon dog av en hjärtinfarkt den 17/12. Jag kan fortfarande inte greppa det, varje dag på jobbet är en pina och en plåga. Allt faller isär. Hela teamet är fortfarande i chock, splittrat. Vi har inga mål längre. Vill inte vara där men vet inte vart vi ska ta vägen. Jag träffade henne nästan varje dag under fyra års tid. Det gör så ont och det är så orättvist att just hon skulle trilla ihop, hon hade precis fyllt femtio.

Så. Nu är det dags. Jag orkar inte med butiksjobb längre. Tolv år sedan jag började. Inte så mycket det fysiskt ansträngande arbetet som de förbannade kunderna. Det beror förmodligen till stor del på typen av butik jag jobbar i, den tycks dra till sig yuppies med för mycket pengar och för lite hyfs.
Nåväl. Min gamla dröm om att göra "något med hästar" har vaknat till liv igen. Men vad? Först tänkte jag hovslagare. Det är egentligen mitt drömyrke. Jag häpnar ständigt över den enorma inkompetensen hos hovslagarna här i Hamburg. Så många som slarvar. Som inte bryr sig. Det är bara ett jobb. Efter FEM år i Hamburg har jag funnit en hovslagare som jag tycker är bra, som lyssnar, frågar, förklarar, engagerar sig i varje häst. Men. Nästa år fyller jag trettio. Det känns som om det är för sent. Åtminstone för den tyska utbildningen. "Utbildningen". Det finns olika vägar att gå. Antingen utbildar man sig till metallarbetare/metallsmed, och går därefter som lärling hos utbildad hovslagare. Eller man går enbart som lärling under tre år, förutsatt att man har en avslutad utbildning (vilken som helst). Eller man går motsv. hippologutbildningen (2 år) och går därefter som lärling i 2 år. Här finns ingen statlig hovslagarskola. Finns inget motsv. CSN-stöd att få, utan du får jobba med lärlingslön eller arbeta vid sidan av.

Utöver hovslageri, har jag kikat på fysio/kiro för häst. Det finns en del utbildningar att gå. Den gemensamma nämnaren är att alla är svindyra, och att de flesta utbildningsställen har Tierheilpraktiker som ... grund. En Tierheilpraktiker (Eng. healing practitioner, vet ej vad det heter på svenska) är en "alternativare", de pysslar ofta med homeopati, örtlära, healing och liknande. Jag är medveten om att Tyskland har en lång, lång tradition av detta "yrke" och att det är rätt... accepterat. Men jag tycker att det är bullshit. Det gör ont i mig när folk petar i sina hästar sockerpiller och försöker bota allt möjligt med örtpulver och utspätt vatten. Varför jag vill rikta in mig på det fysiska. Har försökt hitta motsvarande utbildning i Sverige, men har faktiskt inte funnit någon info alls om vem som får kalla sig fysioterapeut för häst. Nog om detta. Vill inte vara i ytterligare ett tävlingsstall fullt av porslinshästar. Gah. Vad vill jag egentligen? Vet bara vad jag inte vill.

Helst av allt. Det enda jag verkligen vet att jag vill är att ha mitt eget ställe. Hemma, i Sverige. Eget stall, eget litet hus. Den perfekta lösdriften. Stillhet. Ingen jävla tunnelbana utanför fönstret. Relativ tystnad; naturljud. Tid för mig. Tid att måla, sy, plugga, gräva i jorden. Kunna rida ut på riktigt igen. Snårskog. Blåbärsris. Inga anlagda sandvägar. Hur kommer jag dit?

Ett tredje alternativ, som jag egentligen redan förkastat, är beridare. Visst skulle jag få många timmar i sadeln, säkert lära mig massor. Men jag är på väg bort från samtida dressyr. Vill inte lära mig så.
 

Tretti är verkligen ingen ålder. Bara att sätta igång med nästa fas avlivet - och en utbildning är en bra start. Jag tror det mesta är enklare i Sverige än i Tyskland när det gäler utbidning, vi har bra studiestöd etc. Dessutom är det ju gott om små gårdar till överkomligt pris jämfört med centraleuropa.
 
Finns det något som hindrar dig från att flytta till Sverige? Jag tänker typ familj eller så.
Tack för att du läste!
Nja, hindrar och hindrar, min sambo är inte helt pigg på att bryta upp för att flytta till ett för honom nytt land. Det förstår jag absolut; han har ett bra jobb som han tycker om, han har allt han vill ha och behöver här i form av hobbies och vänkrets. Mina föräldrar och min syster bor i Sverige, jag träffar dem inte alls så ofta som jag skulle vilja. Om det bara vore upp till mig hade jag varit borta för längesen, är ingen storstadsmänniska alls. Oj, vad jag låter negativ. På något vis svårt att reda ut vad jag vill.
 
Tretti är verkligen ingen ålder. Bara att sätta igång med nästa fas avlivet - och en utbildning är en bra start. Jag tror det mesta är enklare i Sverige än i Tyskland när det gäler utbidning, vi har bra studiestöd etc. Dessutom är det ju gott om små gårdar till överkomligt pris jämfört med centraleuropa.

Tack för din input! Egentligen har du rätt, min ena roomie (bor i kollektiv) började sin utbildning till fysioterapeut (för människor) när hon var trettio, helt färdig är hon vid 34 tror jag, om något år. Kanske är en liten trettioårskris som smyger sig på. Jag stressar redan nu upp mig över att plugga, innan jag ens kommit fram till vilken utbildning jag kanske vill gå - tänk om jag är obildbar, eller att jag inser efter ett år att utbildningen är skit och att jag har kastat en massa pengar i sjön. Samtidigt kan jag tänka helt rationellt att "det är väl inte hela världen om det skiter sig". Jisses.
 
Tack för din input! Egentligen har du rätt, min ena roomie (bor i kollektiv) började sin utbildning till fysioterapeut (för människor) när hon var trettio, helt färdig är hon vid 34 tror jag, om något år. Kanske är en liten trettioårskris som smyger sig på. Jag stressar redan nu upp mig över att plugga, innan jag ens kommit fram till vilken utbildning jag kanske vill gå - tänk om jag är obildbar, eller att jag inser efter ett år att utbildningen är skit och att jag har kastat en massa pengar i sjön. Samtidigt kan jag tänka helt rationellt att "det är väl inte hela världen om det skiter sig". Jisses.
Jag är mycket äldre än du och har massor med vänner som utbildade sig eller gick nya utbildningar mycket senare än tretti. Det enda folk ångrar är att de inte gjorde något utan stannade på jobb de inte var nöjda med.

Dessutom tror jag att till och med en halvfärdig utbildning kan vara något positivt, i alla fall om man inte lånat massor med pengar. Särskilt om det är hästinriktat. Många jobbar ju lite vid sidan om för att slippa att ta så mycket lån. Själv har jag alltid blundat och hoppat och det har gått bra!
 
Jag är mycket äldre än du och har massor med vänner som utbildade sig eller gick nya utbildningar mycket senare än tretti. Det enda folk ångrar är att de inte gjorde något utan stannade på jobb de inte var nöjda med.

Dessutom tror jag att till och med en halvfärdig utbildning kan vara något positivt, i alla fall om man inte lånat massor med pengar. Särskilt om det är hästinriktat. Många jobbar ju lite vid sidan om för att slippa att ta så mycket lån. Själv har jag alltid blundat och hoppat och det har gått bra!

Ja, du har helt rätt. Jag har också en mängd vänner och bekanta som gjort och gör det. Stanna inom handels känns inte som ett alternativ. Den utbildning jag kikat mest på är inte på heltid, utan jag kan jobba deltid. Seminarier och kurser är mest på helger, ibland långhelger.

Och det där med halvfärdig utbildning stämmer också för mig, jag gick nämligen ett år i konstskola och lärde mig massor som jag använder mig av idag, även om jag inte gick klart den utbildningen. :D
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

  • Artikel
Dagbok Om 1 vecka är det 3 år sedan jag sist kände kärlek, för då lämnade min älskade hund jordelivet. Han levde ett långt och lyckligt liv...
Svar
6
· Visningar
1 658
Senast: Rie
·
  • Artikel
Dagbok Huset jag köpte hade inte använts som permanentbostad på de senaste “60+-ish” åren, och hade även stått helt lämnat åt sitt öde under...
2
Svar
26
· Visningar
6 084
Senast: Calmiche
·
  • Artikel
Dagbok Har sysslat med hästar i över 30 år och varit en riktig hästnörd större delen av dem. Hade ett uppehåll efter gymnasiet på 6 år och...
2
Svar
30
· Visningar
4 159
Senast: _Taggis_
·
  • Artikel
Dagbok Jag är egentligen på väg att gå och lägga mig, men jag måste skriva ner det här nu, innan jag förtränger det. Ikväll hade jag ätit en...
Svar
0
· Visningar
1 042
Senast: cassiopeja
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp