Ni som gått utbildning till Usk, hur tog ni er igenom praktiken.

[Wysiwyg]

Sv: Ni som gått utbildning till Usk, hur tog ni er igenom praktiken.

Att få in någon som inte alls vill samarbeta eller kanske rentav är våldsam i duschen för avduschning varje gång blöjan ska bytas är ju ett riktigt stort projekt. Då är det ju alla gånger enklare att byta och tvätta i sängen även om hela den är smutsig.

Eller ja, det är vad jag tycker förstås.

 

[nyponros]

Sv: Ni som gått utbildning till Usk, hur tog ni er igenom praktiken.

Håller med! Många äldre och kanske speciellt dementa är inte så förtjusta i att duscha överhuvudtaget. Det är inget som man generellt gjorde i tid och otid i den generationen, utan kanske en gång i veckan. Då kan det vara extra svårt att försöka sig på två väldigt jobbiga saker (för den demente) samtidigt. Med ett pappersdrag eller två som gardering i sängen brukar inte sängkläder behöva bytas alls.

 

[Petruska]

Sv: Ni som gått utbildning till Usk, hur tog ni er igenom praktiken.

Att få in någon som inte alls vill samarbeta eller kanske rentav är våldsam i duschen för avduschning varje gång blöjan ska bytas är ju ett riktigt stort projekt.

Det var därför jag skrev att det är enklare att duscha av om man kan få med sig gamlingen utan alltför stort besvär. En arg och våldsam gamling som inte vill duscha, är ett för stort besvär (tar ju halva förmiddagen).

 

[Squie]

Sv: Ni som gått utbildning till Usk, hur tog ni er igenom praktiken.

Se om jag förstått detta rätt.

- Du börjar plugga termin ett.
- Praktik, blir sjuk första dagen. Ingen introduktion så sätt.
- Första dagen, utan introduktion, blir du inkastad i hetluften och utsatt för saker du inte är mentalt förberedd på.

Min spontana tanke OM jag har förstått det hela rätt är att du har fått en usel introduktion. Det är där det brister. Du har inte fått en vettig start. Inte konstigt det blir mental blackout.

 

[Boll]

Sv: Ni som gått utbildning till Usk, hur tog ni er igenom praktiken.

Har du inte läst alla dina svar men svarar iallafall.

Faktiskt, vad hade du väntat dig? Att gamla sjuka människor skulle klara att sköta sin hygien på egen hand?
Det är vår uppgift som Uska att hjälpa dem med att klara det dagliga livet.
Vi är de händer och fötter de själva inte har. Blir ledsen Å DE GAMLAS VÄGNAR när jag läser ditt inlägg. Nu vet jag inte vad det är du har tänkt att plugga vidare till. Men mycket i vården handlar om att hjälpa människor och då ingår även mindre trevliga uppgifter som att glutta på underbyxorna och det kommer du nog inte ifrån helt även om du bli sjuksköterska.

Ja, jag blir upprörd faktiskt. Tycker att du ska fundera över ett annat karriärväl...

// Anna

 

[athena_arabians]

Sv: Ni som gått utbildning till Usk, hur tog ni er igenom praktiken.

*kl*

TS: Jag förstår att du reagerade som du gjorde, det kan inte ha varit lätt.

Jag säger som flera, det känns som om att din praktik inte är speciellt pedagogiskt upplagd eller att handledarna har ett vettigt tänk. En praktik är ju just det, man går bredvid först för att lära sig och sedan får man prova på, under uppsikt. Det gäller ju alla områden, inte en chans att en snickare skulle slänga åt en praktikant en geringssåg första dagen och förvänta sig perfekta lister!

Du kommer säkert att lära dig hantera det hela, bara du får rätt verktyg.

 

[Grana]

Sv: Ni som gått utbildning till Usk, hur tog ni er igenom praktiken.

Har du inte läst alla dina svar men svarar iallafall.

Faktiskt, vad hade du väntat dig? Att gamla sjuka människor skulle klara att sköta sin hygien på egen hand?
Det är vår uppgift som Uska att hjälpa dem med att klara det dagliga livet.
Vi är de händer och fötter de själva inte har. Blir ledsen Å DE GAMLAS VÄGNAR när jag läser ditt inlägg. Nu vet jag inte vad det är du har tänkt att plugga vidare till. Men mycket i vården handlar om att hjälpa människor och då ingår även mindre trevliga uppgifter som att glutta på underbyxorna och det kommer du nog inte ifrån helt även om du bli sjuksköterska.

Ja, jag blir upprörd faktiskt. Tycker att du ska fundera över ett annat karriärväl...

// Anna

Och innan man skriver som du gör så skulle du läst allt innan

 

[skerper]

Sv: Ni som gått utbildning till Usk, hur tog ni er igenom praktiken.

När jag slutade skolan för en evighet sedan så kom jag inte in på någon utbildning utan blev erbjuden att jobba på en långvårdsavdelning .Så det kändes lite konstigt att som 16 åring kille sköta underlivshygien på äldre damer och herrar och hjälpa till när någon avlidit men efter någon vecka så var allt detta en baggis !

 

[Cambrie]

Sv: Ni som gått utbildning till Usk, hur tog ni er igenom praktiken.

Har du inte läst alla dina svar men svarar iallafall.

Faktiskt, vad hade du väntat dig? Att gamla sjuka människor skulle klara att sköta sin hygien på egen hand?
Det är vår uppgift som Uska att hjälpa dem med att klara det dagliga livet.
Vi är de händer och fötter de själva inte har. Blir ledsen Å DE GAMLAS VÄGNAR när jag läser ditt inlägg. Nu vet jag inte vad det är du har tänkt att plugga vidare till. Men mycket i vården handlar om att hjälpa människor och då ingår även mindre trevliga uppgifter som att glutta på underbyxorna och det kommer du nog inte ifrån helt även om du bli sjuksköterska.

Ja, jag blir upprörd faktiskt. Tycker att du ska fundera över ett annat karriärväl...

// Anna

Läs tråden nästa gång - tycker nog att har man inget vettigt att säga är man tyst.

Ts - hur går det? Som någon annan inflikade kan det vara värt att be om att få vara på hemtjänst i stället. Här är det också betydligt lugnare än på boendena... Fortfarande en del inte alls jätteroliga arbetsuppgifter men definitivt färre av dem.

 

[Lovisaleonora]

Sv: Ni som gått utbildning till Usk, hur tog ni er igenom praktiken.

Jag jobbar inte själv i vården, men har på olyckliga vägar fått mer insyn i vårdsvängen än jag någonsin velat eller eftersträvat.

Och det kan säga överlag är att just undersköterskans vardag i nästan alla fall jag stött på (vårdavdelningar, IVA, hemvården etc) består till rätt stora delar av bajs och annat äckel. Jag hade själv aldrig pallat med det, och de undersköterskor som orkar är mina stora idoler.

Själv hade jag blivit väldigt illa till mods om jag upptäckt att undersköterskan varit illa berörd av sina arbetsmoment. Det hade känts verkligen jättehemskt att se någon i den känsliga positionen behöva ha någon vid sin sida som inte kan hantera uppgifterna på ett bra sätt.

Visst finns det anledning att ge praktiken ytterligare en chans, men också ha i åtanke om yrkesvalet verkligen är genomtänkt.

 

[honung]

Sv: Ni som gått utbildning till Usk, hur tog ni er igenom praktiken.

Många äro kallade, få äro passande.

Att arbeta inom vården har enormt många olika nyanser. Att arbeta vårdande med människor är tungt både fysiskt och psykiskt, på så många sätt. Vad jag kan utläsa i tråden så har du två val, antingen skärper du upp dig och tar dig igenom utbildningen och inser och förstår och anammar allt det 'nya' för dig som utvecklande, eller så tänker du om och till och försöker byta till en paramedicinsk utbildning istället. Alla människor lämpar sig inte för att arbeta vårdande i hand med människor.

Jag gick okså hem storgråtande efter mitt första arbetspass inom vården. Människor som fick hänga i lift och skita på papperskorg, dementa influensasjuka som satte sig och kissade i korridoren, utåtagerande alzheimerspatient som slängde en fåtölj genom en glasruta, och så blev jag bjuden på handtrillade bajsbollar av en dement man. Jag hyperventilerade i en vecka, sen gick jag tillbaka och insåg mitt värde för dessa människor som är så utlämnade till helt okända människor, och jag lärde mig att uppskatta mitt arbete. Jag som alltid tidigare sagt att arbeta inom vården vore över min döda kropp. Idag älskar jg mitt arbete. Trots och tack vare alla utmaningar.

 

[Digbil]

Sv: Ni som gått utbildning till Usk, hur tog ni er igenom praktiken.

Många äro kallade, få äro passande.

Att arbeta inom vården har enormt många olika nyanser. Att arbeta vårdande med människor är tungt både fysiskt och psykiskt, på så många sätt. Vad jag kan utläsa i tråden så har du två val, antingen skärper du upp dig och tar dig igenom utbildningen och inser och förstår och anammar allt det 'nya' för dig som utvecklande, eller så tänker du om och till och försöker byta till en paramedicinsk utbildning istället. Alla människor lämpar sig inte för att arbeta vårdande i hand med människor.

Jag gick okså hem storgråtande efter mitt första arbetspass inom vården. Människor som fick hänga i lift och skita på papperskorg, dementa influensasjuka som satte sig och kissade i korridoren, utåtagerande alzheimerspatient som slängde en fåtölj genom en glasruta, och så blev jag bjuden på handtrillade bajsbollar av en dement man. Jag hyperventilerade i en vecka, sen gick jag tillbaka och insåg mitt värde för dessa människor som är så utlämnade till helt okända människor, och jag lärde mig att uppskatta mitt arbete. Jag som alltid tidigare sagt att arbeta inom vården vore över min döda kropp. Idag älskar jg mitt arbete. Trots och tack vare alla utmaningar.

Så bra skrivet.
Jag kan någonstans tycka att det är ett sundhetstecken att man reagerar och inget som visar att man är sämre lämpad. Det är väl snarare hur man går vidare som visar om man passar. Som du.

 

[Boll]

Sv: Ni som gått utbildning till Usk, hur tog ni er igenom praktiken.

Ja det kan du ha rätt i... Det var lite klantigt av mig.
Men jag läste första inlägget TS gjorde och till det tycker jag att min reaktion var HELT befogad. Men, får sätta mig och läsa resten nu.

 

[Boll]

Sv: Ni som gått utbildning till Usk, hur tog ni er igenom praktiken.

Nu har jag läst hela tråden och håller med om att du verkar ha haft en dålig introduktion och en mindre lämpad handledare. Läraren som inte informerade om vad för arbetsuppgifter en usk har, framförallt i äldrevården, dementa eller ej, har oxå gjort fel. Även om jag fortfarande inte riktigt förstår hur du kunnat missa att dessa arbetsuppgifter är en del av ditt blivande jobb som undersköterska.

Jag jobbar på ett demensboende med allt vad det innebär och älskar mina gamlingar även fast de ibland har mindre mysiga saker för sig
Men, när vi har praktikanter är vi väldigt noga med att de går bredvid och BARA bredvid vid den här typen av sysslor minst en vecka, ibland hela praktikperioden. Speciellt om eleven i fråga går första eller andra året. De ska deltaga så tillvida att de tittar på och lär sig och kanske hantlangar lite rena tvättlappar, strumpor osv. Tredje året ska det klara alla uppgifter, men INTE FÖRSTA DAGEN. Detta är ju även för att skona den gamla. Speciellt dementa är väldigt speciella och det är viktigt att man vet hur var och en bör bemötas/hanteras.
Eleven måste få en chans att lära känna de gamla innan det är dags för blöjbyte med tillhörande tvättning. Du kan mycket väl få titta på, men inte utföra själv.

Demensvård är otroligt givande på många sätt i mitt tycke. Men man måste få en chans att hinna lära sig att förstå vad det innebär innan man kan börja uppskatta det.

// Anna

 

[lillaphu]

Sv: Ni som gått utbildning till Usk, hur tog ni er igenom praktiken.

Jag jobbar som sjuksköterska på en avdelning som inte utåt är en typisk avdelning som hanterar avföring och andra typer av vätskor. Men det kommer, och ibland kan det vara rejält. Jag vet nu inte vad du tänker vidareutbilda dig till, men jag kan nästan garantera att jobbet som uska kommer innebära sånt som får dig att känna som du gör nu, vart du än kommer. Även fast det kanske inte är dagligen varje vecka. Och det är konstigt att du inte varit mer förberedd på det, eftersom det är en arbetsuppgift man har vid omvårdnadsarbete.

Så jag tror det är viktigt att du får en introduktion du saknar och sen få ta det i din takt för att klara av det du känner vemod inför. Jag har själv aldrig reagerat speciellt starkt, även fast jag nu inte har lika mkt omvårdnadsjobb som uskorna på avdelningen. Men jag har haft annat som fått mig att "balla ur" vilket jag fått be om hjälp av äldre erfarna och min chef för att bearbeta in och acceptera. Då jag aldrig i min värld tänkt att det ingår i mitt jobb, men det gör. Och det är jättebra att du tar upp det så du inte bara går runt och mår dåligt, att du försöker hitta en lösning.

Lycka till!