Okej, halshugg mig!

Jag antog att det var ett muslimskt land och dom brukar ha seder som vi här i Europa kommit förbi sen århundraden.

För att normalintelligenta människor behandlar inte kvinnor och män olika, framförallt inte när man är i Sverige.

Jaså? Många jag känner gör såhär (när de träffar nån de känner):
Kvinna träffar kvinna: *kram*
Kvinna träffar man: *kram*
Man träffar man: *Handslag, alternativt med dunk i ryggen.*

Misstänker att det har något med homofobi att göra eller så...
 
Hm, lustigt att jag såg denna tråden just nu.
Kom precis tillbaka från ett möte med bl.a ett muslimskt par (relativt nyanlända) och det togs i hand vid början av mötet med alla deltagare (varav alla var etniska svenskar) utom paret - de "sökte" inte den gesten, men inget sades från något håll. Vid avslutet av mötet togs det i hand igen och då tog jag i hand med mannen (kvinnan var inte kvar i rummet) bara på ren rutin. Det föll sig helt naturligt för mig att avsluta mötet på detta sätt, eftersom "det är så man gör".

Det slog mig nu när jag läser tråden och påminns om olika seder att oj, det kanske var en jättekonstig/oväntad/onaturlig gest att ta i hand på det sättet - även om det för mig var helt rutinmässigt.
Nu verkade inte mannen tycka att det var ett konstigt uppförande, men jag tyckte det var nyttigt för MIG att bara nu i efterhand klura ett varv till om att en så rutinmässig sak hade kunnat uppfattas så.
 
Sen tycker jag att om man ska hälsa på en grupp människor (kvinnor och män blandat) och inte vill ta kvinnorna i hand så bör han låta bli att ta männen i hand för att inte särbehandla. Är det så viktigt för en att inte skaka det motsatta könets hand så kan man välja att hälsa på alla (kvinnor och män) på ett annat sätt.

När man är i ett land måste man inse vad som är traditionen där och acceptera den. Annars kan man låta bli att åka dit. Jag skulle aldrig åka till ett land där traditionen påbjöd att jag skulle bete mig på ett för mig oacceptabelt sätt.
 
Fast det har faktiskt mer att göra med att de inte "ska" ha kroppskontakt med motsatta könet om det inte är en partner/nära familj, då det anses respektlöst än att kvinnor inte är "värda" att ta i hand.
Men... är det inte rimligt att kvinnan ifråga är den som äger avgörandet huruvida ett handslag med främmande man är respektlöst mot henne eller ej?

(Eller menade du att det skulle kunna vara respektlöst mot mannens egen partner eller familjemedlemmar, om han tog i hand med en anan kvinna?)
 
Ungefär som i den här situationen. Det vill säga, gör ingen affär av det där och då.
Förutom vid ett tillfälle där jag blev kallad för "lilla gumman" när jag skulle handla på en byggvaruaffär.
Då upplyste jag vederbörande om att jag inte var någon "lilla gumman" och att jag skulle välja att handla i en annan affär. Och gick därifrån.
Då är det väl samma sak här. En del muslimska män lever väldigt ojämställt precis som en del svenska män gör det. Jag skulle konstatera detta och om det inte är i en situation där jag tvingas umgås med personen mycket skulle jag lägga det åtsidan. Eftersom vi inte känner personen kan vi inte veta om han gör detta nedsättande eller av någon form av missriktad respekt/hövlighet.
 
Men gud vad obehagligt! Varför köra över sig själv så? :(

Jag mår asdåligt av att ta i hand eller kramas. Pussas sådär är helt och fullkomligt otänkbart.
Så jag gör helt enkelt inte det. Mitt välmående går före alla idiotiska "seder".
Det är absolut inget tvingade från deras sida!:D
De hade varit lika glada om det bara var en handskakning eller bara ett leende. Det är mer jag som ''vill'' även om det är lite konstigt och för nära med kindpussar :p
 
Det där tycker jag bara är tramsigt och överdrivet av dig.
Självklart skäller man inte ut folk på det sätt du föreslår.

Och jag borde i och för sig ha insett att tonfall i den här tråden skulle ha potential att bli lite otrevliga, både från dem som uttrycker sig så hårt som du gör, och från dem som tycker att det är fel att över huvud taget reagera på situationen.

Den i mina ögon viktiga frågan, något annorlunda formulerad, handlar väl om jämställdhetsfrågan eller kulturtraditionsfrågan, och individens rätt att slippa särbehandling, och vilken av de två särbehandlingsgrunderna som eventuellt är mest acceptabel.

Svaren verkar luta åt att det är mest acceptabelt att bli särbehandlad pga kön.

Varför inte? Hade han inte velat ta i hand så hade jag ifrågasatt varför och sagt att i Sverige hälsar alla på alla. Inget konstigt.
 
Både och och fortfarande, så är hälsningsrutiner inget som jag anser vara någon direkt big deal.
Den svenska kränktheten vissa drabbas av över att någon ibland inte vill ta i hand är i mitt tycke rätt fånig.
Fånig? Allvarligt?

Du skulle inte bli arg om någon hälsade på din man och vägrade hälsa på dig endast för att du är kvinna?
 
Jag har alltid undrat och undrar fortfarande vad det är för fel på att bara säga hej och presentera sig i förekommande fall? Jag är inte bekväm med att ta i hand till höger och vänster och jag ser ingen anledning att göra det alls. Att ta i hand sprider en massa virus och bakterier och det känns så onödigt. Förr undvek jag i det längsta att ta i hand. Det var så smärtsamt att det i normalfallet tog 10-15 minuter att komma till sans igen efter den smärttoppen och det är ju lyckat när man träffar nya människor, inte. Och nej, det syntes inte utanpå att det var så smärtsamt.

Jag har haft många muslimska vänner och ingen av dem har någonsin nekat att ta i hand. Däremot har flera frågat istället för att ta förgivet att det är hälsa i hand vi ska göra.

Jag föreslår att alla börjar säga hej istället för att ta förgivet att det är okej att röra vid folk.
 
Varför inte? Hade han inte velat ta i hand så hade jag ifrågasatt varför och sagt att i Sverige hälsar alla på alla. Inget konstigt.

Det är inte särskilt vänligt att uppfostra vuxna människor.
Om jag gjort det, hade jag varit lika oartig tillbaka.

Och du uttryckte dig ganska otrevligt/skarpt. Ta i upptuktelse är inget jag normalt sett gör, och inget jag förespråkar.

(nej, jag tycker inte det är vänligt att särbehandla pga kön heller)
 
Jag har alltid undrat och undrar fortfarande vad det är för fel på att bara säga hej och presentera sig i förekommande fall? Jag är inte bekväm med att ta i hand till höger och vänster och jag ser ingen anledning att göra det alls. Att ta i hand sprider en massa virus och bakterier och det känns så onödigt. Förr undvek jag i det längsta att ta i hand. Det var så smärtsamt att det i normalfallet tog 10-15 minuter att komma till sans igen efter den smärttoppen och det är ju lyckat när man träffar nya människor, inte. Och nej, det syntes inte utanpå att det var så smärtsamt.

Jag har haft många muslimska vänner och ingen av dem har någonsin nekat att ta i hand. Däremot har flera frågat istället för att ta förgivet att det är hälsa i hand vi ska göra.

Jag föreslår att alla börjar säga hej istället för att ta förgivet att det är okej att röra vid folk.
Okej vi tar bort handhälsningen. Säg att alla hälsar med att lägga sin hand på sitt hjärta och le.

En man gör detta till din make och vägrar göra hälsningen till dig för att du är kvinna.

DET är problemet, inte själva handhälsningen.
 
Jag har alltid undrat och undrar fortfarande vad det är för fel på att bara säga hej och presentera sig i förekommande fall?

Jag skulle uppleva det som väldigt konstigt i en del situationer.
Exempelvis i affärer - säg att jag är på banken och vi enas om ett bostadslån.

Handhälsning är ju ett lite mer formellt sätt att hälsa...

Jag tror, om jag ska fundera på saken, att jag ser ett "hej" utan handhälsning som slarvigare, mer distanserat.
Handhälsning är lite mer formellt, men också respektfullt, jämfört med ett "hej!". Man "ser" den man hälsar lite mer, när man också tar i hand.

Men jag hör ju å andra sidan till dem som tycker att ett handslag inte på något sätt är intimt eller nära.

Kindpussar, som framförts som alternativt hälsnings-skick är jag inte heller van vid. Men jag har stött på det när jag varit utomlands, i familjer till bekanta.
Där har jag uppfattat det som inte särskilt intimt, men samtidigt inte jätteytligt. Vet inte om min tolkning är den korrekta, förstås.
Och jo, jag har kindpussats i de familjerna.
Men jag har inte sett de kindpussande familjemedlemmarna kindpussa fullständiga främlingar.

Precis som jag hälsar släkten och vissa vänner med kramar, men inte okända människor med kramar.
 
Oj... jag tycker det är en knepig fråga och är väl inte helt bekväm med min känsla inför det hela. Jag är uppvuxen med gammaldags bondetänk vad det gäller vissa saker som tex att ta i hand. Det är så man hälsar, punkt slut. Det är något som verkligen sitter djupt i mig. Så min reflexreaktion blir: "Hallå, du är i Sverige nu och här hälsar man så här, oavsett kön!".

MEN eftersom min reaktion sitter så djupt har jag förståelse för att deras reaktion/känsla också sitter djupt. Dessutom har de flesta med den här bakgrunden kommit hit från riktigt vidriga förhållanden och då blir det gärna att man håller fast vid sina traditioner ännu lite hårdare. Det har jag också förståelse för.

Det viktigaste tycker jag är att de får veta att det uppfattas som enormt oartigt att inte ta i hand här så de iaf vet om det. Sedan är det upp till dem att avgöra hur de ska hantera det. Tex är det ju smidigt om de i ett blandat sällskap hälsar på alla på samma sätt.

Så länge en man som inte vill ta mig i hand inte visar något tecken på bristande respekt gentemot mig hetsar jag inte upp mig nämnvärt. Samtidigt är det problematiskt att vi sas godkänner särbehandling baserat på kön, det skaver. I en situation som @nullo-modo beskrev hade jag blivit skogstokig. Då är det inte någon respekt inblandad alls utan rent kvinnoförakt och det tolererar jag aldrig.

Sedan kan jag säga att jag aldrig råkat ut för att en muslimsk man inte tagit i hand. Visserligen har de flesta varit väldigt sekulära och tom ateister men en del har varit troende och fortfarande inte haft problem med att ta mig i hand.

Kan tillägga att jag är inte överförtjust i kindpussar men kan ta det i jobbsammanhang eftersom jag ibland jobbar med de som har det som tradition. För mig är det inget problem att anpassa mig så. Det är värre när jag är tvungen att vara med i tidningen pga mitt jobb! :D

Vänner hälsar jag gärna med en kram så länge det är ok för dem :)

Kontentan av mitt svammel är väl att jag inte hetsar upp mig för det så länge det inte är kopplat till någon respektlöshet mot mig, även om jag inte är överförtjust i att det görs skillnad på kön.
 
Jag har inga problem att förstå att det finns kulturella skillnader i hur folk hälsar på varandra. Vissa tar i hand, ngn kramas, någon annan tycker att kindpuss är helt normalt.
Om man i någon kultur inte vill ta i hand, fine men PROBLEMET uppstår för min del när ngn inte vill ta i hand endast för det faktum att jag är kvinna.
Det är en enorm skillnad där tycker jag.
Ja, det håller jag med om.
 
Okej vi tar bort handhälsningen. Säg att alla hälsar med att lägga sin hand på sitt hjärta och le.

En man gör detta till din make och vägrar göra hälsningen till dig för att du är kvinna.

DET är problemet, inte själva handhälsningen.
Tja hälsar en person inte på mig genom att säga hej så ja, då är det hens förlust eftersom hen då aldrig kommer lära känna mig. Jag skulle inte ge personen en blick ens efter något sådant eftersom hen har satt ribban och jag är inte den som kryper för svin. Det har hänt fler gånger att etniskt svenska män inte anser mig vara värd att hälsa på än att icke etniskt svenska män har ansett detsamma.

Det här att inte hälsa på en kvinna är ju något som är så otroligt vanligt bland etniskt svenska män så jag kan omöjligt få det till att bli ett kulturkrock för det är ingen kulturkrock. Skillnaden är att när en muslim gör si eller så så ska det slås upp stort och då är alla muslimer si och så. När en etnisk svensk man gör detsamma så skriker folk inte alla män...
 
Oj... jag tycker det är en knepig fråga och är väl inte helt bekväm med min känsla inför det hela. Jag är uppvuxen med gammaldags bondetänk vad det gäller vissa saker som tex att ta i hand. Det är så man hälsar, punkt slut. Det är något som verkligen sitter djupt i mig. Så min reflexreaktion blir: "Hallå, du är i Sverige nu och här hälsar man så här, oavsett kön!".

MEN eftersom min reaktion sitter så djupt har jag förståelse för att deras reaktion/känsla också sitter djupt. Dessutom har de flesta med den här bakgrunden kommit hit från riktigt vidriga förhållanden och då blir det gärna att man håller fast vid sina traditioner ännu lite hårdare. Det har jag också förståelse för.

Det viktigaste tycker jag är att de får veta att det uppfattas som enormt oartigt att inte ta i hand här så de iaf vet om det. Sedan är det upp till dem att avgöra hur de ska hantera det. Tex är det ju smidigt om de i ett blandat sällskap hälsar på alla på samma sätt.

Så länge en man som inte vill ta mig i hand inte visar något tecken på bristande respekt gentemot mig hetsar jag inte upp mig nämnvärt. Samtidigt är det problematiskt att vi sas godkänner särbehandling baserat på kön, det skaver. I en situation som @nullo-modo beskrev hade jag blivit skogstokig. Då är det inte någon respekt inblandad alls utan rent kvinnoförakt och det tolererar jag aldrig.

Sedan kan jag säga att jag aldrig råkat ut för att en muslimsk man inte tagit i hand. Visserligen har de flesta varit väldigt sekulära och tom ateister men en del har varit troende och fortfarande inte haft problem med att ta mig i hand.

Kan tillägga att jag är inte överförtjust i kindpussar men kan ta det i jobbsammanhang eftersom jag ibland jobbar med de som har det som tradition. För mig är det inget problem att anpassa mig så. Det är värre när jag är tvungen att vara med i tidningen pga mitt jobb! :D

Vänner hälsar jag gärna med en kram så länge det är ok för dem :)

Kontentan av mitt svammel är väl att jag inte hetsar upp mig för det så länge det inte är kopplat till någon respektlöshet mot mig, även om jag inte är överförtjust i att det görs skillnad på kön.

Det är ju det...
det skaver fast det känns lite tvivelaktigt att det skaver, så att säga.
För antingen skaver det att man (kanske) är främlingsfientlig.
Eller så skaver det för att särbehandling pga kön accepteras.
 
Det här att inte hälsa på en kvinna är ju något som är så otroligt vanligt bland etniskt svenska män så jag kan omöjligt få det till att bli ett kulturkrock för det är ingen kulturkrock. Skillnaden är att när en muslim gör si eller så så ska det slås upp stort och då är alla muslimer si och så. När en etnisk svensk man gör detsamma så skriker folk inte alla män..
Haha va? Jag har alltid blivit hälsad på av svenska, norska och engelska män, aldrig ett problem.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Har en renrasig hund av mindre ras som kom till oss för fyra år sedan direkt från uppfödaren. Hon var 14 månader när vi tog henne och är... 2
Svar
20
· Visningar
2 621
Senast: Otherside
·
Övr. Hund Jag vet inte vad jag ska göra. Jag har i dagsläget tre hundar, en 11-årig labradorblandning, en 8-årig storpudel och en 3-årig... 2
Svar
23
· Visningar
2 115
Senast: __sofia__
·
Juridik & Ekonomi Anonymt nick. Väldigt långt inlägg, då jag delvis behövde skriva ner mina tankar för mig själv också ;) Jag är i 30-års ålder och lever... 2 3
Svar
50
· Visningar
7 808
Hästhantering Hej alla, långt inlägg och jag ber om ursäkt men har mycket att skriva. Jag har redan ett konto här på buke, men då detta känns alltför... 2
Svar
22
· Visningar
3 992
Senast: lirco11
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp