Olika inkomst

[Hyacinth]

I mitt förhållande är det min sambo som drar in varenda krona just nu, trots det så är pengarna våra och inte hans. Så fort det handlar om större inköp eller liknande så frågar han mig vad jag tycker, om jag är ok med att vi lägger pengar på just den grejen, och vad jag helst skulle vilja ha om det finns valmöjligheter (tex planerar vi att skaffa en större familjebil). Han är väldigt mån om att jag inte ska känna att det är hans pengar utan våra pengar.
Även när jag äntligen utbildat mig och skaffat mig ett jobb så kommer jag inte på långa vägar tjäna lika mycket som honom, men vi kommer fortfarande ha allt gemensamt, utan någon dold maktbalans att skyla över. Alla förhållanden är inte förgiftade av pengar, egoism och girighet.

Jag blir nyfiken, om han drar in varenda krona; hur gör du om du vill spontanshoppa kläder eller nånting annat? Får du typ veckopeng? Hur gör ni för att du ska ha ett eget rörelsekapital?

 

[stjarnhimmel]

I mitt förhållande är det min sambo som drar in varenda krona just nu, trots det så är pengarna våra och inte hans. Så fort det handlar om större inköp eller liknande så frågar han mig vad jag tycker, om jag är ok med att vi lägger pengar på just den grejen, och vad jag helst skulle vilja ha om det finns valmöjligheter (tex planerar vi att skaffa en större familjebil). Han är väldigt mån om att jag inte ska känna att det är hans pengar utan våra pengar.
Även när jag äntligen utbildat mig och skaffat mig ett jobb så kommer jag inte på långa vägar tjäna lika mycket som honom, men vi kommer fortfarande ha allt gemensamt, utan någon dold maktbalans att skyla över. Alla förhållanden är inte förgiftade av pengar, egoism och girighet.

Nu blev jag nyfiken..
Han betalar alltså allt? Under flera år då du studerar eller liknande?

 

[Sar]

Jag blir nyfiken, om han drar in varenda krona; hur gör du om du vill spontanshoppa kläder eller nånting annat? Får du typ veckopeng? Hur gör ni för att du ska ha ett eget rörelsekapital?

De har väl antagligen ett gemensamt konto med varsitt kort knutet till kontot?!

 

[Hyacinth]

De har väl antagligen ett gemensamt konto med varsitt kort knutet till kontot?!

Jag vet inte. Det är därför jag frågar.

 

[Petruska]

Varför fixar du inte en automatisk överföring till de två kontona så behöver inte du missa och, än viktigare, han behöver inte fråga?!

Jag hade personligen haft svårt med en lösning där ena partern frågar den andra om den behöver extra insättningar (precis som en förälder frågar en ungdom) eller att den med mindre inkomst behöver fråga/be. Där hade jag föredragit att det finns ett extra konto där den som har mindre kan ta om den behöver utan att behöva fråga eller be om lov.

Vi har haft lite olika varianter. Han ber alltså inte om lov, han säger till. Jag har aldrig sagt nej. Jag litar på hans omdöme.

Att jag frågar är mest för att parera att vi inte har stora behov av inköp samma månad. Har vi det böjer jag mig (om inte livet står på spel, typ).

Det ena av de där två kontona fixade jag efter en händelse på buke där någons partner sa Nej till vet.vård för hästen. I någon sorts panik satte jag då upp ett konto med några tusen på för vet.vård åt partners katter. Det är några år sen. Jag hade glömt det men kom på det nu när vi skriver om det.

 

[Petruska]

I mitt förhållande är det min sambo som drar in varenda krona just nu, trots det så är pengarna våra och inte hans. Så fort det handlar om större inköp eller liknande så frågar han mig vad jag tycker, om jag är ok med att vi lägger pengar på just den grejen, och vad jag helst skulle vilja ha om det finns valmöjligheter (tex planerar vi att skaffa en större familjebil). Han är väldigt mån om att jag inte ska känna att det är hans pengar utan våra pengar.
Även när jag äntligen utbildat mig och skaffat mig ett jobb så kommer jag inte på långa vägar tjäna lika mycket som honom, men vi kommer fortfarande ha allt gemensamt, utan någon dold maktbalans att skyla över. Alla förhållanden är inte förgiftade av pengar, egoism och girighet.

Allt det gör givetvis jag också. Och vi köper grejer på partners initiativ osv. Men vi låtsas inte att pengarna är våra.

Och maktaspekten är där. Hos er som hos oss.

 

[sjoberga]

Allt det gör givetvis jag också. Och vi köper grejer på partners initiativ osv. Men vi låtsas inte att pengarna är våra.

Och maktaspekten är där. Hos er som hos oss.

Fast om man är gift behöver man inte låtsas som att pengarna är våra. Det funkar så med automagik.

För att förtydliga; sedan finns det ändå gott om fällor för parten (oftast kvinnor) med lägre inkomster som man behöver hantera till allas behov. Det finns en massa gömda tillgångar som exvis pension som INTE delas i äktenskap.

 

[Petruska]

Samtidigt är ju makt lite beroende av att man faktiskt kan verkställa det som gör att man har övertaget i maktbalansen. Om man är medveten om att alla former av maktutövande omedelbart skulle leda till separation, är det då egentligen frågan om makt?

Man vill ju tro att våld - makt genom fysiskt överläge - är en sådan sak. Men vilka andra saker funkar så? Vilket enstaka ekonomiskt beslut - som är hjälpligt realistiskt - skulle få dig/min partner att tvärt bryta upp?

 

[Kilauea]

Min sambo tjänar ca 3-4 gånger mer än jag. Sen har han sina kostnader i Norge där han jobbar och jag har mina kostnader för pendling här hemma tex.
Det brukar bli så att han betalar lite mer eftersom han har råd. Han skulle gärna se att vi bara har gemensamt konto. Jag tycker vi ska ha olika konton för vid jul och födelsedag tex vill jag inte ta från ett gemensamt konto utan från mitt eget om jag köper till honom.

Vi är bägge nöjda med upplägget att han betalar lite mer eftersom han kan.

 

[Amha]

Jag personligen tycker att det känns väldigt konstigt att tänka i mitt och ditt när man gemensamt köper bostad, bildar familj osv. För mig blir det bakvänt men visst har jag med i bakhuvudet att han drar in mer än jag och den lönen behåller han om vi separerar. Det är inget konstigt alls så där vet jag ju att det finns en obalans. Visst kan han välja att inte ha gemensam ekonomi längre men då skulle jag nog undra vad han stoppat i sig för olämpligt. Det skulle nämligen vara en helomvändning i det han uttryckt att han tycker och tänker och såvitt jag vet har vi båda tankar på att leva tillsammans i många år framöver och då lär det ju jämna ut sig tids nog.

 

[Petruska]

Ja

Frågan är egentligen mest hypotetisk. Jag tänker mig att det är svårt att ha ett maktövertag över någon som inte känner sig stå i skuld, hotad eller beroende.

Jag betraktar inte makt som en - enbart - emotionell fråga. Man kan mycket väl ha eller sakna makt utan att det direkt KÄNNS.

 

[aprilmaj]

Det här med olika inkomst blir bara svårare och svårare med ökad ålder, tycker jag. Jag har inte problem att vara den som har mer pengar, men jag vet inte om jag skulle klara att vara den med betydligt mindre. Jag har verkligen svårt att - ja; få, ta emot, vara beroende? Jag känner mig kvävd av bara tanken. Tur jag lever ensam.

 

[Bison]

I min drömvärld skulle vi tjäna lika mycket. I verkligheten skulle det kräva att jag "bytte ner mig", eftersom det är betydligt enklare än att han "byter upp sig". Vi har faktiskt pratat om det, rätt teoretiskt men ändå, och är eniga om att det inte vore att föredra.

Vi är också eniga om att det är den lättare rollen att vara den som tjänar mest. Och vi är eniga om att vi absolut inte vill ha ett gemensamt konto där alla pengar går in, för ingen av oss vill kunna se så tydligt vad den andra gör med pengarna. Men det handlar mer om integritet än om pengar. (Sen har han två olika mindre konton, där jag puttar in lite pengar då och då, och som han använder till två olika ändamål. Missar jag att putta in pengar där säger han till, men han redovisar givetvis inte. Dessa två konton kom till när jag krisade över hela grejen med orättvisa, och skulle egentligen inte behövas längre.)

Jag ser ärligt talat ingen bättre lösning än så som vi gör, och inte han heller. Olika arbeten lönar sig olika bra, det ligger utanför vår makt att ändra på det. Jag ser ingen som jag tycker hanterar det direkt bättre, men en del har andra strategier som verkar funka för dem. Jag tror överhuvudtaget inte på någon som säger "allt är gemensamt" när inkomsterna samtidigt är väldigt olika. För mig är det bara att skyla över en maktobalans, och det ser jag som betydligt sämre.

Jag förstår verkligen inte detta eller hur det har med makt att göra hos normalt funtade människor.
Jag tjänade betydligt mer när min man pluggade och jag jobbade. Nu är rollerna ombytta och han tjänar mer än mig
Det är ingen som helst skillnad nu mot då mer än att vi totalt har mera pengar. Vem som drar in är oväsentligt, det är våra pengar.
.

 

[Sleepy]

Tur jag lever ensam.

Det är något som jag verkligen uppskattar med att inte vara i ett förhållande längre; att inte dela ekonomi.

 

[aprilmaj]

Det är något som jag verkligen uppskattar med att inte vara i ett förhållande längre; att inte dela ekonomi.

Jag också. Samtidigt tänker jag att det måste ju gå att lösa på något sätt om jag träffar någon jag vill leva med. Men hur?

Jag har läst här i tråden alla olika sätt folk har ordnat det på, men inte hittat något som inte ger mig olustkänslor. Det här med pengar är känsligt för mig, har jag märkt. Eller vad pengar står för. Innebär.

 

[Sleepy]

det måste ju gå att lösa på något sätt om jag träffar någon jag vill leva med. Men hur?

Någon form av särbo kanske. Jag vet iaf att jag inte vill dela ekonomi. Eller boende. Jag värnar mitt oberoende och min självständighet.

 

[Lampan]

Vi har väldigt olika inkomst. Han tjänar 3 ggr mer än mig.
Vi har olika konton och ett gemensamt han för in pengar på det gemensamma, där lånen dras.
Hans pengar går till lån och räkningar, jag köper maten.
om min pengar tar slut, för jag över pengar från det gemensamma

Mitt är ditt och ditt är mitt i vårt hem
Vi räknar inte på vems pengar som är vems.
Inte finns någon maktobalans heller.

Om det finns obalans, så är det säkert något man har skapat själv och inget som kommer sig av olika inkomst

 

[Ciindy]

Vilken intressant tråd! Under större delen av vårat förhållande har vi haft en skillnad i lön på ungefär 6-7 tusen där sambon tjänar mer. Vi hade separerad ekonomi fram till dess att vi köpte hus för 1,5 år sedan.

När vi köpte huset bestämde vi oss för att ha gemensamma sparkonton och betala alla räkningar gemensamt oavsett vems räkningarna var. Sen fördelar vi 5000 kr var som vi har som nöjespengar samt tanka bilarna för. Behöver vi göra större inköp pratar vi igenom det för att den andra ska ha lite koll men hittills har det aldrig hänt att vi nekat varandra köp.

Enda gången det blivit trassel pga ekonomin var när sambon inhandlade en snöskoter jag var lite skeptisk till eftersom det i mitt tycke handlade om allt för mycket pengar. När han dessutom kommer hem med en maskin som inte fungerar och behöver repas för ytterligare en hög av tusenlappar var jag måttligt glad. Sen har vi dyra intressen båda två, han på vintern och jag under sommaren så det jämnar ut sig rätt bra ändå.

 

[aprilmaj]

Om det finns obalans, så är det säkert något man har skapat själv och inget som kommer sig av olika inkomst

Hur menar du?

 

[Petruska]

Jag förstår verkligen inte detta eller hur det har med makt att göra hos normalt funtade människor.
Jag tjänade betydligt mer när min man pluggade och jag jobbade. Nu är rollerna ombytta och han tjänar mer än mig
Det är ingen som helst skillnad nu mot då mer än att vi totalt har mera pengar. Vem som drar in är oväsentligt, det är våra pengar.
.

Och jag tycker att det är naivt att förneka.