Om föräldraförsäkring (utbruten från Söndagsintervju idag - Linnea Claeson)

[grodan21]

Känner bara 1 kvinna som gick tillbaka till hovslageriet efter fått barn, hon var ledig 2 veckor innan ungen föddes och 2 veckor efter då hon inte vågade vara borta mer än så för rädslan för att minsta sina kunder till andra hovslagare och behöva bygga upp en ny kundkrets.

Och jag har en fd hovslagare som var borta 1.5 år och typ halvvägs in i graviditeten började minska sitt kundunderlag.

 

[Linn-Nora]

Tvärtom. Flaskpreferens skapas bara hos ett fåtal. Dessutom har man lagstadgad rätt till amningsuppehåll.

Men hur ska man göra då? Ska den andra föräldern komma med bebisen till jobbet varje gång den behöver äta?
Även om matintroduktion är från 6 månader är det ju långt ifrån alla barn som äter stora portioner direkt då.. Och som sagt, många vägrar flaska. Hur är tanken att göra då?

 

[Mia_R]

Men hur ska man göra då? Ska den andra föräldern komma med bebisen till jobbet varje gång den behöver äta?
Även om matintroduktion är från 6 månader är det ju långt ifrån alla barn som äter stora portioner direkt då.. Och som sagt, många vägrar flaska. Hur är tanken att göra då?

Man får testa sig fram men visst är det många som kommer förbi jobbet med bebisen, andra fungerar det för att använda kopp som det stod om tidigare i tråden. Hur tror du kvinnor som öht inte kan amma löser det?

 

[monster1]

Men hur ska man göra då? Ska den andra föräldern komma med bebisen till jobbet varje gång den behöver äta?
Även om matintroduktion är från 6 månader är det ju långt ifrån alla barn som äter stora portioner direkt då.. Och som sagt, många vägrar flaska. Hur är tanken att göra då?

Det går ju bra att börja jobba deltid till exempel. I andra länder har man väldigt kort föräldraledighet ingen till ett par månader. Där lyckas man ju lösa det hela på något sätt, oftast genom att pumpa ur eller att ge ersättning, de gånger då mamma inte är tillgänglig.

 

[FannyN]

På mitt jobb har jag glädjen att se mina manliga arbetskamrater ta föräldraledigt 6 månader per barn. Inte heller enbart sommarhalvåret utan när mamman börjar arbeta igen.

 

[Lingon]

Jag är trött på alla ursäkter när det i de allra flesta fall handlar om vilja.

Jag frågade en man vars fru var hemma med deras snart 1-åring om han skulle vara föräldraledig snart. Svaret: Nä, de ska köpa hus istället. Han hade kunnat vara hemma om han hade velat men ett hus var viktigare än att vara föräldraledig... såna uttalanden får mig att vilja lagstifta om föräldrapenningen. Trots att jag generellt sett är för att folk ska bestämma över sitt eget liv.

 

[miumiu]

Men vad är det som gör att kvinnor väljer att stanna och skaffa barn medans män som vantrivs på jobbet byter jobb?

Alltså, det här är rena spekuleringar från min sida men jag tror att en viss typ av kvinnor hade föredragit att vara sk. ”hemmafruar”, finns säkerligen män som gärna hade gått och drällt hemma också men kanske inte lika många som är beredda att hemarbeta på samma sätt (ta hand om barn, hushåll osv). Jag tror att man romantiserar gamla värderingar eller helt enkelt bara känner att det mest meningsfulla och givande man kan ägna sig åt är att uppfostra och ta hand om sina barn.

Lägger inga värderingar i detta men det är lite min uppfattning efter att ha läst i diverse nätforum/fb-grupper.

 

[Sol]

Men hur ska man göra då? Ska den andra föräldern komma med bebisen till jobbet varje gång den behöver äta?
Även om matintroduktion är från 6 månader är det ju långt ifrån alla barn som äter stora portioner direkt då.. Och som sagt, många vägrar flaska. Hur är tanken att göra då?

Numera rekommenderas väl matintroduktion vid 4 mån igen? Eller ”när barnet börjar visa nyfikenhet”.

Mina barn har fått enbart bröstmjölk första halvåret, det gick för att jag kunde pumpa. Funkar inte flaska finns kopp, sked mm. Kan man inte pumpa är det inte hela världen med ersättning heller.

 

[Snurrfian]

Alltså, det här är rena spekuleringar från min sida men jag tror att en viss typ av kvinnor hade föredragit att vara sk. ”hemmafruar”, finns säkerligen män som gärna hade gått och drällt hemma också men kanske inte lika många som är beredda att hemarbeta på samma sätt (ta hand om barn, hushåll osv). Jag tror att man romantiserar gamla värderingar eller helt enkelt bara känner att det mest meningsfulla och givande man kan ägna sig åt är att uppfostra och ta hand om sina barn.

Lägger inga värderingar i detta men det är lite min uppfattning efter att ha läst i diverse nätforum/fb-grupper.

Jag kan absolut förstå att man tilltalas av att vara hemma, men @BernT skrev att de blir gravida för att slippa ifrån ett jobb de inte trivs på. Då verkar det vettigare att byta jobb istället.
Jag tror att det är lite farligt att göra lyfta fram föräldraledigheten som något alla älskar, det gör att det blir svårare att säga att man faktiskt inte trivs så där superbra att gå hemma med barnen. Något som både mammor och pappor brottas med.

 

[Linn-Nora]

Man får testa sig fram men visst är det många som kommer förbi jobbet med bebisen, andra fungerar det för att använda kopp som det stod om tidigare i tråden. Hur tror du kvinnor som öht inte kan amma löser det?

Kvinnor som inte ammar har ju inte just det problemet. Och alla barn äter inte från kopp eller flaska. Vi har försökt då jag hade behövt den avlastningen ibland. Men barnet vägrade äta både från kopp och flaska. Det var enbart bröst som dög i alla fall de första 8 månaderna. Sen släppte det lite så jag kunde börja jobba. Men det hade inte varit möjligt innan.
Jag tycker det känns väldigt tråkigt mot barnet att det skall behöva "svältas" för att lära sig acceptera flaska eller kopp.

Det går ju bra att börja jobba deltid till exempel. I andra länder har man väldigt kort föräldraledighet ingen till ett par månader. Där lyckas man ju lösa det hela på något sätt, oftast genom att pumpa ur eller att ge ersättning, de gånger då mamma inte är tillgänglig.

Nu argumenterar jag utifrån mig själv, men jag unnar mig det.
Jag tycker att det systemet som finns i länder där det är väldigt kort föräldraledighet är förfärligt, ur ett barnperspektiv. Självklart löser dom det, men på bekostnad av vad?
Som sagt tar inte alla barn flaska eller kopp, så det är inte alltid möjligt. Och visst kan man jobba deltid, det har jag själv gjort, och helammat, men jag skulle inte gjort om det.

Numera rekommenderas väl matintroduktion vid 4 mån igen? Eller ”när barnet börjar visa nyfikenhet”.

Mina barn har fått enbart bröstmjölk första halvåret, det gick för att jag kunde pumpa. Funkar inte flaska finns kopp, sked mm. Kan man inte pumpa är det inte hela världen med ersättning heller.

Från fyra månader rekommenderas smaksensationer. Det är vid 6 månader smakportioner introduceras. Men den introduktionen tar olika lång tid för olika barn.

Och jag tycker det är precis lika tråkigt när de som matat med flaska eller fått det att funka med både flaska och bröst, och/eller har barn som är matvrak bagatelliserar kampen att få ett barn som inte är intresserad av varken det ena eller andra förutom bröstmjölk från bröstet. Det blir i min värld precis lika illa som att skamma någon som inte kunde amma (varför man nu skulle göra det, det övergår mitt förstånd).
Jag har haft förmånen att ha lätt att amma, men i gengäld är mitt barn tämligen ointresserad av mat. Så att rycka på axlarna och säga att man får lösa det är ganska nonchalant.

Med det sagt har jag jobbat sen dottern var 8 månader, 50% först och sen 75%. Pappan har således varit hemma två månader längre än mig. Vi är väl medvetna om att man får finansiera det själv då det är just det vi gör. Men jag tycker en föräldraförsäkring som idag alternativt som delas upp i tre delar är rimligt. Och i en drömvärld skulle det vara ännu fler dagar, men det är en utopi med tanke på hur landets ekonomi ser ut.
Det hade varit intressant att se hur siffrorna sett ut om man räknat kostnaden för staten att låta föräldrar uppbära föräldraförsäkring i två år, kontra bland annat ohälsan hos förskolepedagoger som arbetar i för stora barngrupper. Men det är ett sidospår.

 

[BernT]

Jag kan absolut förstå att man tilltalas av att vara hemma, men @BernT skrev att de blir gravida för att slippa ifrån ett jobb de inte trivs på. Då verkar det vettigare att byta jobb istället.
Jag tror att det är lite farligt att göra lyfta fram föräldraledigheten som något alla älskar, det gör att det blir svårare att säga att man faktiskt inte trivs så där superbra att gå hemma med barnen. Något som både mammor och pappor brottas med.

De av mina kollegor som skaffat en escape baby pga hatat jobbet har själva berättat att det är anledningen till att de vill vara hemma 1-2 år (alltså att de hatar sitt jobb). Det är många som jobbar på jobb de inte trivs på och som kvinna är det mer accepterat att få 1,2,3 eller fler barn och vara hemma 1-2 år med varje barn. Dvs du kan ”hålla dig undan” jobbet som du hatar länge. Medan det för män inte är lika accepterat att göra så.

 

[miumiu]

Jag kan absolut förstå att man tilltalas av att vara hemma, men @BernT skrev att de blir gravida för att slippa ifrån ett jobb de inte trivs på. Då verkar det vettigare att byta jobb istället.
Jag tror att det är lite farligt att göra lyfta fram föräldraledigheten som något alla älskar, det gör att det blir svårare att säga att man faktiskt inte trivs så där superbra att gå hemma med barnen. Något som både mammor och pappor brottas med.

Jo absolut, människor är ju olika. Och vi som yrkesarbetar jobbar med olika saker av olika anledningar. Ibland tänker jag att det inte är så himla lätt att bara byta jobb? Jag säger inte att man inte har en önskan om att utöka familjen, men det blir kanske en trevlig bonus att man slipper gå till det där astråkiga jobbet.

 

[stjarnhimmel]

Jag kan absolut förstå att man tilltalas av att vara hemma, men @BernT skrev att de blir gravida för att slippa ifrån ett jobb de inte trivs på. Då verkar det vettigare att byta jobb istället.
Jag tror att det är lite farligt att göra lyfta fram föräldraledigheten som något alla älskar, det gör att det blir svårare att säga att man faktiskt inte trivs så där superbra att gå hemma med barnen. Något som både mammor och pappor brottas med.

Jag har flera bekanta (speciellt de som fick barn rätt sent) som gärna är hemma länge för att "få en paus från att jobba". Då handlar det inte om det enskilda jobbet utan mer arbetsmarknaden i stort.

 

[vemsomhelst123]

Men hur ska man göra då? Ska den andra föräldern komma med bebisen till jobbet varje gång den behöver äta?
Även om matintroduktion är från 6 månader är det ju långt ifrån alla barn som äter stora portioner direkt då.. Och som sagt, många vägrar flaska. Hur är tanken att göra då?

Jag har aldrig hört om någon som planerat att dela lika men ändrat sig för att barnet vägrar flaska. Som någon ovan skrev, barnet får i sig mat om det är hungrigt. Mitt barn föredrog absolut bröstet och var rätt kinkig med flaskan, men åt bra ur flaska när jag var borta två nätter när hon var 8 veckor. Och för de flesta innebär dela lika att bytas av vid 7-9 månader, då är det oftast inte ett problem.

 

[cirkus]

De av mina kollegor som skaffat en escape baby pga hatat jobbet har själva berättat att det är anledningen till att de vill vara hemma 1-2 år (alltså att de hatar sitt jobb). Det är många som jobbar på jobb de inte trivs på och som kvinna är det mer accepterat att få 1,2,3 eller fler barn och vara hemma 1-2 år med varje barn. Dvs du kan ”hålla dig undan” jobbet som du hatar länge. Medan det för män inte är lika accepterat att göra så.

Konsekvenserna är ju dötrista för dessa personer. Jobbet blir ju inte roligare efter flera års bortavaro och inte enklare att få ihop akten heller. Kortsiktigt tänk

 

[BernT]

Konsekvenserna är ju dötrista för dessa personer. Jobbet blir ju inte roligare efter flera års bortavaro och inte enklare att få ihop akten heller. Kortsiktigt tänk

Man kan ju leta andra jobb under tiden eller plugga distans som föräldraledig, det har ett par gjort. Kanske är det chefen man inte trivs med och några år senare kanske hen är borta osv.

 

[cirkus]

Men hur ska man göra då? Ska den andra föräldern komma med bebisen till jobbet varje gång den behöver äta?
Även om matintroduktion är från 6 månader är det ju långt ifrån alla barn som äter stora portioner direkt då.. Och som sagt, många vägrar flaska. Hur är tanken att göra då?

När jag började jobba så kom pappan med barnet till jobbet när det var hungrigt

 

[cirkus]

Man kan ju leta andra jobb under tiden eller plugga distans som föräldraledig, det har ett par gjort. Kanske är det chefen man inte trivs med och några år senare kanske hen är borta osv.

Det finns säkert en massa olika varianter - känns bara som en jäkla uppförsbacke.

 

[vallhund]

När jag började jobba så kom pappan med barnet till jobbet när det var hungrigt

Samma här, iaf första gången, visade sig bero på att det inte fanns något hål i nappen.

 

[Linn-Nora]

Jag har aldrig hört om någon som planerat att dela lika men ändrat sig för att barnet vägrar flaska. Som någon ovan skrev, barnet får i sig mat om det är hungrigt. Mitt barn föredrog absolut bröstet och var rätt kinkig med flaskan, men åt bra ur flaska när jag var borta två nätter när hon var 8 veckor. Och för de flesta innebär dela lika att bytas av vid 7-9 månader, då är det oftast inte ett problem.

Det har jag hört. Jag vet flera som omvärderat vad de sagt innan totalt när barnet väl kommit. Jag är själv en av dom.

Oftast inte ett problem tror jag är att säga för mycket. Däremot är det nog många som kämpar hårt och till slut får det att funka. Och det får ju var och en avgöra om det är värt det.

När jag började jobba så kom pappan med barnet till jobbet när det var hungrigt

Men bara för att det funkade för er behöver inte det var en lösning som funkar för majoriteten. Jag tror det är ganska sällan det fungerar praktiskt. I vårt fall hade pappan behövt åka med barnet 30 minuter kollektivt en väg för att komma till mitt jobb.
Tycker inte det är rimligt. Men alla är olika.