Jag är så jävla tom och egentligen så är ju JAG redan borta. Den riktiga Emma finns inte och hon har inte funnits på LÄNGE.
Detenda som är i mitt huvud är att jag inte vill mer. Jag är trött på att försöka jag orkar inte. Jag vill inte slåss mot anorexi monstret jag vill inte hitta nån livs lust jag vill inte jag vill inte jag vill inte.
Exakt ALLT är förstört. Mitt liv är förstört men det visste ju alla redan. Allt med min pojk vän är förstört en annan sak som har be tytt JÄTTE mycket för mig är förstört domflesta vän skaperna är förstört. Och jag VILL INTE leva för att det är personalens jobb jag VILL INTE leva för att endel tror att det kan bli pytte lite bättre om 30 år jag VILL INTE leva för en hund som jag inte ens kan ta hand om JAG VILL INTE LEVA.
Och jag vet att det är fel och dåligt att skriva om sånthär men alla här vet ju redan att jag är dum i huvudet så ni borde vara för beredda om ni läser i min dagbok.
DETENDA jag önskar är att få slippa. Jag bryr mig inte om jag får en chans att kvävas eller drunkna eller bli på körd eller nåtannat. Eller om jag blir mördad eller dör i en bil olycka eller nånting JAG BRYR MIG INTE detenda jag vill är att få slippa finnas.
Jag vet redan att ingen kommer fatta. Jag vet att iprincip ingen bryr sig. Men jag bara orkar inte. Jag orkar inte försöka jag orkar inte vara fel göra fel tänka fel tycka fel äta fel andas fel fel fel fel fel. ALLT med hela fucking mig är FEEEEEL och jag orkar inte och jag vill inte och jag HATAR den fula äckliga idiot miss foster horan som är JAG 🤮🤮🤮🤮 Hatar hatar hatar HATAR.
 

Vi är jättemånga som bryr oss och det betyder att vissa delar av riktiga Emma finns kvar även när du har svårt att hitta henne. Vi märker att hon finns där och vi skulle sakna henne (dig!) om du skulle försvinna. ♥️

Det känns futtigt och otillräckligt att skriva men hoppas det är bättre än inget. Jag kan inte förstå eller känna vad du känner men jag vet vad JAG känner och det är att du är fantastisk och viktig person även om du ibland trillar ner i jättemörka hål och inte vet hur du ska ta dig upp.
 
Jag är så jävla tom och egentligen så är ju JAG redan borta. Den riktiga Emma finns inte och hon har inte funnits på LÄNGE.
Detenda som är i mitt huvud är att jag inte vill mer. Jag är trött på att försöka jag orkar inte. Jag vill inte slåss mot anorexi monstret jag vill inte hitta nån livs lust jag vill inte jag vill inte jag vill inte.
Exakt ALLT är förstört. Mitt liv är förstört men det visste ju alla redan. Allt med min pojk vän är förstört en annan sak som har be tytt JÄTTE mycket för mig är förstört domflesta vän skaperna är förstört. Och jag VILL INTE leva för att det är personalens jobb jag VILL INTE leva för att endel tror att det kan bli pytte lite bättre om 30 år jag VILL INTE leva för en hund som jag inte ens kan ta hand om JAG VILL INTE LEVA.
Och jag vet att det är fel och dåligt att skriva om sånthär men alla här vet ju redan att jag är dum i huvudet så ni borde vara för beredda om ni läser i min dagbok.
DETENDA jag önskar är att få slippa. Jag bryr mig inte om jag får en chans att kvävas eller drunkna eller bli på körd eller nåtannat. Eller om jag blir mördad eller dör i en bil olycka eller nånting JAG BRYR MIG INTE detenda jag vill är att få slippa finnas.
Jag vet redan att ingen kommer fatta. Jag vet att iprincip ingen bryr sig. Men jag bara orkar inte. Jag orkar inte försöka jag orkar inte vara fel göra fel tänka fel tycka fel äta fel andas fel fel fel fel fel. ALLT med hela fucking mig är FEEEEEL och jag orkar inte och jag vill inte och jag HATAR den fula äckliga idiot miss foster horan som är JAG 🤮🤮🤮🤮 Hatar hatar hatar HATAR.
Jag önskar (och jag tror inte jag är ensam om det) att jag kunde ta allt det onda och lyfta det bort från dig, så du bara kunde få leva ditt liv. :heart
 
Det är så jävla mycket som jag bara inte KAN förklara här. Som man inte ska prata om och som nån säkert skulle klaga om ifall jag skrev det så jag tänker inte göra det. Men det är så jävla jävla jobbigt med vän skaper och med min pojk vän och anorexi monstret och äckel minnen och ALLT. Så exakt varje minut är bara att stå ut men jag vet inte hur. Och det är säkert jag som tänker fel somvanligt men jag fattar inte hur jag ska kunna leva så.
 
Nu kommer nog vissa tycka att dethär är gnäll men jag skulle så jävla mycket önska att det fanns nån som fattade ALLT. Men inte bara som personalen som har varit med om domflesta problemen och jobbiga sakerna med andra utan att det fanns nånannan som fattar hur allt känns FÖRMIG justnu. Nån som fattade allt med äckel minnena och anorexi monstret och autism och adhd och att ha rullstol och bo på hvb och allt som är så JÄVLA svårt med alla relationer. Jag önskar att det fanns NÅN som fattade ALLT det som jag kunde bara prata med. Men inte som personalen som det är deras jobb för utan bara PRATA med nån helt normalt som en vän. Men jag vet att det är o möjligt.
Och jag önskar att andra kunde se allt på in sidan eller kanske inte ALLT men hur trött jag är på att kämpa så jävla mycket. Och att mitt batteri är verkligen på NOLL och det går aldrig att ladda upp det. För det är monster och frågor som tar bort det lilla som batteriet lyckas att ladda. Och jag sover aldrig till räckligt jag klarar inte att äta till räckligt. Jag klarar inte att göra possitiva saker och detmesta possitiva känns inte ens possitivt.
Och JA jag har försökt att ta själv mord många gånger. Ja jag är både jävligt arg och jävligt ledsen för hur mitt liv är. Ja jag hatar migsjälv för hur mitt liv är. Men det som nog många inte fattar och inte tror på är att jag har kämpat så JÄVLA mycket VARJE dag. Så dom som tror att jag bara inte försöker och att jag inte VILL må bättre dom fattar INGET! Och jag vet inte hur jag ska förklara det men dom som bara vill klaga och bara vill se ner på mig kommer nog göra det ändå. Men om ni har varit mag sjuka nångång så man bara ligger på toa golvet så man har nära till toan om man måste spy. Och man nästan inte orkar röra sig alls. Typ så känner jag mig fast i hjärnan. Som att jag har INGEN energi kvar för nånting. Och sam tidigt så har jag som en film i huvudet helatiden med dom värsta sakerna i mitt liv. Och att jag nästan aldrig känner som att jag passar in med andra och har en plats där eller hur jag ska förklara. Och jag klarar inte att ha vänner jag tror inte jag klarar att ha en pojk vän inte en hund valp inget. Och ÄNDÅ så på nåt sätt så över lever jag varje dag fast jag inte tror det. Och jag går mot anorexi monstret fast detenda jag vill är att ge upp. Jag gör fysio terapi såmycket jag kan. Jag har inte själv skadat på väldigt länge FÖRMIG även fast det bara skriker i hela kroppen och hjärnan att jag MÅSTE. Jag skriver om saker fast jag inte orkar och jag pratar med personalen fast jag inte orkar inte vågar inte vill men ÄNDÅ så gör jag det. Och jag försöker verkligen med 200 % att göra ALLT jag försöker såmycket jag kan eller egentligen MER. Egentligen så an stränger jag mig FÖRMYCKET för att jag är inte en sån som bara ger upp. Så även ifall domflesta skulle ha gett upp i min sitation så fort sätter jag ÄNDÅ.
Och ändå så tycker vissa att jag inte försöker eller att jag bara gnäller eller att jag har en dålig in ställning. Och som det känns är som att nån bara stampar ner allt och spottar på allt som man försöker. Och att även ifall kanske 20 personer är stöttande så kommer ENENDA sån neggativ så är det som att dom stöttande har byggt ett torn med klossar och den kommer den neggativa och sparkar bort en kloss i botten så allt rasar. Och jag HATAR det jag hatar att andra kan på verka mig såmycket jag hatar hur vissa är jag hatar att allt är som det är. Och jag hatar att jag aldrig duger o avsett hurmycket jag försöker.
 
Jag önskar så att jag kunde förstå och ge dig det stöd som du behöver. :cry: :heart Vi ser hur du kämpar, och du förtjänar verkligen att få må bra nu!
 
Jag har tänkt flera gånger att skriva att jag önskar du slapp kämpa så förtvivlat hela tiden. :heart

Samtidigt fattar jag att allt ÄR otroligt kämpigt och då blir det såklart en kamp bara att existera och att det liksom inte GÅR att sluta kämpa fastän både du och jag och många andra önskar att du fick bara vara och ha det lite mysigt utan att kämpa med allt det svåra och jobbiga precis hela tiden.
 
Nu kommer nog vissa tycka att dethär är gnäll men jag skulle så jävla mycket önska att det fanns nån som fattade ALLT. Men inte bara som personalen som har varit med om domflesta problemen och jobbiga sakerna med andra utan att det fanns nånannan som fattar hur allt känns FÖRMIG justnu. Nån som fattade allt med äckel minnena och anorexi monstret och autism och adhd och att ha rullstol och bo på hvb och allt som är så JÄVLA svårt med alla relationer. Jag önskar att det fanns NÅN som fattade ALLT det som jag kunde bara prata med. Men inte som personalen som det är deras jobb för utan bara PRATA med nån helt normalt som en vän. Men jag vet att det är o möjligt.
Och jag önskar att andra kunde se allt på in sidan eller kanske inte ALLT men hur trött jag är på att kämpa så jävla mycket. Och att mitt batteri är verkligen på NOLL och det går aldrig att ladda upp det. För det är monster och frågor som tar bort det lilla som batteriet lyckas att ladda. Och jag sover aldrig till räckligt jag klarar inte att äta till räckligt. Jag klarar inte att göra possitiva saker och detmesta possitiva känns inte ens possitivt.
Och JA jag har försökt att ta själv mord många gånger. Ja jag är både jävligt arg och jävligt ledsen för hur mitt liv är. Ja jag hatar migsjälv för hur mitt liv är. Men det som nog många inte fattar och inte tror på är att jag har kämpat så JÄVLA mycket VARJE dag. Så dom som tror att jag bara inte försöker och att jag inte VILL må bättre dom fattar INGET! Och jag vet inte hur jag ska förklara det men dom som bara vill klaga och bara vill se ner på mig kommer nog göra det ändå. Men om ni har varit mag sjuka nångång så man bara ligger på toa golvet så man har nära till toan om man måste spy. Och man nästan inte orkar röra sig alls. Typ så känner jag mig fast i hjärnan. Som att jag har INGEN energi kvar för nånting. Och sam tidigt så har jag som en film i huvudet helatiden med dom värsta sakerna i mitt liv. Och att jag nästan aldrig känner som att jag passar in med andra och har en plats där eller hur jag ska förklara. Och jag klarar inte att ha vänner jag tror inte jag klarar att ha en pojk vän inte en hund valp inget. Och ÄNDÅ så på nåt sätt så över lever jag varje dag fast jag inte tror det. Och jag går mot anorexi monstret fast detenda jag vill är att ge upp. Jag gör fysio terapi såmycket jag kan. Jag har inte själv skadat på väldigt länge FÖRMIG även fast det bara skriker i hela kroppen och hjärnan att jag MÅSTE. Jag skriver om saker fast jag inte orkar och jag pratar med personalen fast jag inte orkar inte vågar inte vill men ÄNDÅ så gör jag det. Och jag försöker verkligen med 200 % att göra ALLT jag försöker såmycket jag kan eller egentligen MER. Egentligen så an stränger jag mig FÖRMYCKET för att jag är inte en sån som bara ger upp. Så även ifall domflesta skulle ha gett upp i min sitation så fort sätter jag ÄNDÅ.
Och ändå så tycker vissa att jag inte försöker eller att jag bara gnäller eller att jag har en dålig in ställning. Och som det känns är som att nån bara stampar ner allt och spottar på allt som man försöker. Och att även ifall kanske 20 personer är stöttande så kommer ENENDA sån neggativ så är det som att dom stöttande har byggt ett torn med klossar och den kommer den neggativa och sparkar bort en kloss i botten så allt rasar. Och jag HATAR det jag hatar att andra kan på verka mig såmycket jag hatar hur vissa är jag hatar att allt är som det är. Och jag hatar att jag aldrig duger o avsett hurmycket jag försöker.
Vi är många som ser hur mycket du kämpar! :heart
Jag förstår långt från allt du går igenom. Men lite förstår jag. Och bara det är skitjobbigt och nog att däcka någon. Jag vet att du känner att du inte blir bättre, att du inte gör nog, att du inte är nog. Men för mig är du imponerande!
Och jag vet att du inte håller med av flera olika skäl. Men jag tycker iaf så och ville bara skriva det. För jag ser hur du kämpar. :heart
 
Jag har iallafall världens finaste och snällaste pojk vän ❤️❤️ Men jag vill inte skriva förmycket här för endel är så jävla neggativa och bara måste klaga på allt. Men kan iallafall skriva att han är en av dom mest snälla och om tänk samma personerna som jag känner av ALLA ❤️
 
Jag har iallafall världens finaste och snällaste pojk vän ❤️❤️ Men jag vill inte skriva förmycket här för endel är så jävla neggativa och bara måste klaga på allt. Men kan iallafall skriva att han är en av dom mest snälla och om tänk samma personerna som jag känner av ALLA ❤️
Jag är så glad att du har en så snäll och omtänksam pojkvän och att han har en så snäll och omtänksam flickvän. :heart
 

Liknande trådar

L
  • Artikel
Dagbok Andas in andas ut Det blir bättre till slut Så andas in andas ut Ibland så kanske det inte finns några bra vägar att välja på. Utan...
Svar
8
· Visningar
849
Senast: LiviaFilippa
·
L
  • Artikel
Dagbok Denhär berättelsen börjar i december året 2006. Det var en mamma en pappa och deras lilla bebis som var i himlen. Dom skulle få en till...
2
Svar
37
· Visningar
2 200
Senast: manda
·
L
  • Artikel
Dagbok Nu är allt slut 😭 Och jag kan inte sluta gråta. Jag HAR försökt ALLT jag kan hurmycket somhelst. Men om det inte funkar så funkar det...
5 6 7
Svar
125
· Visningar
8 501
Senast: LiviaFilippa
·
L
  • Artikel
Dagbok Jag vet att endel inte tycker att man ska prata om religion. Men jag bara vill få ut lite tankar om allt. Men som nog alla har sett så...
Svar
5
· Visningar
779
Senast: LiviaFilippa
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp