Osäker på förskoletider!

  • Småbarn
  • Trådstartare Trådstartare Raderad medlem 19815
  • Startdatum Startdatum
  • Svar Svar 93
  • Visningar Visningar 10 561
Sv: Osäker på förskoletider!

Om den ena är huvudsaklig förälder i praktiken och den andra är huvudsaklig försörjare, så har man ju väldigt olika livsvillkor, vilket så klart gör förhållandet ojämbördigt.

Naturligtvis spelar det ingen roll hur det där fördelas mellan parterna för själva ojämbördighetens skull, däremot spelar ju rollfördelningen roll för en massa andra saker i sammanhanget. Sannolikheten för att mamman skulle leva ett liv i periferin i relation till sina barn, är ju mindre än att pappan gör det, nästan oavsett hur allt annat är organiserat.

Fast om båda har båda rollerna men såklart inte samtidigt - är det ojämbördigt då? Kan man inte snarare se det som ett samarbete där bådas insats är lika viktig? Eller är enda sättet att få ett jämbördigt förhållande att båda parter arbetar exakt lika många timmar per vecka hela tiden? Låter långsökt tycker jag.
 
Sv: Osäker på förskoletider!

Fast om båda har båda rollerna men såklart inte samtidigt - är det ojämbördigt då? Kan man inte snarare se det som ett samarbete där bådas insats är lika viktig? Eller är enda sättet att få ett jämbördigt förhållande att båda parter arbetar exakt lika många timmar per vecka hela tiden? Låter långsökt tycker jag.

Varför drar du sådana absurda konsekvenser av vad jag säger?

Vad i mitt inlägg tycker du bäst kan tolkas som att jag tycker att båda parter måste arbeta exakt lika många timmar per vecka hela tiden för att kunna leva jämbördigt?

Det är din tolkning som är långsökt. Du visar ju att du inte är intresserad av diskussionen om förutsättningar för jämbördighet överhuvudtaget, du vill bara visa att jag har totalt fel. Och det utan att bry dig om att utgå från vad jag tycker, eller ens från vad jag skriver.
 
Sv: Osäker på förskoletider!

Men menar du att det är förhållandet som blir ojämbördigt, är det inte snarare livsvillkoren och möjligheterna att definiera sitt eget liv och sin egen dag som blir ojämbördiga? Det är en rätt avgörande skillnad, ett individuellt förhållande är ändå ganska unikt och vad som skapar ojämbördighet och vice versa kan vara helt andra aspekter än pengar. Ser man det i stället ur perspektivet individens möjligheter att agera i samhället så pekar allt rätt och slätt på att har man dåligt med pengar och så har man ett svagt utgångsläge i samhället. Detta behöver inte med nödvändighet påverka upplevelsen av maktbalansen i förhållandet, men ur ett samhälleligt perspektiv går det inte att förneka.
 
Senast ändrad:
Sv: Osäker på förskoletider!

Du skrev utifrån antaget att jag jobbade 4 h/dagen och någon annan försörjde mig. Men så var det ju inte.
Fanns ingen ojämbördig relation alls där eftersom jag bodde själv (sonen bodde hos sin pappa 50%).
Dessutom skrev jag verkligen inte att man bara kan vara en god förälder om man jobbar högst 4 h/dagen.
Beskrev enbart hur jag gjorde, när Mabuse undrade hur man hann jobba alls om barnen var på dagis 8-14.
 
Sv: Osäker på förskoletider!

Men menar du att det är förhållandet som blir ojämbördigt, är det inte snarare livsvillkoren och möjligheterna att definiera sitt eget liv och sin egen dag som blir ojämbördiga? Det är en rätt avgörande skillnad, ett individuellt förhållande är ändå ganska unikt och vad som skapar ojämbördighet och vice versa kan vara helt andra aspekter än pengar. Ser man det i stället ur perspektivet individens möjligheter att agera i samhället så pekar allt rätt och slätt på att har man dåligt med pengar och så har man ett svagt utgångsläge i samhället. Detta behöver inte med nödvändighet påverka upplevelsen av maktbalansen i förhållandet, men ur ett samhälleligt perspektiv går det inte att förneka.

Om den ena har ganska stor möjlighet att definiera sin egen dag tex utifrån att det mesta i hemmet och kring barnen fungerar ändå, så lär den andra inte ha den möjligheten. Hur det inte skulle kunna innebära att förhållandet blir ojämbördigt förstår jag inte, oavsett om det handlar om pengar eller inte.

Av trådar på buke att döma, gör väldigt många människor (i alla fall kvinnor) sitt yttersta för att under inga omständigheter uppleva någon maktobalans i sitt förhållande, nästan oavsett hur resurser och förpliktelser är fördelade. Att de inte upplever, eller säger sig uppleva, någon maktobalans, betyder inte nödvändigtvis att jag skulle göra samma tolkning. Jag tror inte att hela frågan om makt kan redas ut enbart genom att fråga de berörda parterna vad de upplever.
 
Sv: Osäker på förskoletider!

Att de inte upplever, eller säger sig uppleva, någon maktobalans, betyder inte nödvändigtvis att jag skulle göra samma tolkning. Jag tror inte att hela frågan om makt kan redas ut enbart genom att fråga de berörda parterna vad de upplever.

Det är väl det som ger "storebrorsperspektivet" som i alla fall jag reagerar starkt emot. När man drar en slutsats som omfattar hela spektrat trots att det inte är tillänmpligt på enskilda föräldrar/familjer (trots att det kan vara en "sanning" för en grupp som helhet).
 
Sv: Osäker på förskoletider!

Hur kan det bli storebrorsperspektiv om jag gör mina egna tolkningar av vad folk säger? Sådant gör nog de flesta. Jag tar för givet att folk omkring mig gör sina egna tolkningar om mina göranden och låtanden som jag själv inte direkt skulle (vilja) känna igen mig i. Så är väl livet, helt enkelt, i en massa sammanhang. Jag ser inte problemet överhuvudtaget. Inte heller har jag påstått att jämbördighet är ett villkor för ett trevligt förhållande, eller att mitt eget förhållande är jämbördigt. Jag är fullt öppen för att det är nästintill omöjligt att ha några relationer alls utan inslag av maktobalanser.

Med "storebror" brukar man väl avse någon form av myndighetskontroll eller liknande som håller oss alla i ett fast grepp, och det har jag ju ingen makt eller ens önskan att utöva. Ej heller önskar jag att det införs någon myndighet som talar om för oss vilka förhållanden som är jämbördiga eller inte. Vad skulle det vara bra för?
 
Sv: Osäker på förskoletider!

Fast det är ju som ett mantra du upprepar gång på gång i alla trådar om hur ojämnlikt allting i alla förhållanden är såvida kvinnan inte jobbar 60+ timmar i veckan som forskare från det barnet är tre veckor gammalt.
 
Sv: Osäker på förskoletider!

Jag tycker jag brukar läsa det mesta som skrivs om jämställdhet på forumet, eftersom frågan intresserar mig, men jag har helt missat alla de inlägg där det hävdas att det enda rätta är att kvinnan jobbar som forskare minst 60 timmar i veckan från det att barnet är tre veckor. Är du säker på att du kommer ihåg rätt? Om det upprepas som ett mantra borde det ju ha skrivits någon gång i alla fall, tänker jag.
 
Sv: Osäker på förskoletider!

Nu var jag nog orättvis som tillskrev just dig personligen ett storebrorsperspektiv (förlåt!), du har ju självklart rätt till din personliga åsikt. Däremot uppfattar jag att din personliga åsikt sammanfaller med just det storebrorsperspektiv som verkar råda just i denna fråga.
 
Sv: Osäker på förskoletider!

Det förutsätter i så fall att man sen tidigare har någorlunda lika arbetssituation och arbetsstatus, jag tror att det är väldigt svårt att upprätthålla en jämbördig arbetsstatus om den ena jobbar som, tex, hästskötare och den andra som ekonomichef. Rimligtvis hanterar man den ojämlika situationen i den typen av förhållanden genom att lyfta upp andra värden än jobbet. På ett individuellt plan kan det rent av finnas förluster att göra på att satsa mer på jobbet än på barnen. Jag tycker inte att det låter särskilt osannolikt att man som kvinna i ett traditionellt ordnat förhållande får mer cred från partner och omgivning för det engagemang man lägger ner på att vara Husmoder, än att man kämpar på i kassan på Konsum på heltid.
 
Sv: Osäker på förskoletider!

Det förutsätter i så fall att man sen tidigare har någorlunda lika arbetssituation och arbetsstatus, jag tror att det är väldigt svårt att upprätthålla en jämbördig arbetsstatus om den ena jobbar som, tex, hästskötare och den andra som ekonomichef. Rimligtvis hanterar man den ojämlika situationen i den typen av förhållanden genom att lyfta upp andra värden än jobbet. På ett individuellt plan kan det rent av finnas förluster att göra på att satsa mer på jobbet än på barnen. Jag tycker inte att det låter särskilt osannolikt att man som kvinna i ett traditionellt ordnat förhållande får mer cred från partner och omgivning för det engagemang man lägger ner på att vara Husmoder, än att man kämpar på i kassan på Konsum på heltid.

Det stämmer säkert. Och precis som med tex inkomstnivån, så är det ju svårt eller omöjligt att välja partner som har "exakt" samma karriär med "exakt" samma nivå av bekräftelse osv, inte minst med tanke på den könssegregerade arbetsmarknad vi har där arbeten värderas väldigt olika beroende på genuskodning. Men det hindrar ju inte att det är rätt ojämbördigt på många vis om tex den ena har ett utåtriktat arbete av något slag (där man får något slags offentlig roll) och den andra inte har det. Det ger ju parterna väldigt olika typer av arena.
 
Senast ändrad:
Sv: Osäker på förskoletider!

Fast det är ju som ett mantra du upprepar gång på gång i alla trådar om hur ojämnlikt allting i alla förhållanden är såvida kvinnan inte jobbar 60+ timmar i veckan som forskare från det barnet är tre veckor gammalt.

Det har jag aldrig sett någon skriva, faktiskt, och jag kan inte heller minnas att jag har skrivit det själv. Jag måste ha varit väldigt full i så fall, för det där är inte alls vad jag tycker.
 
Sv: Osäker på förskoletider!

Men det hindrar ju inte att det är rätt ojämbördigt på många vis om tex den ena har ett utåtriktat arbete av något slag (där man får något slags offentlig roll) och den andra inte har det. Det ger ju parterna väldigt olika typer av arena.

Det kan ju vara/bli ett problem - men tycker du alltsa att man bor efterstrava att vara tillsammans med en person som ar jambordig med sig sjalv, pa alla plan?
 
Sv: Osäker på förskoletider!

Nej, jag skrev väl att det inte är realistiskt.

Sen är väl inte de förhållanden jag har sett mellan överordnad/underordnad på samma arbetsplats särskilt ofta några bra exempel på just jämbördighet, men jag tror inte heller att just det var vad parterna önskade sig då de blev ihop.
 
Sv: Osäker på förskoletider!

Fa´st behöver det vara ett problem att man jobbar med vitt skilda saker? Så har jag faktiskt aldrig tänkt... En viss poäng tycker jag du har med olika inkomstnivåer, om den ena blir ekonomiskt beroende av den andra finns det ju nackdelar med det (som förhoppningsvis kan vägas upp på något annat plan) men att det skulle skapa ojämbördiga förhållanden att t ex den ena jobbar med människor (lärare, läkare, butiksanställd etc etc) och den andra på t ex fabrik eller labb där man inte träffar så mga dagligen förutom kollegorna tycker jag låter jättekonstigt? Eller jag kanske missuppfattade?
 
Sv: Osäker på förskoletider!

Stora statusskillnader kan ju ha en liknande effekt som stora inkomstskillnader. Säg t ex att den ena jobbar i butik och den andra är läkarstuderande.
 
Sv: Osäker på förskoletider!

Ja, jag tänker väl lite som Mabuse där. Om den ena "självförverkligar" sig på jobbet och den andra "lyder order", så tror jag nog att det kan påverka styrkepositioner och bekräftelsebehov även på hemmaplan.

Just om man träffar mycket eller lite folk på jobbet, har jag inte direkt tänkt på. Å andra sidan har både min man och jag jobb som tidvis är väldigt intensivt sociala och tidvis rätt ensamma vid datorn - och vi märker helt klart hemma om det tex är en dag då han träffat mycket folk och jag suttit mycket ensam. Då vill jag prata-prata på kvällen, och han vill helst försjunka i en bok eller nåt. Om vi under en längre tid hade sådan snedfördelning på jobbet, skulle det ju också innebära att våra behov av varandra på fritiden, skulle se väldigt olika ut, och det kan man ju som som ett slags haltande jämbördighet.
 
Sv: Osäker på förskoletider!

Stora statusskillnader kan ju ha en liknande effekt som stora inkomstskillnader. Säg t ex att den ena jobbar i butik och den andra är läkarstuderande.

Jo visst, men det behöver ju inte bli så? eller är det verkigen så att "lika barn leka bäst"?

Intressanta tankegångar :)
 
Sv: Osäker på förskoletider!

kl

Jaha, då var inskolningsperioden över och det går inte så bra. :(

Sonen är 16 månader och pigg och framåt och kontaktsökande (älskar öppna förskolan och är inte alls låst vid oss där) så vi hade nästan förutsatt att inskolningen skulle gå bra men han är tydligen ledsen mest hela tiden på förskolan.

Inskolningsperioden var två veckor och hans pappa tog första veckan och jag den andra. Första veckan var det bara någon timme åt gången och då gick det jättebra men andra veckan började jag lämna lite mer och då var han ledsen. I slutet av förra veckan och hela den här veckan har han varit ledsen i perioder, i måndags ringde de halv ett så jag fick komma och hämta eftersom han var så ledsen att de trodde han var sjuk... Så fort jag kommer så är allt bra igen, då vill han vara med och leka med de andra. Han går 7.45-15.15.

Han är glad på morgnarna hela vägen tills jag ska lämna över honom till fröken, då börjar han gråta. Och när vi är på väg hem vill han gärna springa in igen, så det känns ändå som att han gillar att vara där, men att han vill att jag ska vara med.

Det blir ju inte bättre av att särskilt en i personalen är väldigt skuldbeläggande. Igår när jag ringde för att höra hur det gick så sa hon att typ ”han skriker och skriker, det här går inte, Fröken A måste bära honom hela tiden och hon har så ont i sin rygg och det är snart jul (?). Jag svarade inte utan bad att få prata med Fröken A som är vettig.

Idag när min sambo hämtade så sa samma person att han bara skriker och skriker, det är så synd om honom (upprepat flera gånger), han väcker de andra barnen på vilan och vi har inga vikarier och det är så jobbigt för oss.

Fan. :cry:

Är jag fel ute som tycker att de väl får lösa sina problem på jobbet? Ska jag ha dåligt samvete för att de har ont i ryggen och inga vikarier?
 

Liknande trådar

Hästhantering Hej! Jag känner att jag måste få bolla lite med folk som har mer vana av sånna här typer av hästar än mig. I ungefär ett år nu har jag...
Svar
6
· Visningar
1 679
Hundträning Jag funderar mycket just nu. Jag har bestämt att alltid ha 2 hundar. Jag har trivts med det men bestämt att inte skaffa mer pälsvård för...
Svar
13
· Visningar
777
Senast: Lillefrun
·
Hästmänniskan Jag behöver hjälp! Det är en lång text men om någon orkar läsa och ge mig lite stöttning så skulle det uppskattas enormt! För er... 2
Svar
28
· Visningar
4 454
Senast: Lavinia
·
Relationer Träffade min nuvarande sambo för ca 4 år sedan och vi har ett barn tillsammans som nu är ca 2 år. Förhållandet är inte alls bra och de... 4 5 6
Svar
106
· Visningar
11 858
Senast: monster1
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Guldfasanerna
  • Hönstråden II
  • Vilken hundras?

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp