Överreagerar jag?

Sv: Överreagerar jag?

Fast jag uppskattar när jag väl kommit upp att vara uppe och med barnen för att sedan somnar tidigare på kvällen.

Kan tillägga att ajg är en morgon människa och mår faktiskt dåligt av att inte kliva upp på morgonen även om jag just när jag går upp är lite trött så räcker det med en cigg och en kaffe så är jag på gång.

Men du skrev ett tidigare inlägg om att du ville ha sovmorgon..
Och sen är det lite skevt att anpassa sitt tyckande på någon annan
Jag gillar kött, men jag kan anpassa mig till min partner och äta bönor mesta delen av tiden, men nån gång ibland vill jag kunna ta mig en köttbit utan att min partner får spader....
 
Sv: Överreagerar jag?

Fast jag behöver inte se till att han sköter sig. (för det gör han jämnt med undantag för 2 ggr på 9 år)
Sover vi till 09.00 har vi haft sovmorgon kan jag tillägga och oftast så är det sambon så får dem på lördagen och jag på¨söndagen eftersom han ofatst kastar pil på fredagen. Skulle jag varit iväg på jobb både fredag och lördag kväll så får jag sovmorgon både lördag och söndag.

Den som inte har sovmorgon går upp klockan 07.30

Ja jag blir sur om han är ute och super så han sover bort en hel dag och JA det kanske är barnsligt men han har 2 dagar i veckan som han kan umgås med sina barn hela dagarna och då ska han fan inte sova bort en hel dag. För att sedan gnälla på att han har sålite tid med barnen.

Och det var det jag menade att hade min sambo gjort som TS sambo och inte kommit hem när jag bad om det och sedan sovit bort hela dagen hade jag förmodligen tjurat mer än en dag mot honom. Skulle aldrig acceptera ett sådant beteende

Seriöst, om din partner "sköter sig" (vilket verkar vara ett märkligt ordval) 99% av tiden man varit ihop - ÄR det verkligen något att sura över om personen Någon enstaka gång bryter mönstret? Borde man inte, i alla fall någon gång om året få ta en sovmorgon/sen natt/ oplanerad utflykt ect utan att ha lämnat in en skriftlig ansökan i tre exemplar?

Jag hade mått uselt i ett så oflexibelt förhållande.
Det verkar så missunsamt på något vis.

Händer det JÄMNT att en person lämpar över allt ansvar på den andre så förstår jag om den andre blir arg. Men nån gång ibland så måste man väl kunna tänka "Ja,klart du ska ha roligt, tänk inte på XXX (Barn,hund,sjuk svärmor, eldande ect) jag löser det".
 
Senast ändrad:
Sv: Överreagerar jag?

Jag älskar också att sova, men just nu går det inte! Vi har alldeles för mycket att göra att jag inte kan sova vidare. Jag sätter hellre upp rullgardiner eller planterar ett par buskar.

Naturligtvis gäller detta mig i störst utsträckning, om min sambo är ute och kommer hem fyra på morgonen brukar han få sova till tio eller så. Tough shit, sen har jag roligare saker att göra.
 
Sv: Överreagerar jag?

kl

Har inte läst hela tråden.

När jag går ut (vilket händer ungefär 10 ggr oftare än att sambon gör det) så vill då jag ligga framför TVn och äta fläskmat dagen efter. Jag byter inga blöjor! Sen så är jag ju såklart så mycket "mamma" jag kan.
Har man bestämt det så innan så är det okej, samma gäller ju om min sambo går ut.

Jag brukar inte vilja att min sambo är ute för sent. (Svårt att somna utan honom) och vi brukar komma överens om att han ska komma hem när hotellet/krogen stänger vid 2. (Då får man väl räkna med att det kan ta en halvtimme att ta sig hem)
Kommer han hem då så är det lugnt. Däremot skulle jag nog bli lite lack om vi bestämde en tid och han kom hem vid 7 på morgonen.
Han skulle förmodligen bli lika sur om det gällde mig.

Förstår inte att det ska vara sån skillnad för vad som gäller för mammor och pappor. Var och en sätter sina regler som fungerar. Bryter en av parterna överenskommelsen, ja då får man bli arg och ta upp det.
Har man ingen överenskommelse så får man ju räkna med att det kan bli lite hursomhelst.
Sen kan man väl kanske önska att den utgående parten ska ha lite förståelse för den som är hemma, speciellt om denne inte är hemma frivilligt utan blir tvungen för att man inte har barnvakt t.ex.

Blev kaske lite rörigt, men jag har varit vaken sedan 5 imorse, så jag skyller på det. :p
 
Sv: Överreagerar jag?

Det låter mest som att det är dina regler och att han bara har att följa dem för annars blir du otrevlig.

Som vuxen kan man dessutom välja sina regler själv så det där att ni blivit uppfostrade till att inte sova bort dagen är bara blaha blaha. Självklart ska man få ta sig en sovmorgon ibland om man vill det. Om nu du inte har lust, så fine, men vill han så ska han självklart få det. Även de regler man kommit överens om måste få ruckas på ibland. Jag tror inte era barn mår sämre eller blir lidande om du ena dagen sover två timmar längre och han två timmar nästa dag. Det låter mest som att du har en idé om när det passar sig att sova och hur vuxenlivet ska se ut och det är bara för alla andra att följa det.

:bow:

Håller med i allt du skrivit hittills i den här tråden..
 
Sv: Överreagerar jag?

kl
Skulle sen min man få för sig att bestämma när jag skulle komma hem, eller när jag ska gå upp, då hade jag blivit riktigt tjurig. Det är väl min sak att bestämma. Samma för honom. Men visst, om det alltid är den ena som sitter emellan...då får man nog ta ett snack om saken.
 
Sv: Överreagerar jag?

Man får turas om. Den ena kanske vill tillbringa en heldag i stallet ena dagen medan den andre vill sova till klockan tre en annan dag.

Det talas mycket om rätten till egen tid, men det går åt båda håll. Båda föräldrarna ska få ha egen tid och vad man gör med den tiden ska ingen annan bestämma.

Varför är det okej att lämpa över barnet på fadern för att åka till stallet, men inte okej för fadern att sova och därmed lämna ansvaret till modern?
 
Sv: Överreagerar jag?

Det kanske har att göra med att jag inte tar några heldagar i stallet heller? Jag skulle inte kunna gå där och lulla bara för att. Två timmar tar det för mig att vara i stallet, och två timmars sovmorgon får han gärna.
 
Sv: Överreagerar jag?

Men du skrev ett tidigare inlägg om att du ville ha sovmorgon..
Och sen är det lite skevt att anpassa sitt tyckande på någon annan
Jag gillar kött, men jag kan anpassa mig till min partner och äta bönor mesta delen av tiden, men nån gång ibland vill jag kunna ta mig en köttbit utan att min partner får spader....

Jo jag skrev att jag gärna skulle vilja ha sovmorgon precis då när jag är så trött men samtidigt vet jag att jag kommer må dåligt hela dagen sedan om jga tar den där sovmorgonen. Min kropp mår helt enkelt bäst av att komma upp på morgon.
 
Sv: Överreagerar jag?

Seriöst, om din partner "sköter sig" (vilket verkar vara ett märkligt ordval) 99% av tiden man varit ihop - ÄR det verkligen något att sura över om personen Någon enstaka gång bryter mönstret? Borde man inte, i alla fall någon gång om året få ta en sovmorgon/sen natt/ oplanerad utflykt ect utan att ha lämnat in en skriftlig ansökan i tre exemplar?

Han behöver verkligen inte lämna in någon ansökan i 3 exemplar. Men detta är regler vi satt upp tidigt i vårt förhållande baserat på vad vi har i bagaget och det är saker jag inte behöver eller vill ta upp här. Första gången han inte kom hem som han lovade var jag höggravid och hade gått över tiden med en vecka. Jag hade haft regelbunden förvärkar i 3 dygn. Han lovade att komma hem kl: 02.00 men kom hem klockan 08.00. Gick inte att nå honom på´mobilen Ja jag kanske är barnslig men jag anser mig vara i min fulla rätt att sura då.
Andra gången han inte kom när han lovat så var jag gravid med nr:3. Hade bara 3 veckor tidigare kommit hem från sjukhuset där jag legat med misstänkt moderkaksavlossning. Vi skulle ha gäster på dagen han skulle inte bli senare än till midnatt och behaga inte komma hem förrän klockan var närmare 05.00. Även denna gång gick han inte att nå. Han sov när gästerna kom. INget var i ordningställt eftersom jag hade 2 små barn att sköta om och egentligen inte fick göra något alls förutom att ligga på soffan. Märkligt nog anser jag mig ha rätt att bli sur då också. Vi har 4,5 mil till sjukhuset och hade moderkakan lossnat hade jag kunnat hinna dö innan jag kommit in. Speciellt efetrsom han inte behagade vara anträffbar på natten och sov bort nästan hela dagen. Ja jag kanske är barnslig men han var grymt oansvarig.


Jag hade mått uselt i ett så oflexibelt förhållande.
Det verkar så missunsamt på något vis.

Händer det JÄMNT att en person lämpar över allt ansvar på den andre så förstår jag om den andre blir arg. Men nån gång ibland så måste man väl kunna tänka "Ja,klart du ska ha roligt, tänk inte på XXX (Barn,hund,sjuk svärmor, eldande ect) jag löser det".

Jag är inte alls missunnsam. han får visst vara ute och roa sig. det händer till och med att jag tackat Nej till jobb för att han ska få kasta pil en fredag tex. Han går alltid på alla 60-tals fester och andra fester som ordnas i byn. Han får alltid åka och fiska och jaga trots att ungarna är sjuka och det kan betyda att jag inte får mer än 30minuter i stallet den dagen. Även om jag är sjuk får han åka iväg och jag är hemma med barnen. Sånt skiter jag i men om han inte kommer när han sagt och inte hör av sig för att säga att han blir sen då blir jag arg. Även om det är från jobbet vill jag veta om han blir sen så ajg slipper oroa mig för att något hänt.
 
Sv: Överreagerar jag?

Man får turas om. Den ena kanske vill tillbringa en heldag i stallet ena dagen medan den andre vill sova till klockan tre en annan dag.

Det talas mycket om rätten till egen tid, men det går åt båda håll. Båda föräldrarna ska få ha egen tid och vad man gör med den tiden ska ingen annan bestämma.

Varför är det okej att lämpa över barnet på fadern för att åka till stallet, men inte okej för fadern att sova och därmed lämna ansvaret till modern?

Håller med vindvissla där faktiskt. Jag är aldrig hela dagar i stallet. de senaste 4 åren jag haft häst har jag varit i stallet max 3 timmar. Med undantag för clinic veckan då jag var mellan 08.30 och 15.00. Varken sambon eller barnen blev lidande eftersom barnen var på dagis och sambon var på jobbet.

Jag är oftast borta max 2 timmar. När gubben har jakt är han borta från 06.00-17.00 (om det inte blir senare ändå). När han fiskar så är han borta minst 4-5 timmar. När han kastar pil varje fredag så är han borta minst 4 timmar.

Så jag missunnar verkligen inte honom egen tid men räknar man generellt så har jag betydligt mindre egentid än han har.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Det blir kanske ett brandtal det här, vi får se. Dottern har börjat på gymnastik. Eller mer korrekt - lek i gymnastiksal för småbarn...
Svar
18
· Visningar
2 159
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka... 2
Svar
27
· Visningar
6 870
Övr. Hund Har en renrasig hund av mindre ras som kom till oss för fyra år sedan direkt från uppfödaren. Hon var 14 månader när vi tog henne och är... 2
Svar
20
· Visningar
2 663
Senast: Otherside
·
Övr. Barn Jag har ett stort problem, och famlar i detta själv och får ingen hjälp. Min dotter, nyligen 19 år har varit svajjig i ca tre år. Från... 2
Svar
28
· Visningar
3 840
Senast: Bullen22
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp