Sv: Paddock
På islandssidan är det vanligt med hårt, fint grus, det brukar vara grått, vet inte vad det heter. Fördelen med det är att ridbanan kan användas så gott som hela året. Ett mjukt material är ojämt pga hovar och harvning och när frosten kommer blir det då rena lavamarken, som hästarna lätt vrickar fötterna på, så man vågar inte rida på hela vintern. Då måste man lasta och åka till ridhus eller rida i skogen hela vintern! Medan de som har hård och helt platt bana berörs minimalt, är det ett lager snö på så gör det ingenting mer än att det är upp till ryttarens egna smak och ideal, fryser det så är det bara att brodda. Är banan väldränerad bildas ett minimum av vattenpölar som kan tänkas frysa, så få att det är lätt att rida runt dem och så grunda att brodden fäster i gruset under.
Det är väl att jämföra med en grusväg, ungefär?
Har läst någon artikel någon gång där man mätt och forskat och kommit på att det är viktigt att hoven tillåts halka horisontellt en smula i nedsättningen, för det har en stötdämpande effekt. Och det sker ju på grusväg och asfalt. Ett verkligt stumt underlag tillåter inte hoven att varken sjunka vertikalt (som de mjuka materialen gör) eller glida vertikalt (som de hårda materialen gör).
Så har jag uppfattat det, men rätta mej eller kom med tillägg!!!
Däremot kan man ju fråga sej om det är trevligare att trilla av hästen på ett lass sågspån eller på en grusväg....
