Påträngande och olustig kollega

[fejko]

Det handlar inte om att motivera sig det handlar om att nämna "pojkvännen" lite i förbifarten. Tex på en fråga vad
m n ska göra i hegen kan man svara att man ska på bio med pojkvännen. Fortsätter snubben då att fråga kan man tex kontra med att det börjar låta som ett korörhör. Fördelen med att "nämna sambon lite i förbifarten" är att TS slipper bli direkt otrevlig mot snubben. Hon kommer trots allt att behöva ha en fungerande arbetsrelation med honom i framtiden.
mbon i förbifarten" är att TS slipper. Det är ju, i mina ögon, ssamma sak som att säga "om jag inte hade en partner, då jävlar, din lilla läckerbit..." Det räcker att visa/säga att man inte är intresserad, man behöver inte motivera sig![/QUOTE]
Fast

 

[fejko]

Ursäkta rörigt inlägg men min Samsung fungerar inte att skriva svar på. Jag kan inte gå tillbaka och ändra i texten. Ej heller radera.

 

[Lovisaleonora]

Det händer visst att jag drar till med någon form av alibi, i ovanstående fall då en pojkvän. Men i just det här fallet hade jag nog faktiskt inte gjort det, utan markerat på annat sätt. Jag tror nämligen inte att den här typen av människor ser det som något hinder, alt. som tidigare nämnts "jo, jag är intresserad, men tyvärr har jag pojkvän. Annars...."

 

[athena_arabians]

Instämmer med @Lovisaleonora, ibland kan man dra till med något men bara om det är någon man träffar tillfälligt (tex för att bli av med Mr Dryg på krogen även om det givetvis inte borde behövas).

I en arbetssituation ska man inte behöva det, ens kollegor ska respektera ens privatliv och person. Aldrig att jag skulle köra pojkvänskortet i jobbet. Jag jobbar bara med män och jag vill att de ska respektera mig för den jag är och min yrkesroll.

 

[Sleepy]

Kanske mer effektivt med "flickvän"?

Eller kanske inte. Vissa vill inte fatta och då gör de inte det; förrän man går rakt på sak. Krävs det så ser jag inget hinder för det.

 

[Angel]

oj! gammal tråd Hur kom den upp i flödet på högersidan?

 

[akleja]

Jag tycker fortfarande du ska ta upp det med din chef: X beter sig såhär vilket gör mig illa till mods, och jag vet inte hur jag ska hantera det. X är inte otrevligt, men påträngande på ett sätt jag inte kan ta på eller hantera. Har du något tips för hur jag ska göra?

Tycker också att det är en chefsfråga att hantera sådant här. Som chef kan man ha ett kort och neutralt/odramatiskt snack med personen ifråga om att hen får vara noga med att inte bli för familiär med kollegorna. Jag tycker det är schystast mot den person det gäller och om det görs rätt kan det ju också vara till hjälp för personen framöver.

 

[akleja]

oj! gammal tråd Hur kom den upp i flödet på högersidan?

Såg inte att det var en gammal tråd. Ständigt aktuellt ämne!

 

[Aviello]

Nu var det här tydligen en gammal tråd, men för mig vore det aldrig aktuellt att använda en pojkvän/sambo/man som alibi. Folk ska respektera en precis som man är, för att man inte vill. Inte för att någon annan redan "tingat".

Jag kan förstå förslaget, men i praktiken är det vidrigt!

 

[sjoberga]

Skriver med ett anonymt nick.

För ett par månader sen började en ny person på jobbet (relativt stort kontor).
En trevlig och vänligt inställd man som det verkade. Nu tycker dock han är ganska olustigt påträngande och överdrivet inställsam mot ett par personer, mig bland annat. De är små saker som inte riktigt går att ta på men som ändå gör mig lite olustig. Som att han t.ex. lite väl ofta söker upp just mitt lunchbord, och klämmer sig in där. Eller om någon berättar en rolig händelse vid fikabordet, så kan jag se att han inte tittar på den personen som berättar, utan istället på mig och skrattar inställsamt mot mig ungefär som "det är väl roligt det han/hon berättar?". Eller gärna fråga privata saker men med skämtsamt ton såklart "Jaha, händer det något spännande i helgen, någon trevlig date kanske, hehe". Jag svarar alltid väldigt kort och oengagerat, och undviker helt att prata om privata saker, men det känns som han inte "ger upp" med det här beteendet.

Det finns ett par andra han har samma beteende mot som av en händelse alla är unga kvinnor (alla är dessutom singlar/ensamstående, i mina paranoida tankar tänker jag nästan att han har kollat upp det :-/). Mot övriga personer beter han sig inte så. Jag har i princip aldrig med honom att göra rent jobbmässigt och är överhuvudtaget en person med ganska hög integritet som ogärna pratar "privat" på arbetstid, så det känns ganska omotiverat att han vid varje tillfälle ska söka kontakt med mig.

Jag har nu kommit på mig själv med att jag undviker den här personen och känner mig illa till mods när han är i närheten, vilket känns väldigt jobbigt eftersom det är min dagliga miljö och jag inte kan undvika honom. Hade det varit på en krog hade det ju varit en sak, men det här är min arbetsplats.... Jag önskar jag bara kunde skita i det och inte bry mig, men känslan hänger envist kvar där

Det finns så många kloka personer här på buke, har ni något tips på hur jag ska tänka eller agera?

Ta upp det med din chef. I rådande samhällsklimat kring metoo, finns det nog nästan ingen chef som inte kommer att se till att det löses på ett acceptabelt sätt.

För ett par månader sedan hade jag nog varit mer försiktig och det hade berott mycket på chefen. Tyvärr.

Hopps. Gammal tråd - aktuellt ämne.

 

[MJLee]

Nu är det här en gammal tråd, men... i samma situation skulle jag nog pratat med chefen och förklarat situationen och att jag känner obehag men att jag vill försöka lösa situationen själv.

Sedan ha ett privat samtal med mannen ifråga och bara ärligt säga att jag känner mig obekväm med ditt agerande och vill därför be dig att backa. Jag håller mitt privatliv privat och vill inte ha några frågor eller kommentarer som inte har med jobbet att göra. Jag vill också att du ska hålla ett fysiskt avstånd. Bara vara helt rak och ärlig.

Det bästa som kan hända är att han förändrar sitt beteende, nästa är väl att han blir sur och undviker dig - vilket iofs är positivt, tredje och sämsta är att han ignorerar vad du sagt. Då skulle jag återkopplat till chefen, sagt att det här har jag gjort, ingen förändring har skett. Nu ligger ansvaret för att lösa situationen på dig eftersom det är ett arbetsmiljöproblem.