Pepptråden 2013

Sv: Pepptråden 2013

Matmissbrukaren- jag skulle nog lämna in mitt cv tidigare så dom inte hinner anställa någon annan tills du slutar. Jag är kanske ute i för god tid men jag skulle lämna det nu i juni eller juli för att vara säker och kunna slappna av lite själv.Vore ju skönt om dom kanske redan nu kunde garantera något så du inte behöver oroa dig eller ifall någon annan skulle säga upp sig och dom då vet att du är intresserad av jobbet så du kanske får förtur.

Stormkast- Det är så knepigt med relationer. Jag har också jätte, jätte svårt att lita på någon kille och släppa honom inpå mig. Sen har jag blivit rejält sviken också så det spelar in. Men också mitt självhat och rädslan för att vara utlämnad till någon annan. Och att jag trivs så bra med att inte behöva anpassa mig efter någon annan. Eftersom jag tillbringat så mycket tid av mina senaste 6 år på sjukhus, behandlingshem och dagvård där alla bestämt allt över mig och styrt och ställt och jag har bott med andra sjuka människor så älskar jag att komma hem till min tomma lägenhet. Jag älskar att jag kan gå omkring och se helt förskräckligt ful ut i gamla myskläder. Att vakna på morgonen och det bara är jag och min hund där. Jag kan aldrig slappna av helt med andra människor, inte ens mina närmaste vänner. Jag jobbar på att komma ut mer i det sociala nu och uppskattar det verkligen, men jag uppskattar också att ha min egna privata sfär. Hmm, inget av det här svarar väl egentligen på dina frågor märker jag. Blev kanske mest mina egna reflektioner.
 
Sv: Pepptråden 2013

Sparrisen- försök att släppa det dåliga samvete, det händer alla att man inte alltid kan eller orkar. Huvudsaken är att man inte alltid är den som ställer in för då blir vännerna nog ledsna eller tveksamma till om man verkligen vill ses. Men man måste få ta tid för sig själv, man har alltid rätt att säga nej och ändra sig (kanske inte om man planerat en resa utomlands och man dagen innan inte vill men du förstår poängen va?) Sen kanske det inte alltid är så att man mår bäst av att välja att vara hemma. Ibland orkar man inte eller klarar inte av att vara social men ibland mår man bättre om man kommer ut lite. Man behöver ju inte heller vara med så länge. Jag brukar träffa mina kompisar 2-3 timmar som mest, jag orkar inte mer. Du behöver absolut inte tänka så hemska saker om dig själv vännen, jag lovar dig att din kompis aldrig skulle tycka du är vidrig. Absolut inte! Det är bara dina tankar som spökar.

Försök ta hand lite extra om dig själv ikväll nu, och släpp det dåliga samvetet.
 
Sv: Pepptråden 2013

Förstår dig med matdagböckerna det är så drygt. Men jag har pratat med min terapeut så jag behöver inte skriva i varför jag äter, visserligen eftersom det alltid är samma skäl= det står på matschemat att jag måste äta. Men jag fyller inte heller alltid i mina känslor och tankar om det inte är något särskilt. Men jag tycker också det är jobbigt och att man sen ska redovisa det, det känns som en inlämningsuppgift till skolan eller hemprov. Jag är alltid nervös när vi går igenom dem eller när jag får tillbaka dom med kommentarer. Vågar knappt inte kolla. Önskar också att man bara kunde få äta utan att varje liten sak ska redogöras för. Men jag har inte skrivit så länge som du ar gjort, och jag förstår varför jag måste det eftersom vi jobbar aktivt med det. Känner du att du har någon hjälp av att du skriver?

Angående det här med om du vill gå kvar i behandlingen så tänker jag att du inte ska ta några snabba beslut. Kanske kan du be om en paus på en eller ett par veckor och känna efter hur det känns och hur du klarar dig? Jag tror att man ibland kan behöva semester från allt precis som man kan behöva semester från jobbet. Att du kanske kan samla lite energi och motivation och att du under det där lilla uppehållet kan fokusera på och uppmärksamma vad du klarar bra och vad du behöver mer hjälp med?

Åh, blir så avundsjuk att du ska till Kreta! Jag vill också resa men får inte det :( Det är alltid bra att hitta saker som motiverar en att kämpa på med maten :)
 
Sv: Pepptråden 2013

Alltså oftast träffar jag inte heller vänner så länge, för jag har inte tid. Men den här kompisen är en sån som jag lätt kan umgås med en hel dag och det känns som bara en halvtimme. Och mycket av det jag måste göra varje dag, som andra vänner stämplar som tråkigt, tycker han är ganska kul att hänga med på. Så det blir ofta lång-umgänge när vi ses, och oftast blir det bra.
Men inte idag, jag hade inte orkat. Och jag är vidrig att umgås när jag är på det här humöret och jag ville förskona honom från det, även om det innebar att ställa in de roliga planerna... :(

Jag har en riktigt skitjobbig dag idag... :down: Så jag sitter och lyssnar på Jimmy Eat World, känner mig ensammast och ynkligast och mesigast i hela världen, och längtar ut till hästarna. Men de skulle strypa mig om jag störde dem ännu en gång innan det är dags för nattning, så de ska också få slippa mig...
 
Sv: Pepptråden 2013

*kl*
Känner att jag måste få skriva av mig lite.
Just nu är mitt liv ett ända stort kaos eller de har de vart sedan jag tog studenten förra året 21 år gammal. Som 16 åring var jag med om en trafik olycka med moped, bröt lårbenet på flera ställen och blev opererad. Operationen blev kaos och slutade med att mitt ben blev några cm för kort. :(:(
I och med denna olycka gick jag upp över 20 kg och de är mkt på en kort kropp som redan var mullig, var väldigt aktiv innan. Började gymnasiet igen som 18 åring och tog till sist studenten även om ingen trodde att jag skulle de förutom min Mamma!
Flyttade hemifrån sista året på gymnasiet då jag inte kunde bo kvar hos pappa, så flyttade ihop med min sambo.
Nu är jag arbetslös, deprimerad och tycker livet liknar skit. Börjat promenera varje dag och är uppe i runt 8 km om dagen även om kroppen strejkar pga av massa saker efter min misslyckade operation.
Kan inte jobba hel tid pga psykiska problem, och arbetsförmedlingen har lovat att jag ska få börja med arbetsträning! Allt går så långsamt .. Att sitta hemma och glo in i väggen kan väl göra vem som helst nervsjuk i längden. Har knappt några vänner heller för den delen suck ..
Långt inlägg men behövde ösa ur mig lite! :(
 
Sv: Pepptråden 2013

Det låter som att du haft en tuff period dom senare åren och det är inte konstigt om du blivit deprimerad. Vem som helst skulle kunna bli det i din situation.

Jättetråkigt att det gick så illa med ditt ben, men känner du inte att du verkar straffa dig själv och ditt ben genom att ta så långa promenader varje dag? Det är inte nyttigt på något vis för dig. Man måste anpassa sig utefter sina förutsättningar.
Om det är ner i vikt du vill så snälla, och jag är inte ensam här i tråden att tycka det, gör det på ett hälsosamt sätt. Inte så din kropp tar skada. Ät regelbundet och ät rätt. Jag vet hur illa det kan gå så gör det för din skull. Sluta promenera så långa rundor. 2 km om dagen är tillräckligt för dig. Vad har din läkare sagt om motion? Är det inte bättre att simma för din del?

Hur länge har du väntat på att få arbetsträna? Jag fick vänta i ett år innan jag kom ut. Nu har jag varit ute i 3 månader och har 3 månader kvar.

Jag vet hur tråkigt det är att bara sitta hemma, så jag skaffade mig ett intresse. Har du inget alls du tycker är roligt att göra?
Någon vän borde du ha som kanske du kunde hitta på något med nån gång, eller släpa med dig din sambo. Känns som du behöver komma ut lite.
 
Sv: Pepptråden 2013

Det känns så påfluget bara att lämna in det tidigare.. Det är ju inte säkert dom söker någon utan jag lämnar ju in det ändå, bara ifall att dom ska anställa senare. Jag vet ju inte heller hur mycket jag klarar av att arbeta så vill nog helst vänta tills jag kommit upp några fler timmar. Men jag kanske skulle ta det i slutet på juli, så har jag lämnat det i hyfsad tid ändå.
 
Sv: Pepptråden 2013

KL

Någon som har en spade att låna ut? Tänkte gräva en djup jävla grop, hoppa ner i den och be någon fylla igen...

Bortsett från att jag har börjat dagen med att (åter igen) ställa in planer, ätit skitdålig frukost (fast nu har jag faktiskt petat i mig lite mer) och fått massor av måsten kastade över mig och vaknat med jag-vill-inte-känslor, så är det lite mer som är skit. Gubben som äger stallet där mina hästar står är äcklig äcklig äcklig. Han är falsk och bläää. Ena dagen är han fullt trevlig och normal, för att nästa dag vara obehagligt pervers och fräck. Uhhh jag orkar inte :arghh:
Bortsett från hans "dåliga dagar" så trivs jag bra där och det är skitsvårt att hitta nåt annat stall som duger, så jag är liksom fast med honom. Bläää.
Och så är jag så jävla trött på min ena häst ("stora hästen"). Ponnyn är också dryg ibland men det är ändå min stjärna, men stora hästen är så jävla jobbig. Orkar knappt se den :crazy: Nu har jag dessutom fått erbjudande om att rida en annan, trevlig, häst, och jag rider hellre den än min stora. Men den är skitsvår att "bli av" med också så jag får försöka stå ut så länge... Och det känns ju inte rätt varken mot mig eller hästen, för när jag tycker att den är pest tycker den säkert att jag är pest också. Stackaren.
Och jag upptäckte att jag fortfarande har lite julpynt som jag inte orkat städa undan. Och inga rena kläder. Och hårtussar efter hunden överallt.

Så har någon en spade att låna ut så tar jag tacksamt emot den. En ångvält som kan köra över mig kan också fungera.
 
Sv: Pepptråden 2013

Jo men precis!
Som en inlämningsuppgift som dom sedan ska sätta betyg på!
Man sitter där och går igenom den i hopp om att den ska vara godkänd. Och det är jobbigt för min del för jag har bara haft 2 godkända matdagböcker under dessa 3 åren. Inte ett fel i dom enligt A men det är också enda gången.
Jag tycker bara det är jobbigt att behöva skriva ner det så just nu ger det mig inget, men det gjorde det i början. Så det är helt onödigt att fylla i dom och det kanske är därför jag är så trött på det.

Jag har tänkt länge på om jag ska vara kvar i behandlingen eller inte, så det blir inga hastbeslut. Min behandlare och psykolog ska snart ha 5 veckors semester så jag kommer få en paus där. Totalt 6 veckor ifrån dom då jag är iväg en vecka efter att dom är tillbaka. Det blir ett bra uppehåll känner jag.
Jag tänker också säga det till dom att jag tror det är bra med en paus för min del. Det går inte som det ska i behandlingen så ett break är nog bara bra.

Jag tänker att jag kör på så gott jag orkar tills dom har semester, under deras semester så tar jag paus från allt och bara är, och när dom är tillbaka så kommer jag ha beslutat mig antingen för att stanna i behandling eller avsluta det. Just nu vill jag bara avsluta det men det kan bero på min motivationsbrist, så jag ger det några veckor.

Varför får du inte resa? En tjej som hade anorexia som jag gick dagvård med fick åka iväg på solsemester för att det var bra för henne sa dom. Varför skulle inte du få det?

Hon var ändå extremt smal och skulle bli tvångsinlagd om hon inte gick till dagvården frivilligt men hon fick åka ändå..
 
Sv: Pepptråden 2013

Läkaren och sjukgymnasten tycker motion så länge jag orkar och vill. Gymträning, promenader, simning osv. De får jag bestämma själv så länge jag tycker de är kul. Jag blir nästan värre av att sitta stilla i kroppen och vill jag kunna rida så är de ara att hålla igång annars kommer jag inte upp på hästryggen.
Jo har mina hästar är där varje dag i princip.
Vart inskriven på arbetsförmedlingen ett år nu snart i juli, det så otroligt segt. Blir så ledsen och arg på allt tycker att vid de här laget ska något ha hänt! Blir ju knäpp snart annars. Tappat till tro till systemet totalt känner jag.
 
Sv: Pepptråden 2013

Finns det någon med en spade här så kan vi gräva ner oss tillsammans..


"Jag är hopplöskänslan infinner sig"
 
Sv: Pepptråden 2013

Stormkast- Det är så knepigt med relationer. Jag har också jätte, jätte svårt att lita på någon kille och släppa honom inpå mig. Sen har jag blivit rejält sviken också så det spelar in. Men också mitt självhat och rädslan för att vara utlämnad till någon annan. Och att jag trivs så bra med att inte behöva anpassa mig efter någon annan. Eftersom jag tillbringat så mycket tid av mina senaste 6 år på sjukhus, behandlingshem och dagvård där alla bestämt allt över mig och styrt och ställt och jag har bott med andra sjuka människor så älskar jag att komma hem till min tomma lägenhet. Jag älskar att jag kan gå omkring och se helt förskräckligt ful ut i gamla myskläder. Att vakna på morgonen och det bara är jag och min hund där. Jag kan aldrig slappna av helt med andra människor, inte ens mina närmaste vänner. Jag jobbar på att komma ut mer i det sociala nu och uppskattar det verkligen, men jag uppskattar också att ha min egna privata sfär. Hmm, inget av det här svarar väl egentligen på dina frågor märker jag. Blev kanske mest mina egna reflektioner.

Jag funderar på om det i mitt fall har att göra med att jag är ensambarn, och därtill alltid var väldigt bortskämd som barn. Så att jag liksom vant mig vid att inte ha någon annan som inkräktar på mitt liv, utan kunna styra allt själv och även göra saker själv. För jag har alltid trivts väldigt bra utan syskon och tycker nu i vuxen ålder liksom du om att ha den där friheten hemma, lalla runt och se ut/göra exakt vad man vill. Den sociala biten är jätteviktig för mig med, men jag vill samtidigt ha valet att ha min minst dagliga privata bubbla. När jag haft en frekvent social period behöver jag verkligen spendera tid för mig själv och bara njuta av lugnet och friheten.

Jag kan tycka att det är lite synd att normen överlag är att vara just extrovert, vill man inte ha folk runt sig 24/7 typ, eller än värre, ha en särborelation, så verkar det närmast anses vara något fel på en.
 
Sv: Pepptråden 2013

Om du tar ena halvan av Quasimodo och Frollo paxar jag andra halvan!

... Och när vi ändå är igång kan vi ju göra en hel disneyfilm om våra liv, vad sägs? :D

Jaa! Jag ser redan framför mig hur den blir en storsäljare och alla världens ungar kommer att ha oss som sina nya idoler och förebilder!
biggrin.gif
 
Sv: Pepptråden 2013

KL

Ledsen för att jag kapar typ hela tråden... :o

Meeen alltså. Jag är så irriterad/besviken/frustrerad på hästarna så jag sitter och grinar som en liten bebis. Allihop har blivit utbytta till ett gäng monster som liknar mina hästar. För de där hemska kan omöjligt vara mina!
Idag har den ena :devil: trampat på mig 2 gånger, och varit nära några gånger till. Dessutom gått in i mig, knuffat in mig i boxväggen osv osv. Den andra är en lat, okoncentrerad ponny som ser ut som en julskinka redo att stoppas in i ugnen. Den tredje sparkar av sig skorna så fort jag vänder ryggen till. Tack och lov får jag gosa med stallets gammelponny hur mycket jag vill, så jag har iallafall en trevlig häst att umgås med när resten är monster.
Men jag vill ändå gnälla om mina pissmonster. Det blir inte sådär jättemycket mer sug att åka till stallet när inte ens hästarna kan bete sig...
 
Sv: Pepptråden 2013

Kl
Sitter här och funderar på om jag gjorde rätt i stallet ikväll. Hade första kvällsfodringen i nya stallet. Och vet att två av hästarna skulle gå ute i natt. Men två till var fortfarande ute och jag lätt med vara det. Eftersom det inte var mitt ansvar, då man ska ta in sin egen häst och det ju är betessesong. Men nu får jag ångest om jag gjorde fel. :(
 
Sv: Pepptråden 2013

Kl
Haft en rätt okej dag med mycket motion, pysslade av ponny skrället som är en sko fattigare. Även pratat med min pappa, var säkert en vecka sedan. Vi har inte jätte mkt kontakt så de var roligt att han ringde. Nu laddar vi för systers student på tisdag. Efter de måste jag ta tag i mitt liv igen.
 
Sv: Pepptråden 2013

Hej MayGrace- välkommen till pepptråden. Förstår att det kan vara riktigt tufft när man gått igenom allt som du har gjort. Jag hoppas att det finns bra saker i ditt liv och kan peppa dig och få dig att orka kämpa? Vad är det för ponny du har?

Har du något önskemål om var du vill arbetsträna?

Jag skulle också vilja göra det i höst men jag vet inte om jag måste gå kvar i dagvården. Jag hade tänkt ta ett beslut eller säga vad jag tycker sen i slutet av sommaren men är det alltså så att det kan ta lång tid innan man får en arbetsplats? Hur mycket får man vara med och bestämma och önska själv?
 

Liknande trådar

  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag har funderat några varv till på mitt förhållande till mat, efter att jag skrev mitt blogginlägg om det här tidigare...
Svar
13
· Visningar
3 633
Senast: cassiopeja
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Att bemöta en ledsen/upprörd främling
  • Lekstuga
  • Hörlurar

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp