Planer 2020?

[Bulldoozer]

Så hur ser planerna ut för 2020?
Hur var ert hundhår 2019?

 

[Bulldoozer]

Mitt hundår 2019 var jättebra!
Nessie har plockat tre titlar LD Startklass, RLD N och RLD F och vi var på valläger där min hund var en stjärna .
Nike har en pinne kvar i agility hoppklass för att gå upp i klass 3 med husse.
Nano har tagit titeln RLD N med mig och plockat två eller tre pinnar i agility och då har hon bara startats nån officiell tävling.
Qila flyttade in för ett par veckor sen trots att ett av målen för 2019 var att inte skaffa en till hund ..

Våra mål 2020:
Nessie: prova tävla i heelwork to music /freestyle, ta titel i rallylydnad avancerad klass och jobba för att göra ett officiellt vallanlagstest och så köra agility för skojs skull.
Nike: ta sista pinnen och tävla i klass 3 agility med husse.
Nano: starta i rallylydnad fortsättningsklass, testa tävla i heelwork to music /freestyle och att med husse komma igång med att tävla officiella tävlingar.
Qila: Vi ska gå "sikta mot stjärnorna valpkurs" inriktning agility, planen är att gå nån mer kurs under året och att ställa ut henne. Beroende på hur hon mognar kanske vi hinner med att tävla rally mot slutet av året.

Just det, inga fler hundar ska införskaffas nästa år!

Nike, Nessie, Qila och Nano:

 

[__sofia__]

Jag är inte den mest aktiva i hundtrådarna här men kan lägga till mitt

Mitt hundår 2019 var att Samantha (svart labradorblandning) tog sin RLD A titel och testade starta mästarklass en gång i våras (gick dock inte helt bra ). Utöver det även en godkänd start i startklass och en agilitystart (disk x2) där det blev tydligare vad Samanthas problem i agility är och vad som behöver träna på. Någon vecka senare i juni lyckades hon slita av ett korsband och ett annat ligament i benet, så efter det har det varit operation, veterinärbesök och rehab. När det gäller min andra hund, Cinder (brun storpudel), så startade jag under våren 2019 någon gång i fortsättningsklassen i rallylydnad, men utöver en start med godkänt resultat så lärde hon sig väldigt tydligt att efter startlinjen får hon inget godis och slutar lyssna - sista starten kom vi till startskylten innan vi diskade oss

För 2020 är målet att få RLD M med Samantha, och även testa en ny (lugn) agilitystart och se om det går lite bättre. Det hade även varit kul med ett uppflytt i startklass lydnad, och att träna mer apportering som vi precis börjat med. För Cinder så är målet att starta apellspår i höst, och att träna på kedjor för att få bort hennes godisberoende. Sen eventuellt ska kanske också en valp införskaffas under sommaren

Ett annat mål för 2020 blir att ta bättre bilder på hundarna - det här var i princip den enda jag hade i mobilen där båda hundarna var med på bilden och syns hyfsat tydligt

 

[Monifa]

2019 var både toppen och botten.
I våras när vi startade igång igen efter ett ganska strikt träningsschema och vintervila så var Betty fantastiskt rolig att köra med i både agilityn och rallyn. Tog sin första pinne i hoppklass 2 och kom precis utanför pinne i tre starter. Och i rallyn sitt första Cert i rallylydnad.

Vi var och tränade för Lilly Leete i slutet av vintern och Enya Habel och Sofie Lourié strax innan hon började löpa. Alla tre passen gav jättemycket bra kunskap om hur jag ska komma till att köra Betty på max.

Sen började hon löpa, fick 2 tikvalpar efter en hel del strul. Första kom i bilen efter 3 timmars krystande och den andra kom med kejsarsnitt efter att moderkakan lossnat (och att valpen satt fast).

Startade igång i höstas sen, blev 2 rallylydnadstävlingar som mest bjöd på dålig känsla och sen i oktober blev hon sjuk som följd av valpningen med totalt stopp pga ärrvävnad i slidan. Och nu för 1,5 v sen opererades hon och livet börjar ljusna igen

2020 hoppas jag blir bra mycket bättre.
Vi ska förhoppningsvis åka på lag sm i rallylydnad, starta Hulahopp och förhoppningsvis komma ur klass 2.

Men först ska hon bli frisk och stark i kroppen.

Vi ska också åka på maximerad agilityläger i juli, börja träna löpande för Sofie Lourié.

 

[bollen__]

2019 var både bra och dåligt. Att Lemmy hade ont påverkade hela flocken, och det har bitvis varit väldigt jobbigt. 2020 hoppas jag att han ska få må bra, och helst komma tillbaka till rallyn igen. Jag vågar inte hoppas på agility eftersom han verkar dra upp skadan lätt/lätt få ont igen. Det vore roligt om vi kunde få tävla med kvalificerat resultat i avancerad under året, men bara han är glad och smärtfri är jag nöjd Vi ska på MyDog och det blir första utställningen på ett år. Hoppas på att han ska få det sista cacibet under året också ser vi fram emot en långtripp med @mysboll till hösten.

Zeppelin hade ett sjukt bra 2019. Han har blivit sporadiskt ställd sedan han blev champion 2016 men nu när Lemmy var skadad så dammade vi av Zeppe igen och satsade på det nordiska championatet. Och det fixade han Så han blev den första hanen i rasen att ta det, jättestolt Att det blev 4 BIR och 1 BIM i 3 länder på 6 utställningar är ju inte fy skam det heller.

Sid min lilleman, att han är champion i 3 länder känns ofattbart. Det är ju min fula lilla plutt. Han har haft ett bra år som dock avslutades med 2 VG och han har inte riktigt någon chans i championklassen så han får växa på sig lite innan vi försöker igen.

Planerna för 2020 blir att försöka ta det sista cacibet som Lemmy behöver. Drömmer också om att få honom så bra att vi kan tävla i rally under året.
Zeppelin funderar jag på att våga starta i fortsättningsklassen på en inomhustävling. Jag vågar inte ute eftersom han kan sticka, men jag hoppas det ska gå bra på träning så jag vågar starta på tävling inomhus iaf.
Sid ska få viltspåra till våren. Annars får han fortsätta vara familjens clown. Möjligen någon utställning om han ser okej ut. Vore skoj med cacib men tror han behöver mer tid innan han kan konkurrera om det.

 

[LaMagia]

2019 var ett fantastiskt år på utställningsfronten!

Först var det min finska import Pinglan som blev BIS-valp på sin allra första utställning (det blev sedan BIS-2 på hennes andra och sista valputställning).

Min holländska import Xilla sopade i stort sett banan i finska Rovaniemi genom att vinna finskt cert, finskt championat, finskt cacib, BIR, BIG och BIS-3. Ingen korthårig chow chow har placerat sig så högt på en internationell utställning i Finland tidigare. I Sverige blev hon en dryg månad senare BIG-2 på en länsklubbsutställning med självaste FCI-ordföranden Tamas Jakkel som gruppdomare. Detta var andra gången hon blev grupptvåa på en länsklubbsutställning i Sverige och ingen annan korthårig chow chow har placerat sig så högt på en länsklubbsutställning tidigare. Min Xilla-hund skrev alltså lite rashistoria både i Finland och Sverige under 2019.

Min mopshane Albus vann cert, Nordic cert och BIM i somras. Han är inte två år fyllda, men är utställd fyra gånger officiellt, alla gånger med Excellent. Tre av domarna har varit rasspecialister. Det är ju lite mer konkurrens inom mops än inom chow, så därför är jag glad för hans resultat.

Finska chowtiken Pinglan gjorde alla sina hälsotester i september när hon fyllt 12 månader och det blev fina HD A, ED 0, patella 0 och öga ua. Under 2020 kommer hon att paras. Kanske är det dags för mig att få valpar igen!

Under 2020 kommer jag även försöka ta Xillas sista cacib för titeln C.I.B. Jag sneglar på att åka till Norge för det.

Bilden visar Xilla och mig i somras. I förgrunden rasdomaren Nina Karlsdotter som gjorde Xilla till BIR.

 

[russinbulle]

Hundåret 2019 låg mycket på is pga mitt jävligt onda knä - få utställningar och den mesta tiden gick ut på att bita ihop och gå extra mycket/långa promenader med doggsen för att gå ner i vikt.
Råkade bli med valp, vilket absolut inte var tänkt pga just knät då och mitt kämpande inför att få knäplastikoperation - men det gick visst kanonbra även det Både operationen och att ha valp.

2020 hoppas jag blir ett valp-år. Har två kullar planerade - en under våren och en till hösten/vintern. Valpskrället ska börja visas på utställning i sommar och utöver det ska jag bara njuta av mitt nya knä och gå riktigt långa härliga skogspromenader igen (inte kunnat det på hela hösten)
Utöver det inget speciellt - lite nosework för husbehov och annan vardagsskoj för hundarna.

 

[Sleepan]

Vårt 2019 har bestått till stor del av att jag ska lära mig hur det är att ha och träna hund.
Har haft Ebba i precis ett år nu, och det har inte varit enbart en dans på rosor, men tycker att det gått väldigt bra i det stora hela.

Vi har hunnit med att gå en hel hög med kurser (verkligen jättemånga ) och tävlat en del.
-Nosework har vi tävlat 5 gånger officiellt och tagit 3 Diplom varav ett i TEM Inomhus och två i TSM.

-Startat startklass en gång med uppflyttningsresultat.
-Sista tävlingen för året var en blåbär i agility med en Clear Round, och två fina rundor med varit riv.
-Utställd officiellt två gånger med VG.

Nästa år hoppas jag på att:
-Vi tar sista diplomet i TSM1 och börjar tävla klass 2.
-Tar LD Startklass-titeln
-Börjar tävla Rally och förhoppningsvis klarar Rld N. Och kanske F?
-Börjar tävla agility.
-Börjar nosa på Brukset mer än spåret som vi redan håller på med.

Så nöjd med vårt år - och så taggad på vårt kommande år tillsammans.

 

[emma82maria]

Mitt hundår 2019 blev inte alls som jag tänkt/önskat.

Det började bra med parning för Impa som resulterade i en fin kull på 9 valpar. En månad senare var det Salles tur och där blev det 3 dyrgripar. En av de 3, Troll, flyttade hem till oss och i samma veva var Impa i full gång i träningen och gick så himla fint. Vi startade i både startklass och appellen under ras-SM men tyvärr med för mycket missar för något uppflytt. Allt pga matte som inte riktigt fixade att vara arrangör och samtidigt fokusera på tävling.

Sen började eländet, Troll diagnostiserades med en medfödd missbildning och jag fick ta bort henne. Tappade all motivation till hundträning så det blev inget mer tävlande med Impa. I september åkte jag upp till uppfödaren för att hälsa på Trolls syster Testa och det slutade med att hon numera bor här.

Testa och jag har gått lydnadskurs och hon har ställts i valpklass med riktigt fina resultat i höst/vinter.

Träningsmotivationen har kommit tillbaka och 2020 hoppas jag på ska bli bättre. Målet är lite bruksmeriter på Impa och ett SEUCH. Massa träning för Testa, nån utställning och kanske nån tävling. Salle hoppas jag får vara en pigg, glad och skadefri pensionär 1 år till.

 

[Linda_A]

2019 blev lite av ett borttappat år. Breezes vänsterben hade ju börjat krångla på hösten 2018 och det blev väldigt lite träning och mycket rehab under hela våren. I maj fick vi konstaterat artros i knäet och inte en muskelskada som vi (och inte minst veterinärerna) hade trott. Det gick ännu några månader och i slutet av sommaren konstaterades det fanns en partiell korsbandsskada som troligen funnits där ett tag, trots att man i maj gjort draglådetest under sedering. Nästa gång går vi direkt till Gustaf Svensson på Blå Stjärnan. Sen blev det operation i september och sen dess har vi jobbat med ännu mera rehab. Peppar, peppar, hittills har det gått mycket bra.

Inte så underligt då att utställningssäsongen gick ganska dåligt jämfört med hans tidigare år, då han hela tiden placerat sig bästa hane på specialerna. Även fast han var ohalt fanns det en störning i rörelserna och han saknade styrka i ståendet. Dessutom blev han ju fem i år och då är det skit att gå kvar i öppen klass. Att få ill några bruksmeriter under året blev dock alldeles för svårt med den låga träningsdosen i kombination med hans koncentrationssvårigheter.

Jag hoppas fortfarande att vi kan köra i år igen, men än vet vi inte vad han håller för. Han är ju så himla explosiv när man kör saker som inkallning, apportering och budföring.

Det var tur att 2019 också var året då Winter kom in i flocken. Det har pga jobbet med Breeze inte blivit lika mycket träning med honom som jag hade hoppats, men det känns ändå som vi har fått en bra start. Han är träningsmässigt väldigt olik Breeze, så förhoppningsvis ska det bli lättare att få till hans bruksmeriter. Utställningsmässigt har det börjat sisådär, han är väldigt tanig ännu. Vi får se hur det går på MyDog och om det blir nåt mer innan sommaren.

 

[Red_Chili]

Det här året har vi verkligen inte gjort mycket. Vi tävlade någon gång i rally tror jag? Aysu tävlade en gång i LC. Vi satt i rasmonter på stockholmsmässan. Vi har umgåtts en del med andra hundägare och jag har nördat ner mig lite mer i linjer osv som jag tidigare inte haft någon direkt kunskap om. Jag har också, tack vare det, en hel del idéer kring vad nästa saluki skulle kunna bli för någon. Håller jag bara ögon och öron öppna samt håller hyfsad kontakt med några olika uppfödare lär det inte vara några större problem att kunna få tag på fler tokigt bra hundar i framtiden.

2020... Ja... Ska vi se till att fixa Ebrahs LC-championat kanske? Kanske komma ut och tävla rallylydnad lite mer ordentligt? Ska vi lite mer seriöst undersöka möjligheterna att flytta till annan stad och kanske ordna bättre möjligheter för fler typer av träningar? Eller ska vi bara fortsätta skrota runt hemma, planlöst och helt kasta bort alla möjligheter som finns med två så förbannat bra hundar som jag har?

Jag vet inte. Jag borde kanske försöka få till något. Om inte annat borde jag köpa en bil, för då blir det lättare att ta sig runt på olika aktiviteter.

 

[machafuko]

2019 blev ett bra år, även om det inte blev riktigt som tänkt. Jag hade egentligen haft som mål att starta jaktprov och lydnad under hösten, men Cessna är alldeles, alldeles för sen i mognaden. Jag förstod ganska snabbt att det inte skulle bli något jaktprov i år, men satt upp mål om att starta startklass lydnad i oktober. Nope, inte redo så det är bara att vänta.

Nu kämpar vi på och hoppas att lydnads- och jaktdebuterna kan komma under 2020 istället. Rallylydnad blir det i alla fall en debut i nu till våren, där får jag ju ha koppel så det känns okej. Sen är det nog bra för mina nerver att få göra debuten snart också

Under 2019 har vi i alla fall hunnit med att röntga och göra bph, vilket är något i alla fall! Ett fint bph gjorde hon där hon verkligen visade upp sin lekfulla och kampglada sida. Hon röngtades sen i november med resultat HD B och ED 0.

 

[movi]

2019 blev inte som jag planerat. Vi gjorde en tävling i maj, blev Godkända i Högre spår. Men hunden kändes inte helt ok, så det blev en vet-koll. Hon hade artros i hela ryggen och även lite spondylos. Så sommaren, hösten, vintern är det rehab för hela slanten.

Målet är om allt går bra, att starta henne igen i Högre Spår ich få en uppflytt till Elit Spår. Det skulle vara kul, men inte på bekostnad av hennes hälsa. Den kommer först.

 

[Ceta]

2019 är mitt första hundår någonsin, med min fantastiska Humla
Vi har gått massa kurser, bla 2 i nosework och 2 i agility

2020 hoppas jag vi fortsätter utvecklas tillsammans och kanske kommer ut på lite NW-tävlingar och blåbärsbanor i agilityn

 

[Bulldoozer]

Himla tråkigt att en hel del av buke-hundarna haft otur med skador och sjukdom . Hoppas 2020 blir ett friskt och härligt år för oss alla .

 

[Linda_A]

Himla tråkigt att en hel del av buke-hundarna haft otur med skador och sjukdom . Hoppas 2020 blir ett friskt och härligt år för oss alla .

Skriver under på den önskan!

 

[toughcookie]

2019 har verkligen varit ett mellanår för oss. Vi har visserligen debuterat IGP och BSL men inte alls fått till den träning och tävling som var planerad. Vi har heller inte ställt ut mer än någon enstaka gång då det inte är superkul att harva runt i öppen klass.

2020 tänkte jag ska bli vårt år . Hade suttit fint med en godkänd IGP1 tidig vår för att sedan försöka ta ett SeUch under året och sedan kröna säsongen med en tur till Dogs4 All i Norge i November.
Sen hoppas jag ju att kunna göra IGP2 också under året och kanske nosa på trean för att sedan sikta på SSM både utställning och IGP 2021. Varför nöja sig med trädtopparna liksom .
Och så var väl planen att det skulle tas en valpkull någon gång också .

Sen blev jag tydligen med en valp också, har ju haft ett par valpar (en i taget alltså, det är INTE kul att ha jämngamla valpar ) åt uppfödaren för att socialträna dem lite medans dom bestämmer sig för vilka dom ska behålla. I natt fick jag mess från uppfödaren att jag skulle skriva både mig och henne som ägare på tikvalpen när jag skriver ut resultaten från gårdagens utställning så jag antar att den valpen blir kvar hos mig

 

[Ainon]

2019 var skitår, förlorade min hund

Men köpte en ny valp och 2020 ska vi
* gå vallkurser och få början till en nyttig fårhund
* börja träna viltspår
* pröva starta startklass i lydnad

Sen så ska hunden vara frisk har jag bestämt Haft min del strul nu tycker jag!

och säg inte det till min man men jag vill ha en till hösten 2020

 

[_Taggis_]

Så hur ser planerna ut för 2020?
Hur var ert hundhår 2019?

Hunden är ju bara 1,5 år men detta är vårt år samt planer för nästa:

2019:

*Utställd 3 ggr med minst sagt varierande resultat: Svenskt cert, KEP resp Excellent utan ck (mkt nöjd med detta efter att ha fått KEP helgen innan).
Har tränat hela hösten med ringträning för att komma över hennes fobier för bordet, vilket uppstod efter två tråkiga veterinärbesök. Har nu en specifik bordkurs inplanerad vinter/vår och hoppas den gör susen. Hon är nu inte längre rädd på bordet men istället alldeles för fixerad vid att lattja runt och pussas, hoppas nu hitta ett mellanting
*BPH genomfört med toppbetyg
*Gått kurs i NW steg 1 och 2, kurs i bollvallning, börjat med personspår på egen hand.
*Doftprov NW Eukalyptus godkänt.


Planen för 2020:

*Ögonlysning och patellakoll
*Göra vallanlagstest
*Gå nån kurs i spår.
*Gå nån kurs i lydnad gärna brukslydnad.
*Lära känna nån bruksmänniska som en kan haka på att träna med i vardagen.
*Få min hund att chilla ner sig i utställningssammanhang så att det är nån vits att ställa ut henne.

 

[Raderad medlem 120709]

Jag står fortfarande och stampar i ruta ett, dvs att alls skaffa en hund. Vi får se hur det går med den biten, just nu känns det nämligen som att jag totalt gått bet vad gäller att hitta uppfödare som uppfyller mina krav om hälsa och mentalitet, och eftersom jag är låst rent geografiskt så blir det ännu knivigare.