Sv: (Positiva) erfarenheter av igångsättning....
Jag blev igångsatt med andra barnet i v. 37+2 pga Hepatos, vidgat njurbäcken, och tuff första förlossning.
Jag var väldigt fördelaktig att sätta igång trots att det var så pass tidigt för jag hade varit öppen 3cm med mjuk tapp i över 2 veckor redan, så personalen på spec MVC hade gissat på att sonen redan skulle vara ute när igångsättningsdatumet kom (jag hade varit sjukskriven för hotande förtidsbörd också, förutom hepatosen och njurbäckenet
).
Nåväl - sattes igång med sk. kontrollerad igångsättning pga den första förlossningen vilket innebar att jag fick en epidural innan själva igångsättningen. I mitt fall skedde igångsättningen genom att de tog hål på hinnorna, inget mer. Behövde tex inget värkstimulerande dropp.
De tog hål på hinnorna 11.55, då hade jag inga som helst värkar eller ens sammandragningar (vilket jag hade haft från och till under hela andra delen av graviditeten...men inte då inte!). Värkarna kom dock igång ganska snabbt men var så uthärdliga att jag kunde stå upp och dricka kaffe fram till 14.00 då jag var 4cm öppen och tappen utplånad (så då beräknade de att förlossningen startade) - då hade förvärkarna de sista nätterna innan varit mycket värre. Sen gick det fort. På mindre än 1h var jag fullt öppen och sedan följde 7-8 minuters krystning (3st krystvärkar) så några minuter över kl. 15 var han ute
Jag svävade på någonslags euforimoln efteråt, av lättnad och fascination över att andra förlossningen var SÅ mkt enklare än den första.
Epiduralen tog dock aldrig som den skulle och lades om under förlossningen. Kl. 15.15 skulle narkosläkaren komma in igen för att se om den skulle läggas om ytterligare en gång, men då var ju sonen redan ute
Så EDA:n hjälpte väl inte så mkt i praktiken men den gjorde onekligen en del för psyket ändå - för jag fick något annat än minnena från första förlossningen att fokusera på
Den fantastiska barnmorskan som tog hål på hinnorna sa då att "Tyvärr kommer jag ju inte att vara kvar när bebisen kommer för då har vi bytt skift, men jag lovar att komma in och titta till er innan jag går". Hon hann dock vara med hela vägen trots allt, eftersom det gick så snabbt
Med facit i hand att det gick så fort så är jag ÄNNU mer glad åt min igångsättning. För vi har 45 min att köra in till förlossningen + att vi hade behövt vänta in barnvakten etc, så hade vi väntat till värkarna var regelbundna hemma så hade vi förmodligen inte hunnit in...Eftersom jag hade haft så mycket förvärkar/sammandragningar flera veckor innan, och ganska regelbundet från och till, så hade vi säkert inte ringt barnvakten vid allra första värk heller.
Så mina erfarenheter är odelat positiva!
Men så var ju min kropp mogen också. Har tyvärr bekanta med lite tråkigare erfarenheter (mest att det tagit lång tid) men de utelämnar jag
