Och fungerar det fortfarande inte efter ett år för tillräckligt många ryttare i tillräckligt många grupper så är de ju oftast i alla fall mycket bättre och kan säljas till en kontakt som ridskolan har.
Tyvärr är det väl ofta så då att det finns hälsoproblem i botten, som gör att de inte blir aktuella för försäljning, utan det är snarare utdömning i så fall. Senast den ridskolan jag tänker på sålde en häst var väl 20 år sen. Så det är väl en på hundra, nästan.
Ok kanske, jag tror att två av ponnyerna jag ridit och två av storhästarna har blivit privathästar.
Jo, ponnyer tror jag att det är vanligare att de säljs. Antingen för att de är gamla och behöver ta det lite lugnare, eller för att de inte passar för nybörjare, kanske är för hetsiga och så. Storhästar behöver ju inte gå med nybörjare, så där kan man lättare anpassa tror jag. Det kan ju ta tio år innan de kan gå med nybörjare, men det finns ju så många rutinerade vuxna elever som kan rida dem under tiden.
Ridskolan jag tänker på har ju genom åren dock ett par raka byten har jag för mig. En ridskolehäst mot en tävlingshäst när ena inte gillade och tävla, eller inte gillade att hoppa lite högre, och den andra var lite mer av en enpersonshäst.
Tyvärr är ju de flesta ridskolors ekonomi väldigt pressad. Så även om de har flera ridlärare så har de oftast fler kunder/lektioner och lika lite tid. Jag känner flera som jobbar så och är så ledsna över hästmaterialet de måste jobba med. Just för att det är inte trevligt för hästen att vara så oförberedd och kastas in i lektioner som går skit pga det. Och elever som blir ledsna, rädda, arga etc.
På större ridskolor kanske, men alla ridskolor har inte utrymme med hästar som inte kan gå med nybörjare.
Tävlingshästar som inte riktigt gillar tävlingstillvaron blir ju ofta väldigt bra ridskolehästar. Och de har ju begränsat värde på privatryttarmarknaden, få vill betala massor för en häst som inte fungerar på tävling.
De flesta får vara kvar och ta det lugnare på ridskolan, t ex mest gå lugna lektioner med barn som håller på att lära sig rida. Har en häst stått på en ridskola och haft sina rutiner och trivs med det i 20 år, så är det inte sagt att det snällaste är att låta den helt byta liv och flock de sista åren. De hästar som blir gamla på ridskola trivs ju i regel med ridskolelivet, de känner sina människor, sina hästkompisar och sina rutiner och trivs med dem.
Många ridskolor har inga vuxna nybörjare. Det är klart det finns vuxna nybörjare, men då finns det ju ridskolor som är anpassade till det och har lämpliga nybörjarhästar för vuxna.
Det är nog vanligare i storstadsområdena. I Stockholmsområdet så tar de flesta inte emot vuxna nybörjare.
