Projekt Greta..

Sv: Projekt Greta..

Du gjorde verkligen rätt Zenith....din häst var ju oxå ärrad av sitt förflutna, precis som Watte....Man gör ALLT man kan, men det enda man önskar man kunde göra; är att vrida klockan tillbaka - så att de som lekt med hästens liv - aldrig nånsin skulle få rört den....
Tyvärr har vi inte den makten....:cry:
Vad vi kan göra är att kämpa så gott vi kan, och ge våra djur ett värdig liv igen, ett liv där de kan få må gott, känna livsglädje och kärlek igen. Att får vara HÄST. Gör vi det, finns det inget mer vi kan göra....man kan inte trolla....

Har man gåvan att kunna SE när sitt djur inte klarar livet längre, INNAN den nästan ramlar ihop av smärta, då ska man vara tacksam. Din vän hästen kommer vara dig evigt tacksam.
Det finns inget som gör mer ONT än att skiljas från sin älskade vän, att ta ett beslut om att avsluta ett liv.
Men när hästen lägger sitt hjärta i dina händer, och lovar att älska dig livet ut då säger den oxå "Ta hand om mig matte/husse, och se till att jag mår bra...och den dagen min smärta blir för stor - lova att inte låta mig lida mer..."

Det är vad vi gjort för våra hästar, du Zenith, Djurjouren, Jag - och alla andra här på Buke som delat med sig av sin sorg.
Vi har tagit det ansvar vi lovade våra hästar när vi gav dom VÅRT hjärta....
De fick vandra vidare - lyckliga. Lyckliga över att en gång i livet funnit en vän som ville deras allra bästa.....För tänk vad många hästar där ute som aldrig får uppleva det.....:cry:

Att inse när tiden kommit, då man gjort allt, men inget mer finns att göra. Att då kunna ta beslutet om att låta så vän vandra vidare - är ett hårt beslut, men ett beslut vi är skyldig vår trotjänare....
Och att kunna genomföra det - är starkt. Även om VI själva får leva med smärtan, det onda i själen - så måste vi vara starka....för våra vänners skull.....
 
Sv: Projekt Greta..

:bow: :bow: :bow:
Tusen tack för de fina orden. Ibland är det inte lätt att finna styrka när man sitter där alldeles själv.
Till saken hör ju också att det fanns andra involverade i min häst och de gjorde i princip allt för att gå emot mitt beslut och tyckte att Noblesse visst skulle kunna användas till nåt, fast jag visste att hon skulle lida av det. :( Så ett beslut som redan var svårt att ta utvecklades till en flera veckors lång process där jag fick kämpa varje dag och tjata på att få min bästa vän avlivad. :crazy: Det var fruktansvärt och jag kände mig rent ut sagt omänskligt behandlad, men jag gav mig inte. Jag kämpade ända tills jag hade räddat min vän.
Men när det väl var över, så föll jag ihop totalt. Känner mig som en segrande soldat som håller på att förblöda av sviterna av striden. :(

Glömmer aldrig den dag vi stod i hagen och hon sa till mig "Matte - ont (pekade på sitt ben) - ta bort ont". :(

Tack Zandrah, det känns lite bättre när man får höra från en som varit i samma situation. Jag beundrar dig med :bow:
 
Sv: Projekt Greta..

:love: :love: :love:
Tack!

Det du gjorde för Noblesse var oerhört starkt! Och att gå emot folk som hade andra åsikter än du! Vilket kan slå ner även den starkaste i en sån här situation. Det är NOG svårt ÄVEN om alla säger att man göra rätt, men säkerligen ÄNNU värre om någon försöker pränta i en att man gör fel....


Jag förstår att du aldrig nånsin kommer glömma hur hon visade dig sitt onda ben...och det behöver du inte heller, det var ju hennes sätt att tala om för dig vad du skulle göra!

Mina bilder av Watte försvinner aldrig heller...och bilden när han ligger där framför mig - död - har etsat sig fast på min näthinna, ändå VILLE jag se, jag ville SE att han inte led mer, SE att allt gått rätt till....jag låg på hans varma kropp och drog in all doft av honom jag bara kunde, och jag berättade för honom hur mkt jag älskade honom, och att jag aldrig skulle finna någon som han igen....och jag bad honom förstå att jag gjorde det för hans skull....det var så svårt att jag bara skrek och grät...men jag ångrar det inte en sekund...
Jag bara önskar vi kunde gå tillbaka några år, och jag kunde fått honom som unghäst - oförstörd....kanske skulle han fått bli gammal då......

En eloge till dig som kämpade! Tappra soldater brukar få hedersmedaljer - en sån förtjänar du oxå!:bow:
 
Senast ändrad:
Sv: Projekt Greta..

*kl*

Uppdatering av Nisses bravader....

Just i dag vete sjutton varför jag blandade in Nisse i projekttråden över huvud taget. :o

Jag måste väl erkänna att jag hade mina svarta föraningar med tanke på att jag inte ens kört honom tillsammans med andra hästar för att han inte ska bli stressad och stänga av. Men han bevisade att han är en snäll och samarbetsvillig häst och efter ett varv på högervolten gick han som om han aldrig gjort startvolter alls. Och efter ett litet tag började han använda sitt vänstra bakben precis som det högra. :love:

Han är ju inte så mycket riden (6 ggr innan) så jag förväntade mig att han skulle säga ifrån någon gång men han bara kämpade på.

Och han klarade de andra hästarna med bravur (blev till och med omkörd) , det enda han tyckte var lite läskigt var när den som kan galoppera (bara travare) gjorde sina galoppövningar. Men han höll sig i skinnet då också. Ska jag vara ärlig har jag inte suttit på nån som haft så lätt att fatta. Minsta skänkelrörelse och han bar gör saker, jag behövde knappt visa.

Jag är för övrigt en mycket medioker ryttare, så det beror inte på mig.

Instruktörens omdöme om Nisse: Han kan bli en jättetrevlig ridhäst :eek: (hon vet att jag jobbar med dressyren som komplement för att komma vidare med rörelseproblem)

Det här trodde jag aldrig för 10 månader sen när lill-kusen gick på speed. :banana:

Nu kändes han så rytmisk och fin att jag provar rakbanan nästa helg igen!

Vem vet? Han kanske kan bli montéhäst om han begriper att man inte ska vika ner näsan och ta mjukt stöd på bettet då? Men först måste han lära sig mera dressyr innan jag ger mig ut och testar fart för han måste begripa att han ska stanna också.

Jag tänker på er som mister era hästar nu, jag om någon vet ju precis hur ont det gör... :cry:
 
Sv: Projekt Greta..

Testat på rakan efter 6 veckor skritt och inridning...

Han var riktigt pigg under uppvärmningsvarven och sprang lite för fort men han blir inte så att blodet stannar i händerna även om man måste hålla rejält i honom.

Vi höll på att råka ut för en grej innan vi kom till slingan men den gick som tur var bra. En gammal moppe knattrade förbi och Nisse blev lite upphetsad. Precis därefter kommer det en häst från slingan i trav och Nisse tror att man måste ha en hel travbana för att mötas så han hoppade rakt ut i naturen. Som tur var var det inte något dike där så jag hängde med och sen stannar han bara. Han gör likadant när man möter bilar hemma om man inte han nån extra meter att vika undan på. :crazy:

Efter den upplevelsen kanske det inte var så konstigt att han var "på"?

På rakan är han jätte-trevlig, inget het eller någonting. Jag har lärt honom att när det är dags att springa fort på rakan så saktar jag ner till skritt precis innan, skrittar några meter in på rakan och sen släpper jag av på tömmarna tills vi kommer upp i lagom fart och möter upp i munnen där. Från början körde jag 2.30 med honom för att han skulle lära sig men nu kör vi mellan 30 och 40. Tyvärr tog han i lite mycket i uppvärmningen så han blev lite för trött (115 efter 5 min) men han var rätt nöjd efteråt ändå.

Aktionsmässigt känns han bra när det är fast och jämnt underlag men när det blir lite lösare får han svårt. Det blir gärna några galoppsteg innan vi hittar tillbaka in i takten igen. Det känns som att han vrider bakdelen åt vänster lite grann när det blir så där och att han därmed tappar mycket av kraften.

Tyvärr hade han bitit sig lite i tungan igen men bara jättelite och det har han bara gjort när jag bundit den lite långt fram och han blivit het vilket han var i början i går. Knöligt det där med var man ska placera tungan i munnen på dem.

Jag kommer att jobba vidare på rakbanan och börja byta spår för att han ska få flytta sig i sidled också även i trav framför vagn.

Tankarna kommer i bland om det inte är något allvarligare fel men i så fall borde han inte han jobbat som han gjorde under ridpasset? :confused:

Styrketräning i vinter för det känns som att det inte finns så där jättemycket kvar att göra i huvudet på honom. Förutom att få honom att fatta att det inte spelar någon roll om en karl står och tittar på honom. :o När det är en karl i närheten släpper han fokus på mig och håller bara koll på denne. I går var det jättebra för en stor karl stod och pratade med oss när vi lastade. Det tog nästan 10 minuter innan han gick in för att han var tvungen att kolla så fort han flyttade sig och allt. En proffstränare gick förbi med en skottkärra och frågade om vi inte hade gått lastningskursen. :D Gissa om Nisse var tvungen att promenera ut och titta på kärran. :eek:

Men det verkar som om vårt arbete gett resultat, även om vi har lite till att jobba med med kroppen på honom. Får vi ordning på det så är jag övertygad om att han kommer att komma tillbaka.
 
Sv: Projekt Greta..

Kul att höra att det går bra:) Tycker du ska skaffa en "nisse-pisse" tråd nu... så han får en egen när han gjort sånna framsteg! :D
 

Liknande trådar

Hoppning Hej, tänkte fråga om lite hjälp och råd. Jag har en häst och vi har haft det lite upp och ner, har har haft henne i lite mer än 2 år...
Svar
8
· Visningar
1 331
Senast: zarmino
·
Hästhantering Hej, jag har en unghäst som nyligen blivit inriden och det har verkligen gått jättebra, vi har haft hjälp av en underbar tjej som...
Svar
13
· Visningar
1 305
Senast: MiniLi
·
Hästmänniskan Jag har haft min häst i många år och utbildat den själv med hjälp av tränare. Älskar hästen över allt annat och har ridit den tusentals...
Svar
17
· Visningar
2 849
Senast: Solstig
·
Träning Detta blir långt, men jag försöker få med så mycket som möjligt av historien. Jag köpte min häst 2015. Hon var då 10 år och hade kommit...
2
Svar
24
· Visningar
3 405
Senast: Fiorano
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp