Vård Rehabtips halsinflammation

Tillgängliga prefix: Visa alla Vård Foder
@tuaphua jag menade inte främst att det finns veterinärer som ”inte vågar” osv, utan det handlar som jag försökte få fram att det krävs av djurägaren i första hand att ställa konkreta och kritiska frågor ang djurets möjligheter och chanser utifrån vad man vill den ska kunna ha för liv/funktion/hur dess liv ser ut osv .

Det är lite samma inom humanvården ibland att patienten tyvärr själv måste kunna ställa tydliga frågor . Då får man tydligare svar.

Veterinärer har ju dessutom inget i sak ansvar för att råda att ett djur bör få slippa så länge inte som sagt, djuret väldigt tydligt lider inför ögonen på dem. Därav problematiken, och utifrån det djurägarens stora ansvar .
 
Förrutom att jag håller med ang det du skrivit utöver detta i tråden, så fastnar jag extra vid det här, gällande vikten av , och problematiken runt just detta.

Med dagens medicin finns det så många möjligheter att pröva, det finns en ekonomi i att få forska och prova osv från veterinärernas del. Jag tycker det är VANLIGT att om inte djurägaren själv (för det gäller djurvård generellt inte specifikt häst) tydligt klargör och frågar om chanser utifrån det man vill prova, och då specificerar vad man avser med det - dvs hur fungerande kommer djuret möjligen/möjligen inte tänkas kunna bli osv, så säger inte alla veterinärer något om det alls, utan de kör på med vidare behandlingar/metoder/undersökningså länge inte djurets skick är/blir ett solklart fall av totalt extremt lidande .

Jag tycker detta är jätteviktigt för varje djurägare att förstå och ha med sig!
Ser för mycket djurägare som kör på så länge det går, för ”veterinären har inte sagt stopp ”. Dessa djurägare menar inget illa, de älskar sina djur över allt annat osv. Men ibland förstår de inte att det är deras ansvar i grunden att verkligen se till djuret och att veterinären INTE per automatik kommer vara den som råder något annat än att fortsätta prova div runt djuret .

Förlåt om detta blev lite lång utläggning och kan tolkas som OT . Jag känner att ämnet är viktigt .
Bra poäng! Jag måste se till att fråga veterinären vad det är vi faktiskt försöker rehabilitera och tidsplan. Är det tävlingshästen jag köpte eller en promenadhäst som kommer behöva specialträning och behandlingar för att inte ha ont?
 
Bra poäng! Jag måste se till att fråga veterinären vad det är vi faktiskt försöker rehabilitera och tidsplan. Är det tävlingshästen jag köpte eller en promenadhäst som kommer behöva specialträning och behandlingar för att inte ha ont?
Det är nog extra svårt sia om när det är en så grön häst - men också extra viktigt att prata kring det redan nu då det inte finns det naturliga ”komma tillbaka till tidigare nivå” att resonera kring.
 

SaraMara

Trådstartare
Liten uppdatering sedan sist. Igångsättningen efter behandlingen gav ingen jättestor skillnad i ridkänsla. Bortsett från snubbligheten som jag inte upplevde så satt den där initiala handbromsen i vid övergång skritt-trav i början av passet och jag upplevde snarare en förvärrad asymmetri i bakdelens rörelsemönster. Höger bak-problemen såg vi även vid första besöket men "man måste ju börja någonstans" och då var halsen mest akut.

Vid å.b. så var det "neurologiska" faktiskt betydligt bättre. Ingen snubblighet vid longering, förutom ett tillfälle då hon sprallade till pga en ny häst som kom in i ridhuset så var det ingen korsgalopp vid longeringen och hon klarade den "lilla åttan" bra.
Men, som jag kände på mig - höger bak behövde kollas ytterligare.

Efter en rad undersökningar så konstaterades bl.a. att hon blev bättre i sitt rörelsemönster vid longering på hårt underlag vid nervblockad ovanför hasen, och att hon har måttliga förändringar i SI-leder på båda sidor och i transversal (?)-led. Behandling i bakben (både knä och has) samt i SI-led båda sidor. Märkligt nog känner jag mig mer hoppfull nu, trots nya fynd, eftersom fynden känns som mer relaterade till de ridproblem jag upplevt och dessutom den neurologiska påverkan tycks dämpad/borta efter behandling.

Nu nytt rehabprogram fram till åb om ca tre veckor. Vilken härva en upplevd handbroms kan leda till alltså...
 
Men vad bra att du tog handbromsen på allvar!

Min är behandlad med kortison mellan 2/4 kotor i nacken. Hon har ju dessutom senskador (som nog har läkt ut äntligen, men vi vågar inte riktigt chansa...). Hon går lite upp och ner i hur hon känns, ibland är det verkligen himmelriket på jorden och ibland inte. Om vi kommer igenom detta vet jag fortfarande inte, men nu får vi iaf trava 15 min (vilket är mer än ursprungsprognosen). Hopp och terräng är borta, men vi är rätt nöjda som det är.

Veterinär kommer ut igen nästa vecka och kollar min så får vi se vad han säger då. Jag är alltid lite beredd på att han ska tycka vi kommit till vägs ände. Men fröken verkar nöjd och glad i sin hage så...
 

SaraMara

Trådstartare
Men vad bra att du tog handbromsen på allvar!

Min är behandlad med kortison mellan 2/4 kotor i nacken. Hon har ju dessutom senskador (som nog har läkt ut äntligen, men vi vågar inte riktigt chansa...). Hon går lite upp och ner i hur hon känns, ibland är det verkligen himmelriket på jorden och ibland inte. Om vi kommer igenom detta vet jag fortfarande inte, men nu får vi iaf trava 15 min (vilket är mer än ursprungsprognosen). Hopp och terräng är borta, men vi är rätt nöjda som det är.

Veterinär kommer ut igen nästa vecka och kollar min så får vi se vad han säger då. Jag är alltid lite beredd på att han ska tycka vi kommit till vägs ände. Men fröken verkar nöjd och glad i sin hage så...
Åh så jobbigt! Jag håller tummarna för er!
 

SaraMara

Trådstartare
Ny uppdatering.

Jag kastas verkligen mellan hopp och förtvivlan och inför gårdagens återbesök hade jag helt tappat hoppet (på den nivån att maken tog ledigt från jobbet för att åka med sin labila fru till veterinären, eftersom han trodde att jag skulle bryta ihop typ).

Damen har varit helt Hemsk senaste veckorna. Vägrat trava, arg som ett bi när jag sadlar eller ens bara tar på henne, jag har oräkneliga blåmärken på armarna där hon nypt mig när jag står på pall för att sitta upp osv. Tydligt missnöjd, ledsen och dåligt mående häst, på den nivån att jag knappt kunnat se henne utan att börja gråta.

Veterinären instämde helt i vad jag förklarat, men de (börjar bli ett team av inblandade nu) kan liksom inte se någon "ortopedisk skada" som ligger till grund för så stora reaktioner, särskilt inte som de inte förelåg vid förra återbesöket. Gissningen blir magsår, pga den myckna mängden Metacam, och nu provar vi att medicinera i några veckor för att se om det blir skillnad.

Bedövade också frambenen för att se om det gjorde någon skillnad på rörelserna, och såg lite skillnad vid bedövning av kotor (där är hon också böjprovsöm, om än inte särskilt halt), så dessa behandlades, liksom att vi behandlade om i halsen på två av fyra ställen.

Berg-och-dal-banan fortsätter alltså, nu hoppas jag (och mina överarmar ;) ) att hon svarar snabbt och bra på Peptinoren så att min i alla fall glada och pigga häst kommer åter. :heart
 
Ny uppdatering.

Jag kastas verkligen mellan hopp och förtvivlan och inför gårdagens återbesök hade jag helt tappat hoppet (på den nivån att maken tog ledigt från jobbet för att åka med sin labila fru till veterinären, eftersom han trodde att jag skulle bryta ihop typ).

Damen har varit helt Hemsk senaste veckorna. Vägrat trava, arg som ett bi när jag sadlar eller ens bara tar på henne, jag har oräkneliga blåmärken på armarna där hon nypt mig när jag står på pall för att sitta upp osv. Tydligt missnöjd, ledsen och dåligt mående häst, på den nivån att jag knappt kunnat se henne utan att börja gråta.

Veterinären instämde helt i vad jag förklarat, men de (börjar bli ett team av inblandade nu) kan liksom inte se någon "ortopedisk skada" som ligger till grund för så stora reaktioner, särskilt inte som de inte förelåg vid förra återbesöket. Gissningen blir magsår, pga den myckna mängden Metacam, och nu provar vi att medicinera i några veckor för att se om det blir skillnad.

Bedövade också frambenen för att se om det gjorde någon skillnad på rörelserna, och såg lite skillnad vid bedövning av kotor (där är hon också böjprovsöm, om än inte särskilt halt), så dessa behandlades, liksom att vi behandlade om i halsen på två av fyra ställen.

Berg-och-dal-banan fortsätter alltså, nu hoppas jag (och mina överarmar ;) ) att hon svarar snabbt och bra på Peptinoren så att min i alla fall glada och pigga häst kommer åter. :heart
Jag håller en tumme.
Det är ju dessutom en extra jobbig period (vår) för ston och extra känsliga individer.
 
Ja, fällning och brunst är ingen bra kombo på henne i vanliga fall heller, men nu var det verkligen extremt jobbigt för henne. :(
Maran var ju en häxa såhär års. Åkte alltid av i februari och hon var öm överallt på kroppen. Stackars prick som lyckats kombinera det med magont. Vi håller tummarna för er!
 

Hästdiskussioner nu

Övrigt-diskussioner nu

Dagbok

Radannonser

  • Fint fullblod säljes

Hästnyheter

Bukefalos

Upp