Ridit ett år?

[WiBE]

Hej!
Jag är en fjortonåring (snart 15) från norra Sverige som skulle behöva lite bra tips och svar kring ett litet problem jag har!
Först lite om mig då: jag har ridit ci. Ett år (varav en termin privatlektioner). Då har jag ridit en gång i veckan och även en gång i veckan via skolan en av terminerna. Dessutom har jag hjälpt till med en kompis häst lite då och då, men blir alldeles för sällan!
Även praoat på ett stort stall här i stan där jag fick mycket bra omdöme och även lovad helgjobb och sommarjobb när jag fyllt 15
Där fick jag testa på att som har med stall att göra och även skötsel osv. Älskar värkligen allting runtom själva ridningen också
Ska hoppa min första tävling imorgon (tror det blir ca. 50 cm) och känns helt sjukt med tanke på hur kort tid jag ridit om man räknar år. Problemet är ju att folk värkar göra det, istället för att titta på hur mycket man faktiskt kan.

Jag har lärt mig otroligt mycket under mitt år, och fått mycket beröm av utbildade ridlärare. Rider just nu med grupper som ridit ca. 5 år, men grejen är ju att de har ju liksom följt ”planen”, det har ju inte jag gjort. Har även lyckats hänga med i grupper där de andra ryttarna ridit betydligt längre.

Men mitt problem är alltså att folk värkar räkna år, istället för erfarenheter och det blir väldigt jobbigt för mig då jag liksom inte har ett bra ”cv” med mitt lilla, lilla år jämfört med andras 7-8...när jag tex ska leta efter medryttarhäst eller liknande. Dessutom tror jag folk har väldigt svårt att förstå hur mycket jag kan då jag bara berättar, ”jag har ridit ett år”. Så min fråga är alltså vad ni hade gjort om ni var i min sits? Nått tips på hur man kan skaffa sig ett bättre ”cv”?
Den enda som har hyfsad koll på hur mycket jag kan är min mamma men skulle vilja visa henne så mycket mer! Hur ska jag tex kunna visa det?

Tacksam för svar! Kram

Gud okej, tillåter mig att kritisera mitt eget inlägg, snurrar verkligen in mig i fel saker så förstår de som missförstått. Men nu förtydligar jag: Jag vill veta vad ni som hästägare söker hos en medryttare, och hur man kan skaffa sig de erfarenheterna? Alltså skapa ett bättre "cv"?
Och fråga nummer två, NÄR det är dags att söka medryttare, hur ska jag på bästa sätt visa vad jag kan, alltså vad vill ni ha: en provridning, en film, bara en kort text osv?
Hur blir man så intressant så möjligt, när tiden är inne liksom?

 

[WiBE]

TS, Jag upplever att du är kunskapstörstande i allt vad gäller hästar och jag tror nästan att det räcker. Fortsätt rida och lära dig om det, fortsätt läsa om hästar, och fortsätt praoa och sommarjobba för att få erfarenhet i hantering osv.
Du vill samla på dig så mycket erfarenhet som möjligt för att kunna skaffa medryttarhäst om några år, och jag vill bara råda dig att fortsätta som du gör och ta reda på saker hela tiden och skaffa fler erfarenheter så kommer du vara mer än redo när du bestämmer dig för att söka.

Jag har själv två grundregler i mitt hästeri som jag följer benhårt:
- Jag är aldrig och kommer aldrig bli fullärd. Jag måste därför alltid fortsätta lära mig.
- Se alltid saker ur olika infallsvinklar, med det menar jag att man måste sålla i vad andra förklarar är sant enligt dem, och sedan hitta en väg som man själv är bekväm i. En person säger att jag ska piska in hästen i transporten för annars kommer jag aldrig få in den, en annan säger att jag skall ställa transporten i hagen och med tankekraft få hästen att gå in. En tredje säger att jag skall lägga mat i transporten och en fjärde säger att hästen inte kan åka transport alls. Där måste man sålla bland olika personers sanningar och skapa sin egen uppfattning om vad som är logiskt rimligt. Sen när man skapat sin egen sanning att man aldrig någonsin håller benhårt på den utan att den alltid kan modifieras.

Jo, det stämmer haha Tack för bra svar! Jobbar på

 

[WiBE]

Gud okej, tillåter mig att kritisera mitt eget inlägg, snurrar verkligen in mig i fel saker så förstår de som missförstått. Men nu förtydligar jag: Jag vill veta vad ni som hästägare söker hos en medryttare, och hur man kan skaffa sig de erfarenheterna? Alltså skapa ett bättre "cv"?
Och fråga nummer två, NÄR det är dags att söka medryttare, hur ska jag på bästa sätt visa vad jag kan, alltså vad vill ni ha: en provridning, en film, bara en kort text osv?
Hur blir man så intressant så möjligt, när tiden är inne liksom?

Medryttarhäst menar jag såklart! Och till er som värkar tro att jag försöker skryta så vill jag bara förtydliga att de inte är det jag vill. Ser nu när jag läser min egen text igen att den går att missförstå som sagt, men förtydligar bara. Det är inte det jag vill göra

 

[ptr]

Gud okej, tillåter mig att kritisera mitt eget inlägg, snurrar verkligen in mig i fel saker så förstår de som missförstått. Men nu förtydligar jag: Jag vill veta vad ni som hästägare söker hos en medryttare, och hur man kan skaffa sig de erfarenheterna? Alltså skapa ett bättre "cv"?
Och fråga nummer två, NÄR det är dags att söka medryttare, hur ska jag på bästa sätt visa vad jag kan, alltså vad vill ni ha: en provridning, en film, bara en kort text osv?
Hur blir man så intressant så möjligt, när tiden är inne liksom?

Timmar i sadeln är rätt avgörande (många många timmar), de som är vana ser direkt om du bara spottar upp dig när du visar upp din ridning eller om det har blivit sittande som en naturlig del i ditt beteénde. De ser på håll när de möter dig på trottoaren hur du går och rör dig. Jag är inte tillräckligt duktig för att förklara det där - det får de med den förmågan försöka om de ids, för det är inte säkert de vet vad de ser bara att de ser.

Ingen fara - det är klart man är entusiastisk när man är ny på något som man tycker är roligt!
Vilket är en av de egenskaper som är värdefulla om man ska kunna komma intill och få rida andras hästar. Lite tålamod och förmåga att lyssna på hästägare och framförallt hästen är viktigt med.
En förmåga som det kanske sälla talas lite tyst om men som är viktigt med är att inte acceptera vadsomhälst bara för att få rida lite. Nog för att skötsel och att hjälpa till ingår i hästhanteringen - men både nu och då urartar det i rent lönearbete - fast utan betalt. Sådana ställen ska man snabbt vända ryggen till, de liksom bara äter upp en och glädjen försvinner.

Sen är det det med tiden - att din tid är väldisponerad på så sätt att du kan leverera de där stallpassen som du tagit på dig - varje vecka. Inte planera så du får både nu och då får hoppa för att det ska pluggas till prov eller ännu värre nån fest nånstans. Enstaka gånger och när du är sjuk eller liknande var inte det som menades utan om det blir ofta och med dålig framförhållning.
Sen krast - med skola, lite helgjobb och träning på ridskola med - är du riktigt ambitiös och har fallenhet för skolan så är det väl högst nåt pass kvar att lägga i stallet utöver det. Så kommer det att vara länge. Att det tjatas så mycket om skolan är för att det är det som är grunden för en ekonomi i framtiden som ger möjlighet att fortsätta med hästar, för man ska inte räkna med att någon annan betalar.

I övrigt är det bara att kämpa på, men glöm för alltivärlden inte att ha roligt på vägen!

 

[WiBE]

intressant!
Men om vi utgår från TS så torde du ha ett annat "hästmaterial" i åtanke än som TS ridit på.
TS har ridit i ett år.
Alltså rimligtvis på hästar som "tål" nybörjare och inte den typ av ridskolehästar som du tänker på.

Absolut jag har ridit snälla hästar, men då och då även riktigt tuffa ( ibland egentligen för svåra hästar). Ibland riktigt gamla herrar som man nästintill bara kan "åka runt på" men också då och då även nån riktigt svår rackare, ibland även till och med FÖR svår. Har absolut ridit hästar som "klarar av" nybörjare, men även fått utmaningar såklart.

 

[WiBE]

Timmar i sadeln är rätt avgörande (många många timmar), de som är vana ser direkt om du bara spottar upp dig när du visar upp din ridning eller om det har blivit sittande som en naturlig del i ditt beteénde. De ser på håll när de möter dig på trottoaren hur du går och rör dig. Jag är inte tillräckligt duktig för att förklara det där - det får de med den förmågan försöka om de ids, för det är inte säkert de vet vad de ser bara att de ser.

Ingen fara - det är klart man är entusiastisk när man är ny på något som man tycker är roligt!
Vilket är en av de egenskaper som är värdefulla om man ska kunna komma intill och få rida andras hästar. Lite tålamod och förmåga att lyssna på hästägare och framförallt hästen är viktigt med.
En förmåga som det kanske sälla talas lite tyst om men som är viktigt med är att inte acceptera vadsomhälst bara för att få rida lite. Nog för att skötsel och att hjälpa till ingår i hästhanteringen - men både nu och då urartar det i rent lönearbete - fast utan betalt. Sådana ställen ska man snabbt vända ryggen till, de liksom bara äter upp en och glädjen försvinner.

Sen är det det med tiden - att din tid är väldisponerad på så sätt att du kan leverera de där stallpassen som du tagit på dig - varje vecka. Inte planera så du får både nu och då får hoppa för att det ska pluggas till prov eller ännu värre nån fest nånstans. Enstaka gånger och när du är sjuk eller liknande var inte det som menades utan om det blir ofta och med dålig framförhållning.
Sen krast - med skola, lite helgjobb och träning på ridskola med - är du riktigt ambitiös och har fallenhet för skolan så är det väl högst nåt pass kvar att lägga i stallet utöver det. Så kommer det att vara länge. Att det tjatas så mycket om skolan är för att det är det som är grunden för en ekonomi i framtiden som ger möjlighet att fortsätta med hästar, för man ska inte räkna med att någon annan betalar.

I övrigt är det bara att kämpa på, men glöm för alltivärlden inte att ha roligt på vägen!

Tack för bra tips!

 

[Lingon]

Fast då kan man ju jättelite, och har knappt hunnit gå över på storhäst. Ridskoleponnyer behöver ju i regel kunna gå med nybörjare, och går mycket med nybörjare, så de är i regel mindre känsliga än storhästarna.

Ett rätt säkert tecken på att man inte kan nånting är ju att man anser sig vara en skicklig ryttare efter att ha ridit en gång i veckan i sex år...

När det gäller ridskolehästar och medryttarhästar så skulle jag säga att min erfarenhet är att de är ungefär lika känsliga - häst som häst, liksom. Visst, hästar som går mycket med nybörjare blir mer okänsliga, men väldigt många ridskolehästar har ju aldrig en nybörjare på ryggen. Tror det var 6-7 år sen vi hade vuxna nybörjare på min ridskola. Det finns så många duktiga vuxna som vill rida att man inte behöver ha nybörjare för att fylla grupperna. Och då behöver man heller inte hästar som kan gå med nybörjare. Det är viktigare att de kan tävla, eftersom våra ridskolehästar tävlar mycket.

Det är nog väldigt olika från ridskola till ridskola. Den jag gick på hade bara hästar/ponnyer som reds av nybörjare. Det beror nog på vad ridskolans filosofi och inriktning är: alla kan rida eller tävlingsklubb. Där jag red fanns det väldigt många grupper med nybörjare och såna som precis lärt sig galoppera. Få hästar reds i form dagligen. Många va hästarna på den ridskolan går dessutom med funktionshindrade varje vecka. Stor andel ryttare som inte lärt sig rida en häst i form. Vilket leder till hästar som är svåra att rida i form...


Jag tror att din ridskola inte tillhör den vanligaste typen. Men det låter som en ridskola jag gärna hade gått på om jag ridit på ridskola fortfarande.

 

[warg]

Gud okej, tillåter mig att kritisera mitt eget inlägg, snurrar verkligen in mig i fel saker så förstår de som missförstått. Men nu förtydligar jag: Jag vill veta vad ni som hästägare söker hos en medryttare, och hur man kan skaffa sig de erfarenheterna? Alltså skapa ett bättre "cv"?
Och fråga nummer två, NÄR det är dags att söka medryttare, hur ska jag på bästa sätt visa vad jag kan, alltså vad vill ni ha: en provridning, en film, bara en kort text osv?
Hur blir man så intressant så möjligt, när tiden är inne liksom?

Jag gillar din inställning! Och den är viktig för mig om någon ska hjälpa till i mitt stall. Om du hade dykt upp hos mig och frågat om du fick hjälpa till i stallet hade du nog fått göra precis det - hjälpa till med stallet och hästarna. Efterhand när jag såg att du klarade olika saker hade du fått göra mer, och så småningom kanske prova att rida. Jag hade gillat om du frågat och visat att du vill lära dig, då hade jag gärna lagt tid på att lära ut också. Jag tror det kommer gå toppen för dig!

 

[Miedo]

Jag tänker så enkelt att jag vill ha en person som har fin inställning till hästen, noggrann med skötsel/eventuella uppgifter och vettigt ridsätt/ridskicklighet (beror mycket på häst vad som krävs där). När jag annonserat efter medryttare har jag inte skrivit ut specifika krav, utan beskrivit min ponny och efterfrågat presentation och ridfilm från de som är intresserade.

Jag vill förstås ha någon som rider bra. Men med mentalt känslig ponny är det av störst vikt att ryttare är mjuka och inte sabbar förtroendet för bettet, framför att träna effektivt. Och att de har insikt/självkännedom att inte träna över sin nivå. Är det rätt människa kan det innebära la/la nivå, men skulle kunna ha en grön ryttare som medryttare om denne bara höll sig till spår och gångart där de klarar att rida balanserat. För mig är målet med medryttare (förutom lite ekonomisk hjälp) att denne ska kunna ta sin dag i stallet på ett pålitligt/säkert sätt och ponnyn ska få motion. Om motionen är ett ordentligt träningspass eller skrittrunda spelar inte större roll för mig. Bara för mig att anpassa intensitet i min egen ridning dagen före/efter beroende på vad medryttaren gjort på sin dag.

Jag tror ganska många söker liknande när de vill ha medryttare. Att få överenskomna dagar lediga från stallet och kunna lita på att medryttaren kan fixa dagens skötsel och motion på ett bra sätt.

Tycker väl personligen att det alltid är en bra grej att skicka/lägga upp film. Ger ett bra hum om ifall man kan passa aktuell häst, om det är värt att provrida.

 

[WiBE]

Jag gillar din inställning! Och den är viktig för mig om någon ska hjälpa till i mitt stall. Om du hade dykt upp hos mig och frågat om du fick hjälpa till i stallet hade du nog fått göra precis det - hjälpa till med stallet och hästarna. Efterhand när jag såg att du klarade olika saker hade du fått göra mer, och så småningom kanske prova att rida. Jag hade gillat om du frågat och visat att du vill lära dig, då hade jag gärna lagt tid på att lära ut också. Jag tror det kommer gå toppen för dig!

Tack så otroligt mycket!

 

[em-pirre]

@WiBE du verkar ju jättegullig. Det finns absolut folk som kan hjälpa såna som dig bara du är på rätt plats på rätt tidpunkt. Häng i stallet , hjälp till med allt, nätverka. Ställ upp och hjälp till på hemmatävlingar och åk med på tävlingar på andra anläggningar.

Jag har själv tagit emot unga tjejer som fått pyssla och hålla på med hästen och sedan har jag mer än gärna låtit dem rida också. Som ung fick jag själv många sådana erbjudanden.

 

[WiBE]

@WiBE du verkar ju jättegullig. Det finns absolut folk som kan hjälpa såna som dig bara du är på rätt plats på rätt tidpunkt. Häng i stallet , hjälp till med allt, nätverka. Ställ upp och hjälp till på hemmatävlingar och åk med på tävlingar på andra anläggningar.

Jag har själv tagit emot unga tjejer som fått pyssla och hålla på med hästen och sedan har jag mer än gärna låtit dem rida också. Som ung fick jag själv många sådana erbjudanden.

Super fint och bra svar, tack så jätte mycket!

 

[skuggi]

Förstår hur du tänker och håller med. Men vad söker du hos en medryttare? Och hur skulle jag kunna få de erfarenheterna/kunskaperna? Ska ju börja helgjobba och är otroligt tacksam över det, då jag tror jag kommer lära mig och få vara med om mycket som man missar om man endast går på ridskola Men har du något annat tips på hur man kan "komma in i hästvärlden" ännu mer, även om det inte betyder att man får rida. Tex. följa med på tävling eller till veterinären? Hur gjorde ni för att få vara med vid alla de här tillfällena?

Utöver alla andra bra svar du redan fått (har inte läst alla än) så gällande hur man kan "få in en fot" på tävlingar osv så är det ju att anmäla sig som funktionär. Det är desperat efterlängtat och de brukar vara duktiga på att placera en på ställen där man kan göra nytta baserat på ens kunskaper.
Jag har suttit som sekreterare för domare litegrann på dressyrmomentet inom min gren. Det är väldigt givande att se samtidigt som ett proffs bedömer det man ser. Vissa domare är väldigt generösa och slänger in extra beskrivningar osv för ens egen del när de märker att man är intresserad. Noga bara att man ser till att inte störa och fråga för mycket såklart.

Att sätta upp lappar/annonsera om att man gärna vill vara skötare/kan hänga med på tävlingar osv är säkert jättebra, du får ju lov att vara kritisk också så du inte blir utnyttjad av någon som bara låter dig slava utan att du lär dig något. Det finns mycket olika sorters människor i världen.. Jag tror att tex hänga med på distanstävlingar/fälttävlanstävlingar kan vara väldigt givande om man hittar en hästägare som gärna delar med sig av sin kunskap.


Gällande vad jag söker hos en medryttare så är det främst en känsla av att min häst är i trygga händer. Jag vill se att medryttaren kan ta på och av utrustningen utan att vara alltför vilse, jag vill se att h*n rör sig med trygghet och självförtroende runt hästen.
Jag vill se att man är noga med hästen, att man vet hur man visiterar den före och efter ridning och att man är noga med att rengöra och återställa utrustning.
Vid ridningen så säger min häst oftast till ganska tidigt om det kommer funka eller ej, men det är samma som i stallet. Lugn, trygghet, stillsamt självförtroende, så jag får en känsla av att man kommer klara av om det uppstår någon situation.
Jag har nog aldrig funderat kring hur många år någon ridit, det säger inte så mycket. Men att de har erfarenhet av privathästar är väldigt meriterande.
För som någon redan nämnt, det ÄR skillnad. Ridskolehästarna är vana vid olika ryttare, de sållar bland signalerna samt att man oftast rider dem i grupp. En häst kan bli MYCKET annorlunda när den inte rids i grupp. Dessutom är de flesta privathästarna inte så förlåtande samt att de oftast bara är vana med att man gör "som vanligt" och inte alls uppskattar en ny ryttare med nya signaler.

Lycka till!

 

[WiBE]

Utöver alla andra bra svar du redan fått (har inte läst alla än) så gällande hur man kan "få in en fot" på tävlingar osv så är det ju att anmäla sig som funktionär. Det är desperat efterlängtat och de brukar vara duktiga på att placera en på ställen där man kan göra nytta baserat på ens kunskaper.
Jag har suttit som sekreterare för domare litegrann på dressyrmomentet inom min gren. Det är väldigt givande att se samtidigt som ett proffs bedömer det man ser. Vissa domare är väldigt generösa och slänger in extra beskrivningar osv för ens egen del när de märker att man är intresserad. Noga bara att man ser till att inte störa och fråga för mycket såklart.

Att sätta upp lappar/annonsera om att man gärna vill vara skötare/kan hänga med på tävlingar osv är säkert jättebra, du får ju lov att vara kritisk också så du inte blir utnyttjad av någon som bara låter dig slava utan att du lär dig något. Det finns mycket olika sorters människor i världen.. Jag tror att tex hänga med på distanstävlingar/fälttävlanstävlingar kan vara väldigt givande om man hittar en hästägare som gärna delar med sig av sin kunskap.


Gällande vad jag söker hos en medryttare så är det främst en känsla av att min häst är i trygga händer. Jag vill se att medryttaren kan ta på och av utrustningen utan att vara alltför vilse, jag vill se att h*n rör sig med trygghet och självförtroende runt hästen.
Jag vill se att man är noga med hästen, att man vet hur man visiterar den före och efter ridning och att man är noga med att rengöra och återställa utrustning.
Vid ridningen så säger min häst oftast till ganska tidigt om det kommer funka eller ej, men det är samma som i stallet. Lugn, trygghet, stillsamt självförtroende, så jag får en känsla av att man kommer klara av om det uppstår någon situation.
Jag har nog aldrig funderat kring hur många år någon ridit, det säger inte så mycket. Men att de har erfarenhet av privathästar är väldigt meriterande.
För som någon redan nämnt, det ÄR skillnad. Ridskolehästarna är vana vid olika ryttare, de sållar bland signalerna samt att man oftast rider dem i grupp. En häst kan bli MYCKET annorlunda när den inte rids i grupp. Dessutom är de flesta privathästarna inte så förlåtande samt att de oftast bara är vana med att man gör "som vanligt" och inte alls uppskattar en ny ryttare med nya signaler.

Lycka till!

Bra tips! Tack!

 

[tuaphua]

Jag tycker du har en himla härlig inställning som jag tycker blivit rätt ovanlig i stallen i jämförelse med förr.
Du vill, du är beredd att kämpa, du frågar om råd, är ödmjuk och söker kunskap. Skitbra!

Jag rekommenderar precis som många andra att du söker sköthäst, fortsätter på ridskolan så länge och att du på ditt extrajobb är noga med att tala om att du gärna vill lära dig så mycket som möjligt om vad som helst som rör hästar.

Jag jobbar som tränare och har precis som du startat från noll. Mycket av det jag lärt mig kommer från att jag just visat att jag vill lära och har tagit en del skitjobb sas för att få den kunskapen.
Jag har också under många år aldrig tackat nej till saker där jag kan lära mig. Även om de kännts mindre kul ibland.

Jag vet att många gått från att vara den som hjälper till med mockning till att vara den som rider hästen.
Om man får hjälp av någon som visar att den sköter sig, vill, kämpar etc så är för mig steget till att ta sig an den och lära den mer inte så långt.
Sen kan man inte låta vem som helst rida alla hästar. Så just min egen tex är för känslig, snabb och explosiv för sånt. Men många har ju andra typer av hästar där det faktiskt går att låta folk lära sig.

Jag tror ridskola, extrajobb och ev bli skötare är ett jättebra första steg mot att kunna bli medryttare.
Hur lång tid det tar, när du är redo etc beror på mycket olika saker.
Ju mer du är i rätt typ av hästmiljö där du faktiskt får lära dig, desto snabbare går det. Sen beror det också på egen läggning, hur mkt feeling man har "medfött" för att förstå djuren.
Och det beror på vilken hästägare du träffar på, vilken häst etc..

Lycka till nu och hoppas det blir mkt kunskapshämtning på extrajobbet, kanske tom ridning!

 

[WiBE]

Jag tycker du har en himla härlig inställning som jag tycker blivit rätt ovanlig i stallen i jämförelse med förr.
Du vill, du är beredd att kämpa, du frågar om råd, är ödmjuk och söker kunskap. Skitbra!

Jag rekommenderar precis som många andra att du söker sköthäst, fortsätter på ridskolan så länge och att du på ditt extrajobb är noga med att tala om att du gärna vill lära dig så mycket som möjligt om vad som helst som rör hästar.

Jag jobbar som tränare och har precis som du startat från noll. Mycket av det jag lärt mig kommer från att jag just visat att jag vill lära och har tagit en del skitjobb sas för att få den kunskapen.
Jag har också under många år aldrig tackat nej till saker där jag kan lära mig. Även om de kännts mindre kul ibland.

Jag vet att många gått från att vara den som hjälper till med mockning till att vara den som rider hästen.
Om man får hjälp av någon som visar att den sköter sig, vill, kämpar etc så är för mig steget till att ta sig an den och lära den mer inte så långt.
Sen kan man inte låta vem som helst rida alla hästar. Så just min egen tex är för känslig, snabb och explosiv för sånt. Men många har ju andra typer av hästar där det faktiskt går att låta folk lära sig.

Jag tror ridskola, extrajobb och ev bli skötare är ett jättebra första steg mot att kunna bli medryttare.
Hur lång tid det tar, när du är redo etc beror på mycket olika saker.
Ju mer du är i rätt typ av hästmiljö där du faktiskt får lära dig, desto snabbare går det. Sen beror det också på egen läggning, hur mkt feeling man har "medfött" för att förstå djuren.
Och det beror på vilken hästägare du träffar på, vilken häst etc..

Lycka till nu och hoppas det blir mkt kunskapshämtning på extrajobbet, kanske tom ridning!

Tack, superbra svar och tips!

 

[mackan]

Fast då kan man ju jättelite, och har knappt hunnit gå över på storhäst. Ridskoleponnyer behöver ju i regel kunna gå med nybörjare, och går mycket med nybörjare, så de är i regel mindre känsliga än storhästarna.

Ett rätt säkert tecken på att man inte kan nånting är ju att man anser sig vara en skicklig ryttare efter att ha ridit en gång i veckan i sex år...

När det gäller ridskolehästar och medryttarhästar så skulle jag säga att min erfarenhet är att de är ungefär lika känsliga - häst som häst, liksom. Visst, hästar som går mycket med nybörjare blir mer okänsliga, men väldigt många ridskolehästar har ju aldrig en nybörjare på ryggen. Tror det var 6-7 år sen vi hade vuxna nybörjare på min ridskola. Det finns så många duktiga vuxna som vill rida att man inte behöver ha nybörjare för att fylla grupperna. Och då behöver man heller inte hästar som kan gå med nybörjare. Det är viktigare att de kan tävla, eftersom våra ridskolehästar tävlar mycket.

Jag tänker att skillnaden hur välskolade ridskolehästar du än må ha, ändå finns jmf med likvärdigt skolade privathästar .

Blir stor skillnad som jämförelse - de ridskolehästar som tävlar mycket är ju en egen kategori utifrån diskussionen .
Varför skulle en ponny v/s ”storhäst” vara en skillnad i sammanhanget menar dy

 

[Mabuse]

Jag tänker att skillnaden hur välskolade ridskolehästar du än må ha, ändå finns jmf med likvärdigt skolade privathästar .

Blir stor skillnad som jämförelse - de ridskolehästar som tävlar mycket är ju en egen kategori utifrån diskussionen .
Varför skulle en ponny v/s ”storhäst” vara en skillnad i sammanhanget menar dy

Därför att ponnyerna behöver kunna gå med nybörjare, och gör det. Storhästarna behöver inte kunna göra det, och går i snitt med mycket bättre ryttare, eftersom vuxna tenderar att ha ridit längre och är ridskickligare än barnen. Alltså är storhästarna i regel känsligare och mer framåt än ponnyerna på en ridskola.

Självklart finns det privathästar för några hundratusen du inte kan hitta på en ridskola. Men den kalibern på privathäst letar sällan medryttare till annat än att lulla i skogen. Har man en häst för 200 000 är man ofta rätt intresserad av att rida den själv, alternativt ha ett proffs som hjälper till att träna den. Inte en medryttare.

Jag har aldrig suttit upp på en privathäst och blivit chockad över hur känslig den är. Ridskolehästar som tävlar mycket är väl inte så konstigt? Bara för att man rider på ridskola så betyder det ju inte att man inte vill tävla, så det är klart ridskolehästar tävlas.

 

[mackan]

@Mabuse vet inte din referensram eller vad som förorsakar dina svar , men här har vi iallafall ridskoleponnyer som tävlas väldigt framgångsrikt och ändå inte är så speciella att de samtidigt inte funkar i ridskoleverksamheten .

 

[Mabuse]

@Mabuse vet inte din referensram eller vad som förorsakar dina svar , men här har vi iallafall ridskoleponnyer som tävlas väldigt framgångsrikt och ändå inte är så speciella att de samtidigt inte funkar i ridskoleverksamheten .

Det är klart ridskoleponnyer kan tävlas framgångsrikt, det gör våra också? Men ska de gå mycket med nybörjare är det ju bra om de inte är alltför elektriska och pigga. Av säkerhetsskäl, om inte annat. En ponny behöver ju inte vara het och känslig för att lyckas bra på tävling.

En het och känslig häst är ju inte mer speciell än en lugn häst, bara mindre lämplig för nybörjare. Det är ju inte konstigt, har man precis börjat rida är det ju bra om hästen inte blir stressad och börjar springa om man är lite otydlig med hjälperna, det kan ju bli farligt.

Att vuxna som har ridit i 20 år tenderar att rida bättre än barn som har ridit i 2 är ju heller inget scoop.