Lektion igår på ny ponny. Jag tänker kalla henne för Nasse för jösses vad reaktiv och rädd och ängslig hon var över allt möjligt
Min uppfattning av henne från att jag sett andra rida henne en handfull gånger är att hon är svår, rädd, och har massor med energi. Jag hade halvt rätt.
Tyvärr gick hon lektionen innan så jag fick ingen chans att prata lite med henne innan och få bättre känsla för henne, men däremot kunde jag ju göra det näst bästa nämligen att observera henne noga när hon gick lektionen. Det fick mig att vela rätt mycket mellan dressyrspö eller ej när jag såg henne, men jag bestämde mig sedan för att jag skulle köra på mitt gamla vinnande koncept ny häst = ny häst spöet.
Har ett spö som är någonstans mellan allround och hopp som är rätt tungt så om man behöver släppa det flänger det inte runt så mycket utan det ramlar bra. Brukar vara det spöet eller inget som jag väljer.
Vi var bara 4 pers! Lyxigt!
Satt upp efter lite om och men, Nasse ville inte riktigt stå still först och innan jag fattade att det var för att hon blev rädd för att min väst var uppknäppt och fladdrade lite var det omöjligt att ta sig upp. Efter att jag knäppt den gick det bra att sitta upp
Skrittade runt på henne och försökte få någon känsla. Känslan var att Nasse ville krypa ur skinnet, var jätteosäker kring hörnen och inte ville gå dit, och att hon var onöjd med något jag gjorde. Samt att hon var lätt - jättelätt. Som att sitta på en häst av plast. Superlätt i tygeln, superlätt att svänga, superlätta små ben. Jätteannorlunda mot de hästar jag brukar rida.
Medan jag red runt på Nasse och parerade när hon blev rädd för... typ allt i hela världen, försvann ridläraren ut och jag fattade noll. Sen kom hon tillbaka med någon konstig mikrofongrej med hörsnäckor till oss ryttare. Något nytt de köpt in som vi kommer att använda framöver och eftersom vi var erfarna och så få ville hon pilottesta på oss. Stoppade in den i örat och tyckte det var en underlig känsla. Sen var jag tvungen att hoppa av för at ta av mig västen - man får inte klä av sig på henne, då sticker hon. Ska komma ihåg det till nästa gång så jag inte behöver klä av mig under lektionen.
Fortsatte rida och kämpa, varje steg var i någon form av broms och hon reagerade på precis allt, och hörde dessutom ridläraren i snäckan så varje gång ridläraren var tyst en liten stund och sedan började prata hoppade hon till.
Vi fick rida semi självständigt iom att vi bara var 4. Vi skulle hålla oss till övningen med den gigantiska 8an. Jag fick inte ihop det så bra med Nasse alls och jag fattade inte hur jag skulle få henne att vilja gå fram och framförallt ville jag få henne att fokusera lite mer på mig än på precis allt i hela världen - och bli rädd för sagda allt. Positivt var att även om jag fick lite småtankar på att det var lite läskigt att hon blev så rädd, så kände jag mig allmänt lugn och trygg med att jag klarar det. Bara små gamla demoner från förr som kom och petade i hjärnan.
Till slut fick jag tips av ridläraren att vara som den fluffigaste vispgrädden jag någonsin sett när jag red henne. Konstigt förklaring men jag fattade vad hon menade och direkt sa det klick.
Jag vet inte ens vad kroppen egentligen gör när man gör om den till fluffig vispgrädde, men stor skillnad blev det iaf.
Nu gick Nasse fram supervilligt för skänkeln men lite symaskinfeeling kanske, jag nöjde mig dock i början där med att rida skritt trav övergångar och fokusera på hur min kropp skulle vara så att jag kunde befästa den känslan lite.
Sedan gick jag över till travtempoväxlingar med lite mer krav på Nasse att hon skulle böja och gymnasticera sig lite och då kom hon genast ner i lite form och började bli helt fokuserad på mig.
Efter att jag kände mig trygg med att min kropp var "rätt" testade jag några små galoppfattningar. Jag fokuserade även mycket på att göra dem efter att jag försökt slappna av och att göra såna där "what ever" fattningar- Galoppen blev lite kantig och konstig men hon fattade lydigt och villigt och saktade av precis när jag bad henne. Började här tänka att Nasse nog inte är så pjåkig ändå!
Till slut fattade jag och galopperade lite längre sträckor på åttvolten och kände att jag fick till bättre och mer avslappnade fattningar och fick bättre galopper.
Vi fick sedan en till uppgift att gå ifrån åttvolterna och öva skänkelvikningar från kvartslinjen i trav samt fortsätta galoppfattningarna där vi ville. Vi fick öva skänkelvikningar i galopp om det passade.
Jag valde att konsekvent fatta när vi kom ut ur skänkelvikningarna för att göra det lättast möjliga för mig och Nasse.
Skänkelvikning till vänster var underbar på Nasse! Hon flöt lätt och ledigt i skänkelvikningen och jag kunde lätt reglera hur brant skänkelvikningen blev. Fattningarna blev super - jag slappnade bara av och flyttade bäckenet en aning.
Höger var en annan historia, hon är väldigt oliksidig så där fick jag hjälpa henne att få ihop det. Fattningarna blev nästan bättre i höger, något jag fick beröm för eftersom hon tydligen väldigt ofta fattar vänster i högervarv.
Efter det fick vi göra lite "fri lek" i alla gångarter. Jag red mest runt på känsla, och märkte ganska fort att jag helt slutat använda skänklarna alls. Jag behövde bara flytta på mina kroppsdelar så hände det saker. Magiskt!
När vi sedan skulle skritta av dem gjorde jag det halva tiden uppsuttet och halva tiden för hand. Hämtade min väst (jeeeettelääskigt! Sa Nasse) men jag plockade ner den försiktigt och höll upp den så hon kunde lukta och väntade på att hon skulle slappna av i kroppen, sedan satte jag på mig den och hon spände sig lite men tyckte nog den var okej ändå.
Ridläraren tyckte jag hade gjort det superbra på en svår häst som jag dessutom inte kände sedan tidigare, jag sa att jag tyckt hon var kul att rida. Först skitsvår och sedan när jag fattade vad hon ville - jättelätt. Sa att jag gärna rider henne mer.
Ridläraren förklarade att Nasse blir som en ny version av Krullen att jobba med för mig och jag håller med. Krullen är lite segare, lite mindre reaktiv men ändå ängslig kring saker, båda gillar att gå som symaskiner, men Nasse har lättare för galopp generellt (dock blir galoppen dålig om man inte slappnar av och då får jag öva på det med)
En ny liten favorit! Undrar när jag ska hitta en häst jag inte gillar
Nästan så jag känner att jag måste fråga på ridskolan om det här. För mig är det viktigt att utnyttja alla lektioner jag betalat för. Det är nästan en principsak. Jag åkte ju till och med på den teorin som egentligen kändes som jag redan hade full koll på...
. Instruktören upptäckte det när jag var på väg in i manegen. Hon fick hjälpa mig att "kasta" över utrustningen på rätt häst. En elev i gruppen innan hjälpte också till.
