Rimlig tid att pendla till jobbet?

Men var bor du någonstans? Jag flyttade nyss "ut på landet", 29 minuter med bil tog det i morse att åka in till jobbet, men jag kan inte med bästa vilja säga att det var dyrt att köpa hus en halvtimme från Stockholm. Våra grundlevnadskostnader kommer att gå ner, det blir alltså billigare här än i lägenhet. Sedan kommer vi säkert lyxa till det med en shysst trädgård mm, men det MÅSTE man ju inte ha,)


Nej, det är väl iofs sant - det skiljer sig en hel del om man tänker 29 minuter söderut, västerut, norrut - eller nordost.

De ställen som känns rimliga där man kan åka pendeltåg kostar mer, och ofta finns annan service där som är attraktivt. Det finns helt överkomliga priser ganska nära staden också, men då håller skolorna så låg kvalité att det inte känns bra av den anledningen, eller så är det andra mer otrygga platser.

Sedan är ju "dyrt" en uppfattning utifrån vilken inkomst man har. Det som är skäligt och överkomligt för en person kan vara mycket dyrt för en annan.
 
Jo, så är det givetvis, men om man nu säger att mina två nyköpta hus kostar mig mindre per månad än vad en hyrestvåa i närförort gjorde, så blir det lite tydligare. Jag menar alltså inte att Wallenbergarna tycker att det är billigt, utan att alla som har råd med 5-8000 i månaden för en hyresrätt också kan dra runt ett mindre och billigare hus på en liknande summa, om man bara klarar kontantinsatsen och får et lån. (Sedan bör man givetvis ägna viss hänsyn åt buffert för förutsedda och oförutsedda renoveringar och förbättringar mm)
 
När jag bodde i Stockholm hade jag ca 1 timmes resväg till mitt jobb (och skola när jag studerade). Idag har jag ungefär 10-15 minuters cykelväg till såväl skola som jobb. Som jag älskar det!
 
Jo, så är det givetvis, men om man nu säger att mina två nyköpta hus kostar mig mindre per månad än vad en hyrestvåa i närförort gjorde, så blir det lite tydligare. Jag menar alltså inte att Wallenbergarna tycker att det är billigt, utan att alla som har råd med 5-8000 i månaden för en hyresrätt också kan dra runt ett mindre och billigare hus på en liknande summa, om man bara klarar kontantinsatsen och får et lån. (Sedan bör man givetvis ägna viss hänsyn åt buffert för förutsedda och oförutsedda renoveringar och förbättringar mm)

Absolut! Helt rätt. Mitt dilemma är väl att jag funderar mycket på vad jag har, vad jag får försaka, att jag egentligen vill ha både stan och landet - och ja... jag skall väl erkänna att ett villakvarter inte känns så lockande.

Jag har på hemnet sett en del jättefina ställen, men där huset och ladugården varit skrutt. Driftskostnaderna har då varit så stora att det känns dyrt av den anledningen, även om jag absolut kan tänka mig ett omodern och enkelt hus.
 
Jag bor och jobbar centralt. Promenerar till jobbet på 30 minuter, cykla är det som gå fortast. Men är trist när det regnar.

Till stallet i en grannkommun tar det drygt 30 minuter med bil när det flyter på, längre tid vid köbildning.

Om jag bodde på landet skulle det vara ungefär där min häst nu står och det är inte aktuellt.

Jag föredrar KLART att kunna gå/cykla snabbt och lätt till allting i stan och köra till hästen, istället för omvänt. På landet kör man ju ändå överallt, i stan är bilen mest ivägen. Att bo på landet skulle göra stan till ett slags "besöksmål" och det vill jag absolut inte. Jag vill kunna komma på att jag ska tex ta en öl och sen bara gå ut och göra det, eller gå på bio eller vadsomhelst. Inte komma på det på landet, köra in, cirkla runt för att parkera... nej. Då tappar det hela all sin charm.

Så där har jag också tänkt, det är bara det att jag sällan utnyttjar stadens utbud på det viset, men visst - att kunna - det betyder absolut någonting också.

Det där med att pendla till stallet har jag som sagt övervägt. Att köra och i stallet fylla på med energi är ju egentligen det enklaste alternativet. Men jag tror att jag behöver omväxling i livet. Jag tror att jag är färdig med staden.

Eller är det något annat? :crazy:
 
Absolut! Helt rätt. Mitt dilemma är väl att jag funderar mycket på vad jag har, vad jag får försaka, att jag egentligen vill ha både stan och landet - och ja... jag skall väl erkänna att ett villakvarter inte känns så lockande.

Jag har på hemnet sett en del jättefina ställen, men där huset och ladugården varit skrutt. Driftskostnaderna har då varit så stora att det känns dyrt av den anledningen, även om jag absolut kan tänka mig ett omodern och enkelt hus.
Myket hänger också på HUR pendlingen går till. Hur är turtätheten, är det flera byten?

För egen del har jag 65 minuter från dörr till dörr där 31 minuter är på pendeltåg och 25 minuter i bil, sen promenad. Inga problem tycker jag. Jag skulle kunna köra bil kortare stund med då blir turtätheten ett problem för mig som sen vill till stallet snabbt. Vilket jag iofs kör långt till, finns på närmare håll men jag väljer att stå kvar där jag står.

Sen vad gäller service utanför staden.... Tja, man vänjer sig skulle jag säga och lär sig planera, OM det är tillräckligt på plussidan med att bo lite avsides. Men det ska öckså sägas att alla blev glada när barnen hade egna körkort. Vilket å andra sidan skapade en stor bilpark på uppfarten, som skulle servas och besiktigas :p

Vi bor i nybyggd villa utanför Stockholm och får då för rimliga kostnader en vad jag tycker, stor tomt, som jag vill ha bara för att den ska vara där, har inga trädgårdsambitioner. Närmare stan, mindre tomter och mindre utrymme runt husen.

Däremot skulle inte vilja ha häst hemma, det känns som alldeles för mycket jobb och för få tränare och inspirerande stallkamrater i närheten.
 
Jag har gjort tvärtom, flyttat från landet där jag också jobbar och flyttat in till stan och måste nu pendla. MEN, jag har flyttat från u-land vad gäller kollektivtrafik, sånt har jag nämligen inte kunnat använda på 19 år. Och det är så sköööööönt att ha spårvagnen ett kvarter från ytterdörren, jag går från den ca 200 meter till busshållplatsen och sen har jag en resa på en halvtimme till jobbet, bussen stannar i princip utanför jobbet. Jag är KÄR i kollektivtrafiken! Förvisso får jag på helgerna vänta till 09 innan bussen kommer när jag slutar 07 men tja...man kan inte få allt här i världen, jag jobbar inte alla helger heller. Men vilken skatteåterbäring kollektivtrafiken är! :love: ALDRIG mer att jag sätter mig på landet och gör mig beroende av bil. Den sålde jag förresten, och köpte busskort istället. Sätt dig inte på landet där du inte har gångavstånd till kollektivtrafiken!
Näver, näver att jag flyttar ut till landet igen, speciellt inte i min ålder.

Det är verkligen som youtube-klippet jag lade in tidigare. Två olika alternativ är inte rationella. Det handlar om att hitta argument som passar ens värderingar.... gahh.... du har ju också rätt... :crazy:
 
Myket hänger också på HUR pendlingen går till. Hur är turtätheten, är det flera byten?

För egen del har jag 65 minuter från dörr till dörr där 31 minuter är på pendeltåg och 25 minuter i bil, sen promenad. Inga problem tycker jag. Jag skulle kunna köra bil kortare stund med då blir turtätheten ett problem för mig som sen vill till stallet snabbt. Vilket jag iofs kör långt till, finns på närmare håll men jag väljer att stå kvar där jag står.

Sen vad gäller service utanför staden.... Tja, man vänjer sig skulle jag säga och lär sig planera, OM det är tillräckligt på plussidan med att bo lite avsides. Men det ska öckså sägas att alla blev glada när barnen hade egna körkort. Vilket å andra sidan skapade en stor bilpark på uppfarten, som skulle servas och besiktigas :p

Vi bor i nybyggd villa utanför Stockholm och får då för rimliga kostnader en vad jag tycker, stor tomt, som jag vill ha bara för att den ska vara där, har inga trädgårdsambitioner. Närmare stan, mindre tomter och mindre utrymme runt husen.

Däremot skulle inte vilja ha häst hemma, det känns som alldeles för mycket jobb och för få tränare och inspirerande stallkamrater i närheten.

Ja, att ha hästar hemma - det har jag ju provat - och man blir väldigt bunden. Å andra sidan gör man som man vill, men får ändå köra och hålla på om man skall ta sig till tränare och ridhus.

Jag skall säga som det är - jag har inte riktigt klart för mig vad jag vill. Jag vet nog mer vad jag inte vill. Föga konstruktivt. Jag vill inte ha en stor trädgård och inte ha en massa grannar som tävlar om snyggaste gräsmattan. jag vill inte hålla på och måla om huset och laga pannan - jag vill inte ha långa grusvägar innan man hittar hem... men vad vill jag?

Men det här med att köra 20 minuter till en pendelstation.... mmm... tänkvärt.
 
Tänkvärt hur då? Alltså, jag kan också köra 7 minuter till en närmare station men tågen går bara var 30 minut där. Och det passar inte mina arbetstider perfekt heller, vilket gör att jag förlorar värdefull stall- eller sovtid. Därför väljer jag att köra lite längre, där tågen går var 15:e minut. Där finns också ett centrum så det går att slita åt sig lite matm sprigna in på apotek eller ta ut kontanter.

Det där med laga pannan och måla vill inte jag heller, inte heller renovera, då blir lösningen nytt eller relativt nytt. Och eftersom vi bor i nybyggarområde så är det faktiskt ingen som tävlar med gräsmattorna. Eller så är jag bara totalt okänslig för sånt, kanske för att jag sällan är hemma.

Jag gissar för övrigt att du vill ha en förändring. Och kanske en givande fritid?
 
Åh, jag sitter med precis samma funderingar... Har idag ett heltidsjobb inom det jag är utbildad till. Idag har jag 7 km till jobbet, 25 på cykel, 10 minuter med bil, men jag har tappat inspirationen. Chefen är kass, är trött på vissa av arbetsuppgifterna och har fått problem med ögonen pga dålig inomhusmiljö så sitter i en annan byggnad än mina arbetskamrater i väntan på nya lokaler.

Ska på intervju på ett annat jobb jag sökt. Verkar kul, men är 5,5 mil, 50 minuter med bil (dålig kollektivtrafik). Har räknat på att pendlingen kommer gå på 3000 :- i månaden. Det känns så surt när jag har så nära idag. Har funderingar på att ta tjänstledigt ett år om jag får jobbet och testa, men jag vet inte...
 
Ett alternativ, men som kanske inte går ihop ekonomiskt - vore att skaffa sig ett fritidshus att bo i när man har lust (och på helgerna), och behålla bostadsrätten. Men då kan man inte ta hand om hästen varje dag och det vill jag ju... Så, egentligen är det nog inget att tänka på.
Nu har jag ju ärvt mitt fritidshus, så det är ju inte ekonomiskt riktigt jämförbart, men jag har ju lägenheten centralt och så har jag fritidshuset några kilometer från stallet där jag har min häst. Dvs jag har valt stall utifrån fritidshuset, som ju ligger där det ligger. Så jag har sommarhus, häst och lite släktingar plus även mina föräldrars sommarhus en dryg halvtimmes resa söder om stan.
 
Bor och jobbar i malmö.
Bil 10-15 minuter beroende på traffik. ( Används mycket mycket sällan endast om jag har relevanta ärenden med tanke på parkering är 160kr per arbetsdag i centrum )
Cykel 15-20 minuter ( äger ingen cykel längre)
Buss 20-30 minuter ( Används om det ösregnar )
Gå 38-45 minuter ( Används dagligen ) Så i praktiken tar min pendling lika lång tid som någon som bor 5 mil eller mer från jobbet! nice! =)
 
Jag har pendlar massor i mitt liv. Och faktiskt tyckt att det är skönt. Det gav miog tid att stänga dörren på jobbet och öppna den hemma rent menatalt. och vice versa.

Klarade också att göra en hel del planerng på resan trots att jag körde bil. Sedan älskar jag att köra bil - det gör väl sitt till.

Som längst pendlade jag 1h 30min med tåg. Det hade också sin tjusning iom att jag kunde göra en hel del vettigt på den tiden. Eller sova :)

Nu bor jag 11 km från jobbet och det är eg alldeles för ära. Jag kan pipa hem på lunchen - vilket jag gör onödigt ofta.

Jag har pendlat och småbarn. Det funkade - eftersom barnafadern och jag kunde dela på tider. Han började tidigt och det ju innebar att han kom hem tidigare också. Jag lämnade på dagis, och han hämtade.

Eg är mitt ideal 1 timme till jobbet. Fast det är dyrt. ;)
 
Jag bor norr om Sthlm, och jobbar norr om Sthlm :p Använder bilen i jobbet och kör därför till och från jobbet också, en restid som varierar mellan 20-30 minuter. Längre restid än så vill jag inte ha. Skulle hellre jobba tex i kassan i mataffär resten av livet för att kunna bo i min drömbostad i utkanten av någon liten stad än att pendla lång sträcka för att ha "fint" jobb (och att bo i innerstan är otänkbart för mig). För mig spelar alltså jobbet inte någon jättestor roll, så länge det är trevliga kollegor och helt ok sysselsättning, bara jag får tillräckligt med fritid och kan bo som jag vill.

Kan tillägga att jag inte vill åka buss/tåg till jobbet. Cykel, promenad eller bil är det som gäller för mig.

Men vem vet, någon dag kanske jag kommer på vad jag vill bli när jag blir stor och tvingas tänka om ;)
 
Haha, jag tror jag är raka motsatsen till dig @Red_Chili. Jag behöver verkligen ett jobb som erbjuder utmaning och utveckling och ger hyfsat betalt så jag har råd med mina stora fritidsintressen: resor och min galopphäst.

För att få det har jag för tillfället satt mig i situationen att jag pendlar 4,5 timmar varje dag. Och då bor jag i Uppsala och jobbar i Stockholm. Men resa i flera steg och hundar som ska lämnas hos hundvakt varje morgon gör att det tar sån tid.

Jag är fullt på det klara med att OM jag ska fortsätta jobba som jag gör (vilket det lutar åt) måste jag ändra mitt boende. Problemet är mina hundar som börjar bli gamla. Vill inte byta hundpassning eftersom den nuvarande funkar så bra. Så eventuellt har jag några riktigt jobbiga år framför mig när det gäller pendlingstid. Men det funkar.

Efter det skulle jag, om det blir så att jag fortsätter jobba i Stockholm, gärna bo i innerstan. Men det känns inte helt realistiskt.
 
Bor i en närförort till Stockholm och pendlar till jobbet i grannkommunen. Kommunalt tar det 50-55 min från dörr till dör och med bil 30 när jag undviker köerna. Hade gärna haft 10 min med cykel. En fördel är att vi gärna får jobba hemifrån en eller flera dagar i veckan.
 
Absolut! Helt rätt. Mitt dilemma är väl att jag funderar mycket på vad jag har, vad jag får försaka, att jag egentligen vill ha både stan och landet - och ja... jag skall väl erkänna att ett villakvarter inte känns så lockande.

Jag har på hemnet sett en del jättefina ställen, men där huset och ladugården varit skrutt. Driftskostnaderna har då varit så stora att det känns dyrt av den anledningen, även om jag absolut kan tänka mig ett omodern och enkelt hus.

Ja får lite tankar när jag läser ditt inlägg, se på varje objekt lite utanför boxen. Om ett hus är dyrt i drift, räkna på vad det skulle kosta att ordna till det. Vad skulle bergvärme kosta, tilläggsisolering? Nya fönster, luftvärmepump? Sedan reducerar du utgångspriset med den summan, om du gillar allt annat med huset. Säljaren behöver inte acceptera, men kanske gör de det. Samma med skruttiga stall osv, bjud inte vad de vill ha, berätta vad du är villig att ge. Kolla också med bankerna att den ränta du erbjudits på ett lån verkligen är den bästa. Om det finns en bank som erbjuder en halv procent billigare än banken bredvid, så har du rent konkret råd med ett större lån. 2 miljoner x 2,3% ränta är 46000 per år (innan ränteavdrag), 2,5 miljoner är 46250 kr per år om du har en ränta på 1,85 % istället.
 
Hur långt pendlar ni? Vilken tid är rimlig att lägga på pendlandet? Hur är det att bo på landet och jobba i staden?

Jag skulle vilja ta del av era erfarenheter då livet i stan just nu känns ganska tomt. Jag saknar att ha häst och natur i närheten, samtidigt som jag inser att livet kunde lika gärna vara åt andra hållet - att man pendlade till stallet och påfyllning på det viset.

Idag har jag en halvtimme till jobbet om jag åker kollektivt. Mellan 7 min och 40 min i bil beroende på tidpunkt och trafik. Det går att cykla dessutom.

Hur resonerar ni när ni väljer bostadsort i relation till bekvämlighet?

Oj vad många frågor, men jag tänker att på buke (om någonstans!) borde man få svar på ur man får ihop ett liv med djur och natur - samtidigt som alla vet att det krävs jobb och inkomst för våra dyra vanor/hobbies. ;)

Jag brukar säga att det beror på vad man kan göra under dötiden i bilen/på tåget.
Kan man inte omvandla dötiden till nyttotid skulle jag säga att gränsen går för vad kroppen klarar av.
30 minuter x 2 per dag kan räcka för att en frisk och krämpfri kropp ska börja haverera vilket då kräver att man även
lägger tid på någon sorts träning ;)
Utöver detta måste varje individ se till hur mycket tid som behövs för att kunna leva livet utanför jobbet.
Sist men inte minst, räkna på kostnaderna.


Svaret blir alltså att vad som är rimligt blir högst individuellt ;)
 

Liknande trådar

Skola & Jobb Någon som är mer insatt än vad jag är nu för tiden? Om det är ok för PA att jobba dygn, och om det får fortsätta vara ok? Jag har i... 2
Svar
28
· Visningar
4 134
Senast: malumbub
·
Hundavel & Ras Hej! Det är spännande tider för mig och min familj, då vi äntligen känner att det är en bra tid att skaffa hund. Tanken är att besöka... 2 3
Svar
40
· Visningar
5 641
Skola & Jobb Jag sitter i en situation som jag tror att ganska många tycker är lite "lyxig", jag tycker det känns total pannkaka! Lite snabb... 2
Svar
24
· Visningar
2 954
Senast: moster
·
Kropp & Själ Vad gör man när stora delar av livet känns skit. Egentligen är det främst min jobbsituation som gör det. Jag går runt och är stressad...
Svar
4
· Visningar
1 328
Senast: Kilauea
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp