Sammanfattningsvis

2020 blev inget som jag tänkt. Pga pandemin så blev jag ännu mer isolerad än förut, vilket ledde till massa konflikter då jag istället sökte ett sammanhang online och flera gånger hamnade i totalt fel kretsar, som bara fick mig att må sämre och tvivla på mig själv. Det ledde också till att jag verkligen lärde mig att jag är en polariserande personlighet...
Ingen hund blev det i år heller, eftersom alla andra bestämde att de skulle skaffa samtidigt så marknaden blev helt fucked.

Men, all ensamtid har också lett till en del introspektion och små små steg av personlig utveckling, fast det har varit svårt att se bland allt det jobbiga. Jag hittade ett par nya onlinekontakter som accepterar mig som jag är istället för att pracka på mig neurotypiska förväntningar, och tack vare dem så har jag börjat utveckla mer självempati.

2021 hoppas jag att saker kan återgå lite mer till det normala, att jag äntligen lyckas skaffa den där hunden jag drömt om, och att jag ska finna skaparglädje igen så att jag kan gå tillbaka till att teckna så mycket som jag brukade göra förr om åren. Mer än så vågar jag inte hoppas på nu.
 
2020 har varit ett skitår för mig. Hoppades verkligen det skulle bli bättre efter ett riktigt jobbigt 2019. Jag vill egentligen inte fokusera på det dåliga... men det är svårt att inte göra det ibland.

Jag har kämpat med att återhämta mig och hitta balans efter min utbrändhet, varit deprimerad och haft massor av ångest. Förlorat min älskade lilla hund efter 10 år tillsammans och mycket kämpande. Hästen har varit halt i nästan ett år. Jag är egen företagare i en bransch som varit extrem påverkad av pandemin och i princip alla stora jobb försvann vilket också ledde till att jag fick sälja min andra häst, min nya stjärna som jag skulle bygga en framtid med. Jag har lite tappat min plats i livet och tappat passionen jag kände för det jag jobbar med. Ekonomisk oro. Det finns så mycket att skriva.

Men jag vill ändå runda av med en positiv känsla. Hästen blev tillslut bra och nu har vi varit igång i 3 månader och vi har en ännu bättre relation nu än tidigare. Jag skaffade en valp jag längtat så länge efter som fått mig att gå upp ur sängen varje dag. Hon har berikat mitt liv massor. Det har funnits tid för reflektion på vad jag vill ändra till nästa år och jag har skalat ner det mesta och försöker leva enklare. Mindre jobb har inneburit mer tid hemma och med djuren. Så för det är jag tacksam :)

Jag hoppas 2021 hitta balans på riktigt, skapa hälsosamma rutiner och att leva med mer självförtroende. Jag hoppas också att hitta tillbaka till vänner och meningen i mitt jobb.
 
2020 har varit för jäkligt. Efter att i flera år kämpat med att bli av med ständig trötthet, att skapa innehåll i mitt liv, hitta något trevligt att se fram emot, hitta en partner, lyckas umgås med folk, våga resa, osv, så såg det ut som om året skulle bli riktigt bra.

Nehej, det blev ju inte riktigt så, och nästan allt jag lyckats ta tag i och bygga upp raserades. Ångesten över att allt förbjöds och förstördes lamslog mig totalt.

Så här sitter jag ensam med ett liv som innehåller endast jobb och hushållsarbete, och har noll ork att ens tänka på att skapa något mer innehåll/ intresse/ sysselsättning/ sällskap.
 
2020 var ett år som jag startade på en strand i Nya Zeeland och som väl stadigt gick ner därefter ;)
De första två månaderna av året var skön sommar i NZ, men mars var överlag en stressful månad där jag såg hur pandemin utvecklades, bestämde mig för att "fly" hem, och väl hemma fick jag kvitto på vilka fantastiska vänner jag har som ställde upp med skjuts, mat, transport och boende när UK gick in i lockdown.

Resten av året har ju varit si och så - delar av sommaren var ju tack och lov ganska trevliga.
Jag har ändå hittat ett nytt boende som jag trivts med väldigt bra med och lyckats ganska bra med att hålla hälsosamma rutiner för mat och motion.
Jobbmässigt har det mest varit tråk, med mycket hårt arbete i vad som mest känns som meningslöst arbete..

För 2021 hoppas och planerar jag på nytt jobb och massor, massor med socialisering så fort vi ser effekt av vaccinet! Jag planerar en försenad 30års fest och en hemmabar!
 
Året 2020 blev året som genomsyrades av anpassningar men även mycket tid, tillsammans.
När vi åkte till Sälen kom de första coronafallen och vi skrattade nog lite åt hysterin. ”Det lägger sig”. ”Det är inte värre än en förkylning”. Vem kunde ana att det skulle hålla i sig, även i slutet av året?

Men med anpassningar har en annorlunda vardag kommit till. Oändligt med tid i skog och natur blev en positiv effekt, säkert för många. 🌲

Men trots den anpassade vardagen så har livet fortsatt. Vi testade husvagnslivet och blev sålda på det, som resulterade i en större husvagn - som kommer nyttjas med stor glädje nästa år. Livet har berikats med en miniperson i vår närhet och även två byrackor, ”nakenråttan” och ”pirayan”. Vi har också i den mån som gått, kunnat umgås med de människor vi tycker allra mest om.

2020 är ett år då barnen säger ”nej pussa mig inte, det är corona” och på affären - ”kan du akta dig? Jag vill inte få corona”. 😅
Jag hoppas att det blir ändring på vardagen snart och att vi kan återgå till en mer normal vardag.
 
2020 på det personliga planet har varit ett fint år :heart Min lilla bebis har blivit en stor tjej, och stor del av året tillbringades hemma med henne och maken, som jobbat hemifrån sedan mars. Jättemysigt! (Om än jag saknat att kunna göra vissa saker som föräldraledig)

Under hösten fick jag nytt jobb, helt oväntat och jag trivs jättebra! Dottern började förskolan och det känns som att vi klivit ur bebisbubblan och in i det "riktiga" livet som småbarnsföräldrar.

Djuren har mått bra, hästen har fått en medryttare och jag har hunnit rida en hel del jag med.

Så jag hoppas att 2021 bjuder på mer i samma anda, plus gärna ett slut på den här pandemin så att vi kan få träffa de som vi längtar efter!
 
Efter att ha haft ett ganska jobbigt 2019 så inleddes mitt 2020 med att jag hade rätt jobbiga hälsoproblem. Hästen blev friskförklarad från sin skada - för att nästan omedelbart därpå få ett återfall och behöva opereras. Jag själv opererades i början på mars och åkte tio dagar senare med hästen. Min jobbsituation gick från trevlig till låt oss inte prata om det.

På den positiva sidan blev en häst till tre hästar, och även om de ger mig huvudbry så det räcker och blir över ibland så ger de livet riktning. Vi har tillbringat massvis med tid tillsammans, hela familjen och hästarna. Dessutom har jag fått jobba hemifrån, vilket jag trivs med. Hoppas att fler jobb tycker det är okej framöver.

Det 2020 har lärt mig är nog att inskärpa betydelsen av att det är jag som väljer mitt liv och mina drömmar. Jag är inte vad andra tycker om mig, utan jag är den jag själv känner att jag är villig att leva med i längden. Det har varit en övning i tålamod, men också en övning i att se vad som är tålamod och vad som bara är rädsla för att förändras.

För 2021 hoppas jag att vi hittar en lämplig gård och jag själv hittar ett nytt jobb. Självklart vill jag även att samhället stabiliserar sig så att vi kanske kan börja hitta ett mer långtgående "new normal".
 
2020. Året har dominerats av corona. Vi har peppar peppar hållt oss friska. Jag drog dock i handbromsen och var helt sjukskriven en period och så tog jag upp KBT:n med bra resultat :). Honkatten blev huggormsbiten men det blev tack och lov inga skador invärtes. Eftersom det var som det var så kom vi bara iväg på en pay and jump, men så roligt det var och så har det blivit mycket bad med min häst i sommar 😍 och ingen avramling ✌. En sväng till härliga västkusten blev det med 😍. Uppfyllde en liten dröm sen jag var liten; en Värmländsvagn med lila stripes och aldrig mer annat än bloggie ✌. Samma dag som min morbror begravdes förra året blev det i år dop av sambons brorson, livet tar och livet ger ❤ och så har älsklingen och jag varit förlovade i 4 år ❤.
 
Precis som för många (alla) andra har 2020 påverkats av Corona. Dottern har inte kunnat tävla med sin ponny, vi har inte kunnat resa och jag har jobbat mer än någonsin.
Visst är plånboken glad för att jag har jobbat mycket men det har bitvis varit slitigt att nästan aldrig vara ledig.
Att inte kunna resa och därmed inte ha något att se fram emot har stundtals tagit hårt på mig. Allting är liksom bara vardag och samma förbannade saker hela tiden :cautious:

Positivt är väl, förutom plånboken, att jag är frisk, att dottern, mina föräldrar och min pojkvän är friska, att hästar och katt är friska. Jag hittade en ny tatuerare och gjorde tre tatueringar under året :D
Och så var det där med pojkvännen också ;) Det får jag väl ändå påstå är positivt :p

Inför 2021 hoppas jag på ett jämnare år jobbmässigt, nya utmaningar på detsamma, att dottern ska kunna tävla, att vi ska hitta en till ponny till henne, att vi ska kunna resa, att vi fortsätter vara friska och att jag och pojkvännen ska fortsätta må bra tillsammans :)
 
Trots allt skit som covid-19 har dragit med sig så har mitt 2020 på det stora hela varit riktigt bra, jag har jobbat vid sidan av studierna hela året på en toppen arbetsplats, vi sålde det hus jag aldrig riktigt har trivts i och köpte mitt drömhus/gård och hela familjen stortrivs! Utöver jobb och studier så har året bestått av mycket renovering. Året inleddes för mig med stor oro då hunden blev skadad men då större lycka nu i höst när han har visat att han är fullt återställd igen!

Jag ser fram emot 2021, jag blir äntligen klar med mina studier till sommaren, dottern tar studenten, sonen slutar nian och om vaccinet har hunnit ut till hela samhället och det är okej så blir det en hejdundrande sommarfest för att fira husköp, studenter och att jag är färdig.
 
Året började mörkt, avslutades ljust. Mycket för att jag bröt med det som bröt ner mig. En stor sorg fram tills att jag landade i vad som behövdes göra sen har jag inte tittat tillbaka många sekunder. Träffade lite killar sen på sensommaren och slutligen den som hängt med ett par månader (jag har absolut noll behov av att definiera oss som något specifikt men jag antar att vi är ett par). Sålde Betty vilket också var en lång process men som känts så himla bra och rätt efter. Hon fick det toppen :love: och hittade tillbaka till gymmet efter många år.

2021 är året jag äntligen tar min examen, fantastiskt skönt. Och förhoppningsvis året då det kommer in en ny hund.
 

Liknande trådar

Hundhälsa Vi i vår familj har under hösten hamnat i en fasansfull situation, som gjort och gör mig så upprörd och ledsen. Den 20:de september i år...
14 15 16
Svar
311
· Visningar
21 638
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
164
· Visningar
18 342
Senast: jemeni
·
Kropp & Själ Det här kommer bli ett väldigt långt inlägg :angel: :p Jag är 31 år, har aldrig varit gravid, och började i vintras (december) få...
2
Svar
21
· Visningar
2 930
Senast: __sofia__
·
Småbarn Vi fick förra veckan veta att minstingen ska utredas för autism/hjärnskada osv. Veckan efter väljer sambon att dumpa mig, storasyskonet...
6 7 8
Svar
146
· Visningar
28 492
Senast: Elendil
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Påsk pepp
  • Fake-identiteter på Facebook
  • Förpackningsbanta

Hund, Katt, Andra Djur

  • Black & tan?
  • Papegojor och liknande
  • Vi med Chinese crested

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp