Jag vet inte vad jag ska göra, eller vart jag ska vända mig.
Men jag kan inte jobba, skulle man kunna säga.
Jag har jobbat heltid och även 75% men vet inte vad jag gör för fel. För de har alltid slutat med att jag går in i väggen, blir sjukskriven en längre tid. Kommer tillbaka och då har jag lyckats sabba allt förtroende. Från att starta på noll påbörjat en karriär och sen pang som en blöt fläck på golvet.
Nu måste jag söka nytt jobb. Då jag flyttat och nu är föräldraledig. Vilket jag inte kan vara resen av mitt liv.
"Det är bara att ringa runt!"
"Fyll i spontanansökningar"
är väl vad jag får höra och visst har de rätt. Det är ju bara att söka typ allt jag är behörig till.
Men jag är livrädd att råka ut för samma sak igen. När jag skriver på min cv/personligt brev. Det känns så falskt på något sätt. Jag tar ansvar, jag är noggrann, jag utveckas och kan utveckla företag, men jag kan inte lova att jag kommer stå där om något år och må skit och inte orka kliva upp på morgonen.
Jag kanske är för ärlig som kan erkänna att jag faktiskt inte är en psykiskt stark människa?
Men jag kan väl inte vara ensam om det här?
Det känns som det är fel på mig. Jag vill jobba 7-16 måndag-fredag och må bra!
Om någon förstår vem jag är, snälla kan ni väl acceptera mitt anonyma nick och skicka pm istället för att avslöja mig?
Men jag kan inte jobba, skulle man kunna säga.
Jag har jobbat heltid och även 75% men vet inte vad jag gör för fel. För de har alltid slutat med att jag går in i väggen, blir sjukskriven en längre tid. Kommer tillbaka och då har jag lyckats sabba allt förtroende. Från att starta på noll påbörjat en karriär och sen pang som en blöt fläck på golvet.
Nu måste jag söka nytt jobb. Då jag flyttat och nu är föräldraledig. Vilket jag inte kan vara resen av mitt liv.
"Det är bara att ringa runt!"
"Fyll i spontanansökningar"
är väl vad jag får höra och visst har de rätt. Det är ju bara att söka typ allt jag är behörig till.
Men jag är livrädd att råka ut för samma sak igen. När jag skriver på min cv/personligt brev. Det känns så falskt på något sätt. Jag tar ansvar, jag är noggrann, jag utveckas och kan utveckla företag, men jag kan inte lova att jag kommer stå där om något år och må skit och inte orka kliva upp på morgonen.
Jag kanske är för ärlig som kan erkänna att jag faktiskt inte är en psykiskt stark människa?
Men jag kan väl inte vara ensam om det här?
Det känns som det är fel på mig. Jag vill jobba 7-16 måndag-fredag och må bra!
Om någon förstår vem jag är, snälla kan ni väl acceptera mitt anonyma nick och skicka pm istället för att avslöja mig?