Sitstråden!

[gunhild]

Sv: Sitstråden!

* Rida utan stigbyglar men håll skänklarna som om du hade kvar stigbyglarna dvs lite böjda knän och nertrampad häl
* Rida lätt utan stigbyglar kämpigt men ger riktigt bra resultat
* "foglossning" ta upp ena benet rakt upp med knäet högst, vrid det utåt (det är höftleden som ska vridas) släpp ner benet rakt ner. Upprepa några gånger på varje ben
* Tänk dig att du sitter på dass och är hård i magen när du behöver bli stabil i bålen så spänns musklerna på rätt sätt
* Ta tag i baksidan på låret och vrid om så att framsidan på benet och knäna kommer intill sadeln
* Rid med ett kort spö eller pinne mellan tummen och pekfingret för att hitta en bra handställning
* Om du är sned eller kort i en sida rid med den sidans hand rakt upp i luften handflatan inåt och tummen bak och sträck ordentligt, armen ska vara helt rak. Då sträcker du ut musklerna i den korta sidan.

 

[maoulina]

Sv: Sitstråden!

Super tips! Får skriva ner det på papper och ta med nästa gång jag ska dressyra på banan Haha!

 

[Korven]

Sv: Sitstråden!

Hahaha jag dör sendrag i röven

Jaa skulle det vara så konstigt? Det gör faktiskt oooont

 

[Tussinussen]

Sv: Sitstråden!

Jag rider sällan barbacka, min häst är så glansig i pälsen att jag bara glider av då han är en liten fegis när vi rider ut så brukar ta bort stygbyglarna

Det löser man med ett schabrak med ett täckesgjord runt. Supergrepp.

 

[Lavinia]

Sv: Sitstråden!

Eller inte..

Min är så rund att kastar hon sig åker hela kalaset runt :-)

Jag rider barbacka, livsfarligt att ha nåt mellan på min pålla!

/Lavinia som inte tycker barbackaridningen gjort några underverk för sitsen- däremot har jag mycket lättare att dra upp knäna nu.. inte så populärt direkt..

 

[catya]

Sv: Sitstråden!

För mig är det tvärt om, jag har haft problem med att jag hade hälarna för mycket neråt

KL

Min ridlärare gav en bra "kom ihåg-lista" på hur sitsen ska se ut; föreställ dig att du har tyngder i hälarna, ett järnspett i ryggen, fjärilar i händerna som du varken får släppa eller klämma ihjäl, apelsiner i armhålorna som du inte får släppa eller krossa, ett snöre i ridhjälmen som drar dig uppåt och en liggande näve som ska rymmas mellan dina händer. Speciellt fjärilar och apelsiner var effektivt tycker jag. hon sa även att vi skulle känna oss som drottningar som såg snobbigt ner på alla, då rätar man automatiskt på sig och höjer huvudet

haha, jag hade garanterat ramlat av om jag skulle tänka på allt detta....

 

[catya]

Sv: Sitstråden!

Puttar upp tråden!

Mitt nuvarande problem är dock att jag sitter i stolsits, spec i galoppen (hästen har ju en så skön galopp ). Suck, löser man ett problem dyker ett annat upp. Försöker jag knuffa bakåt mina skänklar hålls de inte där, det blir liksom inte naturligt. Jag har även svårt för att veta hur långt bak jag ska sätta dem. Så kan någon hjälpa mig med detta problem? Om någon skulle ha tips på hur jag ska göra skulle jag vara väldigt tacksam!

Här är en till som lätt hamnar i stolsits, jag får hela tiden tänka på att dra bak skänkeln, hur sjutton ska jag lyckas ha dem där automatiskt??

 

[Nooneyouknow]

Sv: Sitstråden!

När jag har lätt att hamna med underksänkeln för långt fram brukar jag tänka, istället för skänkeln bak, knät bakåt inåt mot sadeln, rulla hela sätet så att man inte sitter på skinkorna utan på sittbenen =)

 

[mackan]

Sv: Sitstråden!

Kl.

Ett tips om man pekar ut tår/knän är att tänka att man rider i en smal tunnel och inte får skrapa i tår/knän i väggarna

Halvt KL

Jag tänker snarare att jag är kobent som satan , tänker man tån "in" så vrider man benet så att bäckenet och höft partiet vinklas vilket är det man vill åt , och kan då heller inte klämma med knäet .

Kyras "badboll" tänk är lika bra och på samma linje .
Hästen är en badboll som du som ryttare ska sluta om runt, inte trycka ihop eller ner utan bollen måste ha rum att behålla sin form och du sitter runt den .

 

[TheRedLightning]

Sv: Sitstråden!

Mitt problem består av en gammal rädsla, som är grunden till problemet. Jag red barbacka på en travare och vi skrittade bara. Hade ridit på honom massor av gånger tidigare fast då med sadel och några gånger utan men bara i skritt. Jag fick för mig att vi skulle trava lite, bara det att jag hade ingen balans på den tiden och skumpade omkring och hästen ökade, så det slutade med att jag inte fick stopp på honom och blev så rädd att jag kastade mig av och fick sedan springa efter hästen för att få med honom hem.

Så nu även om min balans är mycket bättre än var den var då, så sitter den där rädslan kvar och jag försöker överkomma den. Rida lätt i traven har jag inga problem med, men när det kommer till att sitta ner då börjar problemen.
Min ridlärare säger att jag spänner mig, och jag vet inte riktigt hur jag ska slappna av då jag känner mig avslappnad. Det är något med knäna.
Har mest svårt för att sitta ned på en häst med stort steg och då kommer också spänningen mer.

Någon som har ett bra tips?
Tack på förhand.

 

[Chic]

Sv: Sitstråden!

Nu i betestider är inte så svårt att föreställa sig hästen som en badboll...

Min tränare brukar säga:
Tårna upp
Tummarna upp
Tuttarna upp
Titta upp
Ganska bra och enkelt att komma ihåg

Annars brukar jag försöka tänka att jag håller i en kaffekopp (i örat) för att få rätt handställning.

 

[annan1]

Sv: Sitstråden!

Superbra tråd! Är dock rädd för att jag kommer att spamma den ... Jag har ridit sen jag var fem år men red aldrig för ridlärare som barn och tonåring, utan flängde bara omkring i skogen på outbildade hästar. Det har gjort att jag nu som vuxen har en massa jobbiga sitsproblem som är svåra att arbeta bort. Nu har jag egen häst och rider regelbundet för tränare. Jag trodde väl att jag åtminstone kunde grunderna, men oj vad jag har insett att jag inte kan!

I teorin vet jag precis hur jag ska göra, men det är svårt att omsätta i praktiken. Exempelvis har alla mina ridlärare sagt att jag har stela armar. Min nuvarande tränare är den enda som fått mig att bli varse exakt på vilket sätt de är stela. Exempelvis säger hon att när jag rider lätt måste jag trycka ner underarmarna när jag är på väg uppåt med bäckenparti/höfter för att få en stilla hand. Det har jag aldrig någonsin tänkt på eller hört under hela mitt ridliv. Antar att det är sånt som duktiga ryttare bara gör utan att tänka på det?

Känner mig ganska dum nu eftersom jag ju måste ha dragit alla hästar jag någonsin ridit i munnen. Är det någon som känner igen det här och som har tips på hur jag ska tänka för att få mjukare/mer stilla händer?

 

[Ottilia]

Sv: Sitstråden!

Antar att det är sånt som duktiga ryttare bara gör utan att tänka på det?

Känner mig ganska dum nu eftersom jag ju måste ha dragit alla hästar jag någonsin ridit i munnen. Är det någon som känner igen det här och som har tips på hur jag ska tänka för att få mjukare/mer stilla händer?

Jo, det gör man utan att tänka på när man väl kommit på att det är så man ska rida. Kommer ihåg när jag fick börja lära mig att en stilla och mjuk han inte innebär att jag ska hålla den stilla utan att jag som ryttare ska se till att bettet är stilla oavsett om jag rider lätt, eller om hästen pendlar med huvudet i skritten eller galoppen.

Om man är stel i handen eller armarna så är det ofta på grund av att man inte har en tillräckligt bra balans - för att kompensera för balansen så spänner man sig. Sedan är det också på grund av att man helt enkelt inte lärt in rätt rörelsemönster i sig själv och rätt känsla.

Först så skulle jag gå igenom sitsen - vi är alla byggda olika och alla kan inte sitta i en perfekt lodrätt sits men man kan komma väl så nära. Känna att man kan stå upp i stigbyglarna utan att svaja fram med underskänkeln och bak med rumpan, prova att stå ovanför framvalvet med rak kropp, lätt böjda knän och hitta balansen i fötterna. - den känslan ska man behålla sedan när man rider lätt. När du sitter ned så ska sittbenen kännas men du ska sitta på hela sätet och inte bara sittbenen. Om det behövs så kan man dessutom ta tag bakom under låret och vrida om benet uppifrån höften - då brukar hela benet lägga sig på plats med tårna pekandes framåt - lite utåt - hälen hamnar under höften och tån under knät.

Överkroppen - skritta på lång tygel och känn hästens rörelser i sätet. Om man låter höfterna rulla med i hästens rörelser så kan överlivet vara stilla. Tänk lite som om midjan är som en led mellan överkropp och underkropp utan att för den skull bli passiv. Magmusklerna ger stadga och stabilitet. För att få axlarna på plats så kan man rulla bak dem - lyft dem framåt - uppåt - bakåt och låt dem sedan bara falla på plats. Om man behöver hålla emot i tygeln om hästen får för sig att dra i den så ska man använda magmusklerna och samma muskler i ryggen mellan skulderbladen som man använder för att dra bak axlarna - då är man stadig och hamnar inte ur balans samtidigt som man kan låta armarna vara mjuka och flexibla - spänner man armen /handen blir man genast hård istället för stadig. För att hitta rätt stadighet, muskler och balans så kan man sitta till häst och låta en kompis stå vid hästens huvud och hålla i tygeln några dm från bettet så att denne inte stör hästens mun. Sitter du rätt och hittar rätt core-muskler att använda så kommer kompisen kunna hänga i dina händer utan att rubba dig - du kommer att kunna sitta still utan nämnvärd ansträngning men ändå vara rörlig och mjuk i armarna. Nu är ju målet aldrig att ha flera kilon i handen men när man hittar sitsen och den stabiliteten så kan man "koppla loss" handen från resten av kroppen och då kan man blir riktigt mjuk och följsam. Sitter man fel så rycks man lätt ur balans av minsta lilla och då spänner man lätt armarna omedvetet för att skydda sin egna balans. Men man ska inte sitta och vara spänd i hela kroppen, tänk spänstig som en balettdansös som har god hållning - de rör sig med aktiva core-muskler och spänst men är rörliga och aldrig spända.

När du hittat den stadgan och stabiliteten i sitsen så tycker jag att det är lättast att öva följsamheten i handen genom att skritta. Börja på lång tygel och driv hästen fram till en energisk skritt som går igenom hela kroppen. Driv växelvis med benen - höger skänkel när höger bak är på väg från marken och vänster skänkel när vänster bak lyfts. Har man svårt för att känna bakbenen kan man snegla ned på bogen och kolla vart i skrittfasen frambenen är i.

När du har en god skritt i hästen så kommer huvud och hals pendla framåt - det sker som en effekt av att rörelsen igenom kroppen och över ryggen fortplantas fram igenom halsen. pendlandet syns tydligt i början i denna film http://www.youtube.com/watch?v=Rdd4RektXrU

När man har en bra skritt så börjar man, fortfarande på lång tygel, att pendla med handen så att man följer hästens rörelse med huvud och hals. Tänk på att ha armbågarna lätt böjda eftersom det är där rörelsen i armen ska ske. Öva på att försöka följa hästen så bra som möjligt och korta sedan upp tygeln successivt - en häst som är van vid en oföljsam hand kommer troligtvis korta upp steget och fixera huvudet - korta därför bara upp tygeln någon dm i taget och driv på framåt i skritten mellan varje gång du kortar upp lite till och fortsätt pendla med med handen. Målet är att kunna rida skritten såsom den visas runt 49 s in i ovanstående film - där ser man tydligt en mjuk kontakt där handen följer med hästen så att den alltid har samma kontakt även när den pendlar med huvudet.

Får man till den rörelsen i armen så är man på god väg att även kunna hålla handen stadig i traven. Har man länge ridit felaktigt så kan det vara bra att få hjälp med att bryta rörelsemönstret genom att ha en tunn halsring på hästen - om man har en vanlig martingal så kan man låna halsringsdelen från den. Halsringen ska vara så pass rymlig att man kan haka i lillfingrarna i halsringen och ändå kunna hålla handen buren och med lätt böjda armbågar. När man sedan travar så håller man alltså lätt i halsringen med lillfingrarna och den hindrar då handen från att följa med upp när man rider lätt. Det är absolut ingen långsiktig lösning men kan vara ett hjälpmedel att användas då och då på vägen för att hitta rätt rörelsemönster och känsla.

 

[aramis]

Sv: Sitstråden!

Håller med, jag lärde mig rida barbacka och hade mycket svårt att "skola om" mig till att ha en otäck sadel mellan mig och hästen....
Jag har fortfarande problem med att jag drar upp knäna och glappar i stigbyglarna när jag rider "normalt", har inga som helst problem med att sitta gjuten i sadeln när man blir longerad utan stigbyglar eller rider utan stigbyglar. Inte heller att rida barbacka, det gör jag fortfarande då och då på min unghäst för att det är mysigt.
"Enda" gången då det är lättare med sadel är när unghästen skjuter rygg och börjar bocka....

Så för mig är det bara ett stort ? när tipset att bli bättre att sitta i sadeln är att rida utan.....

Tipset med att ha ett kort spö mellan tummarna när man rider för att rätta till handställningen har i alla fall fungerat på mig, man måste tjata in rätt och programera om det omedvetna muskelminnet i hjärnan.

 

[Catrool]

Sv: Sitstråden!

Grymt svar!
De där med att "samma muskler i ryggen mellan skulderbladen som man använder för att dra bak axlarna" de va himla bra, har jag aldrig tänkt på!

 

[annan1]

Sv: Sitstråden!

Wow, Ottilia! Tackför att du tog dig tid till detta! Du råkar inte ge lektioner ...?

Jag ska spara hela ditt svar och försöka tänka på de olika aspekterna när jag rider. Det där med halsring har jag faktiskt börjat med nu på sistone, i första hand för att ha något att hålla i när ponnyn brallar, men som min tränare har påpekat är det ju faktiskt rätt bra att hålla i den i traven för en stadigare hand. Fattar inte att jag inte tänkt på det förr (eller fått det tipset av någon av mina otaliga instruktörer).

Just nu har jag en riktig dipp i synen på min egen ridning. Jag antar att det betyder att jag börjar lära mig något - jag har säkert ridit ännu sämre förr, bara det att jag inte fattat. Men just nu känns det som om jag rör till allt och framför allt tänker för mycket i stället för att försöka få till känslan.

 

[Ottilia]

Sv: Sitstråden!

Har suttit hemma och varit sjuk, så det var inte alls någon fara att ta sig tid, bara kul =) Speciellt om det kan vara till hjälp för någon.

Jag känner igen när man får en svacka i ridningen. När man ibland bara känner sig värdelös och stampar på samma ställe. En tröst är att det mesta av utvecklingen sker i trappsteg och att man när man lär sig något nytt oftast blir lite sämre på allt annat samtidigt innan man hoppar upp ett trappsteg på utvecklingstrappan. Jag själv tränar på min egna sits så fort jag sitter till häst - den är färskvara lite på samma sätt som att muskler och kondition är färskvara.

Det jag brukar göra när jag hamnar i en sådan svacka är att rida några pass helt förutsättningslöst. Bara börja med att sitta på lång tygel, halvblunda (men det borde man nog egentligen inte rekommendera av säkerhetsskäl) och bara känna hästen under sig och andas som om man mediterar. Vända för vikten och bara skritta krumelurer över ridbanan eller på ett fält. Kanske avslutar jag passet där, kanske travar jag och galopperar också. Det viktigaste är att jag inte har några krav på varken mig eller hästen utan låter oss glädjas åt varje litet tillfälle av kommunikation. Det brukar i alla fall hjälpa mig att få perspektiv på ridningen, utvecklingen och varför jag gör det jag gör.

 

[singer]

Sv: Sitstråden!

Tips för korrekt sits. Ställ dig rakt upp i sadeln och håll ena handen i framvalvet/sadelhornet. Flytta fötterna så du har egen balans. Låt hälarna sjunka ner och sätt dig försiktigt RAKT ner i sadeln ( inte på rumpan). Lårens muskel ska vara så mycket som möjligt BAKOM låret så att benets insida ligger stadigt mot sadeln. I den lodräta sitsen kan ryttaren kommunisera med sits, vikt, över och underskänklar, det är lättare att få hästen att förstå vad man vill den ska göra, även med sina bakben. Man är lätt i sadeln och gör det inte obehagligt för hästen att höja ryggen när den använder magmusklerna.

I början kanske man får korrigera sitsen irriterande ofta men det tar inte så lång tid innan det går bättre. MVH

 

[Smulan75]

Sv: Sitstråden!

Jag köpte en "sissel sitfit" - ni kan googla i slutet av april.
dvs en luftfylld dyna att ha på skrivbordsstolen - jobbar på kontor och sitter mest hela dagen. Har velat ha en sån "pall/stol" som har en sits som är rörlig - åt alla håll men tyvärr är det ju för dyrt för att jobbet ska köpa in.

Jag har oerhört dåligt med magmuskler/bålstabilitet.

Det var ett tag sen jag red lektion för min instruktör men gjorde det igår och då sa hon att jag såg mycket stabilare ut och frågade om jag tränade - joggade, men jag har haft en dipp i joggandet och inte gjort det på ca 1månad. men kom sen på att det kanske trots allt var min sitfit som gjort underverk

 

[Dalakhay]

Sv: Sitstråden!

Jag brukar säga åt mina elever att lyfta bort skänklarna från sadeln, hålla dem där, hitta sittbenen, vrida om benen inåt och sedan lägga ner dem mjukt. Så att tårna och knäna pekar rakt framåt, för att överskänkeln ska ligga an mot sadeln hela tiden och inte glappa. Upprepa så ofta det behövs

I skritten tänker du att höfterna rör sig i en cirkelrörelse bakåt -uppåt - bakåt - nedåt -framåt - uppåt... osv.
När du sitter ner traven kan du försöka hitta känslan av att höfterna rör sig - en i taget - fram och tillbaka följandes hästens rörelser. Överskänklarna ligger fortfarande an mot sadeln och man kan föreställa sig att man har gångjärn i knäna, som gör att även om du flyttar underskänkeln så påverkas inte överskänkeln.
Rider du lätt, var noga med att stigbygeln befinner sig på den bredaste delen av foten (även om du sitter ned, men speciellt i lättridningen ) för att kunna fördela vikten mellan överskänkel och stigbygel. Så att du med lätthet kan resa dig och sätta dig ner, utan att dunsa ned i sadeln. Sätt dig ned i mitten, den djupaste delen av sadeln för att sedan låta hästens kraft föra dig uppåt igen. Och när du är uppe, endast några centimeter, ska vikten och balansen som sagt fördelas mellan överskänkel och foten i stigbygeln.

Jag red enormt mycket barbacka som barn och det gjorde att jag alltid red med knäna utåt, även i sadel. När jag sedan började förstå att om jag vred om benen och la an överskänkeln så fick höfterna en bredare anläggningsyta och blev mycket mjukare och följsammare.

Jätteviktigt att inte låta hela skänkarna följa med när du gör halt. Även om överlivet och vikten förs en aning bakåt, så behövs det att din underdel ligger kvar och att benen inte förs framåt. Tänk på gångjärnen i knäna.

Lägg ett långt dressyrspö vid din höft när du sitter i sadeln och låt det hänga ner. Är dina hälar framför spöets ände? Då sitter du troligtvis i stolsits.

Jag tycker att en bra sits är det viktigaste vi måste lära oss innan vi ens kan börja att kräva någonting av hästen. Den har väldigt svårt att gå i balans om vi inte själva sitter rätt och ger de bästa förutsättningarna för vår vän.