Skadade hästar och konvalescenter

Bukefalos 30 år!

Status
Stängd för vidare inlägg.
Kan inte låta bli att bli irriterad över situationen med f-bolaget.. de nekade livansökan i juni när min andra vet. dömde ut A. Nu några månader senare när den nya vet. också insett att hästen inte kommer bli bra går de med på att betala ut liv. Precis samma diagnos som i juni. Ska man bara acceptera denna fördröjningen? De har bara dragit ut på hästens lidande..
Jag ser inte att du har några alternativ mer än acceptera. Förstår helt din känsla dock. Men det finns ju liksom ingen grund du skulle kunna hålla bolaget ansvarigt på eller liknande.
 
Kan inte låta bli att bli irriterad över situationen med f-bolaget.. de nekade livansökan i juni när min andra vet. dömde ut A. Nu några månader senare när den nya vet. också insett att hästen inte kommer bli bra går de med på att betala ut liv. Precis samma diagnos som i juni. Ska man bara acceptera denna fördröjningen? De har bara dragit ut på hästens lidande..
Tyvärr är det ju så det funkar. Sen har ju ditt bolag utnyttjat sina möjligheter in i absurdum, och det har ju blivit dyrare även för bolaget i slutändan också..
 
Min hade gjort ett tappert försök att dra av en framsko igår. (benet med gaffelbandsskadan såklart)

Hans shoe secure räddade oss, men den ena brodden hade nästan tryckts igenom secure-skyddet. Såhär såg det ut när jag lyckats skruva loss hela från skon. Min sambo fick komma och dra loss brodden för den satt som berget!

Men skon satt kvar! :love:
IMG_0801.webp


Jag fattar liksom inte riktigt när han gör de här grejerna? När jag ser honom i hagen eller i kameran så står han alltid stilla och äter?
 
Så gick det med min förhoppning om att det skulle gå mer än några månader till nästa tvungen-att-lasta transport resa så att jag i lugn och ro kan få honom riktigt trygg med att åka...

Tandkollen visade på en lös tand som mest troligt behöver tas ut, glömde dubbelkolla om hon menade att vi behövde åka in till klinik för att det *måste* tas på klinik eller bara att just de inte har mobil utrustning för det. Hon skulle återkomma när hon kollat med kollega (hon som kollade förra året) vad hon tycker.

Men skickat en blänkare till strömsholm iaf (iom vet att de har väl utrustad bil), de ska återkomma när vet kikat på journal men på hon i telefon lät det som att de inte är något de åker ut och gör i fält.
 
Juupp, strömsholm bekräftade att de inte heller gör i fält alltså måste jag både få ledigt den tid på året som jobbet är absolut körigast att få ledigt från och dessutom lyckats få på honom en gång till på transporten och sabba hans intryck av transporten ytterligare... Yaaay...
 
Min häst är galen. Verkligen knäpp. Han har fått stora älg-skräcken. Som också har spridit sig till rådjur och allt som är vilt. I lördags skrittade jag ut och det gick bra till han träffade några andra hästar som vi fick sällskap med på vägen hem, då blev det Rodeo och han for runt som en dåre.

Idag när vi skulle skritta ut skötte han sig jättebra till vi kom till slutet på en raksträcka på vår galoppbana, i höjd med där älgen stod för några veckor sen. Där tvärvände han och galopperar hemåt med vingel i krabbvridning från sida till sida. Efter 100 meter typ fick jag stopp så pass att han bara galopperade på stället. Och ja, det gjorde vi hela vägen hem nästan (500 m kanske?). Jag fick honom att lyssna på PTRO... men då gick han bara uppåt i stället. Det svåra är inte att sitta kvar, det svåra är att det inte riktigt går att få kontakt med honom när han stressar upp sig.

Travade av honom i manegen efter galoppen, men då kändes han faktiskt inte så fräsch, men det kan ju bero på att jag red aslångsamt och att han var spänd. Då blir det inte magiskt direkt. När jag skulle släppa ut honom i hagen var han också livrädd för ett par rådjur som har bott på en åker i närheten av hans hage och verkligen inte är några främmande varelser. Dessutom var det tre hästhagar mellan honom och rådjuren.

Var förresten inne med honom i måndags. Fick ha en ny veterinär för den vanliga var sjuk. Den här hade en helt annan skala om hur han bedömde och han tyckte att Mirre såg ok ut. Jag var tveksam, tyckte faktiskt inte alls att han såg så bra ut. Han var ju halt för några veckor sen och jag har tagit det lugnt och skott om. Har tyckt att han såg bättre ut igen men när vi kom in kändes det faktiskt inte så. Har kollat igenom gamla journaler och hade han inte varit så galen så hade jag trappat ner träningen rätt mkt. MEN jag kanske kan det ändå, för vi har bestämt (för allas trevnad) att han ska få gå ut med sina kompisar i hagen. Så får vi se om han blir lugnare. Den nya veterinären sa att han trodde att det kunde bero på att han inte är så stark och symmetrisk... Men jag vet inte, han bedömde att han var 1 grad halt och tyckte att jag kunde rida ändå. Det är ju samma mängd hälta som vi hade för ett år sen, och sämre än vad han hade i maj. Då har jag hittat i gamla journaler att han bedömdes som ohalt.

Förlåt för rörigt inlägg men jag känner mig både less och ledsen.
 
Min häst är galen. Verkligen knäpp. Han har fått stora älg-skräcken. Som också har spridit sig till rådjur och allt som är vilt. I lördags skrittade jag ut och det gick bra till han träffade några andra hästar som vi fick sällskap med på vägen hem, då blev det Rodeo och han for runt som en dåre.

Idag när vi skulle skritta ut skötte han sig jättebra till vi kom till slutet på en raksträcka på vår galoppbana, i höjd med där älgen stod för några veckor sen. Där tvärvände han och galopperar hemåt med vingel i krabbvridning från sida till sida. Efter 100 meter typ fick jag stopp så pass att han bara galopperade på stället. Och ja, det gjorde vi hela vägen hem nästan (500 m kanske?). Jag fick honom att lyssna på PTRO... men då gick han bara uppåt i stället. Det svåra är inte att sitta kvar, det svåra är att det inte riktigt går att få kontakt med honom när han stressar upp sig.

Travade av honom i manegen efter galoppen, men då kändes han faktiskt inte så fräsch, men det kan ju bero på att jag red aslångsamt och att han var spänd. Då blir det inte magiskt direkt. När jag skulle släppa ut honom i hagen var han också livrädd för ett par rådjur som har bott på en åker i närheten av hans hage och verkligen inte är några främmande varelser. Dessutom var det tre hästhagar mellan honom och rådjuren.

Var förresten inne med honom i måndags. Fick ha en ny veterinär för den vanliga var sjuk. Den här hade en helt annan skala om hur han bedömde och han tyckte att Mirre såg ok ut. Jag var tveksam, tyckte faktiskt inte alls att han såg så bra ut. Han var ju halt för några veckor sen och jag har tagit det lugnt och skott om. Har tyckt att han såg bättre ut igen men när vi kom in kändes det faktiskt inte så. Har kollat igenom gamla journaler och hade han inte varit så galen så hade jag trappat ner träningen rätt mkt. MEN jag kanske kan det ändå, för vi har bestämt (för allas trevnad) att han ska få gå ut med sina kompisar i hagen. Så får vi se om han blir lugnare. Den nya veterinären sa att han trodde att det kunde bero på att han inte är så stark och symmetrisk... Men jag vet inte, han bedömde att han var 1 grad halt och tyckte att jag kunde rida ändå. Det är ju samma mängd hälta som vi hade för ett år sen, och sämre än vad han hade i maj. Då har jag hittat i gamla journaler att han bedömdes som ohalt.

Förlåt för rörigt inlägg men jag känner mig både less och ledsen.
Känner så igen dina beskrivningar. Även här utlöser rådjur mm total skräck och kaos just nu. Z är egentligen inte rädd för rådjur...

En grads hälta skulle jag faktiskt inte vilja rida på. Så förstår verkligen att det inte känns bra. Kan du prata med din ordinarie vet?
 
Min häst är galen. Verkligen knäpp. Han har fått stora älg-skräcken. Som också har spridit sig till rådjur och allt som är vilt. I lördags skrittade jag ut och det gick bra till han träffade några andra hästar som vi fick sällskap med på vägen hem, då blev det Rodeo och han for runt som en dåre.

Idag när vi skulle skritta ut skötte han sig jättebra till vi kom till slutet på en raksträcka på vår galoppbana, i höjd med där älgen stod för några veckor sen. Där tvärvände han och galopperar hemåt med vingel i krabbvridning från sida till sida. Efter 100 meter typ fick jag stopp så pass att han bara galopperade på stället. Och ja, det gjorde vi hela vägen hem nästan (500 m kanske?). Jag fick honom att lyssna på PTRO... men då gick han bara uppåt i stället. Det svåra är inte att sitta kvar, det svåra är att det inte riktigt går att få kontakt med honom när han stressar upp sig.

Travade av honom i manegen efter galoppen, men då kändes han faktiskt inte så fräsch, men det kan ju bero på att jag red aslångsamt och att han var spänd. Då blir det inte magiskt direkt. När jag skulle släppa ut honom i hagen var han också livrädd för ett par rådjur som har bott på en åker i närheten av hans hage och verkligen inte är några främmande varelser. Dessutom var det tre hästhagar mellan honom och rådjuren.

Var förresten inne med honom i måndags. Fick ha en ny veterinär för den vanliga var sjuk. Den här hade en helt annan skala om hur han bedömde och han tyckte att Mirre såg ok ut. Jag var tveksam, tyckte faktiskt inte alls att han såg så bra ut. Han var ju halt för några veckor sen och jag har tagit det lugnt och skott om. Har tyckt att han såg bättre ut igen men när vi kom in kändes det faktiskt inte så. Har kollat igenom gamla journaler och hade han inte varit så galen så hade jag trappat ner träningen rätt mkt. MEN jag kanske kan det ändå, för vi har bestämt (för allas trevnad) att han ska få gå ut med sina kompisar i hagen. Så får vi se om han blir lugnare. Den nya veterinären sa att han trodde att det kunde bero på att han inte är så stark och symmetrisk... Men jag vet inte, han bedömde att han var 1 grad halt och tyckte att jag kunde rida ändå. Det är ju samma mängd hälta som vi hade för ett år sen, och sämre än vad han hade i maj. Då har jag hittat i gamla journaler att han bedömdes som ohalt.

Förlåt för rörigt inlägg men jag känner mig både less och ledsen.
Jag tror det är allmänt att det är höst och börjar vara kallt nu. ALLA hästarna i stallet (inklusive min) är lite smått bindgalna. Står ju uppstallad på ridskola, och de senaste veckorna har det varit mkt flygturer för eleverna om man säger så...
 
Känner så igen dina beskrivningar. Även här utlöser rådjur mm total skräck och kaos just nu. Z är egentligen inte rädd för rådjur...

En grads hälta skulle jag faktiskt inte vilja rida på. Så förstår verkligen att det inte känns bra. Kan du prata med din ordinarie vet?
Ja jag kände det också. Jag ska ringa dem nu när klockan är 8.. En grad är åtminstone en halv för mkt för mig. Så det lutar åt att han får gå ut i hagen med kompisar men får gå ner i aktivitet. Vattenband, skritt och lite trav bara till återbesöket.

... nu har jag pratat med dem och vi gör så. Bara rakt fram så gott det går i ett ridhus. Skritt och pyttelite trav och så väntar vi på en återbudstid för den tiden jag har är i Januari.
 
Senast ändrad:
Fick svar från mälaren nu, dock inget jättetydligt mer än att de skulle återkomma med tid senare och så får vi se vad röntgen säger, kanske blir tand mer fast när den inte längre är i tuggning, kanske inte.

Samt att han ska få metacam när han upplevs mer besvärad? (Han blev satt på metacam tillsvidare efter besöket) De symptom han haft har varit väldigt små och diffusa, men mer konstanta. Och jag har inte direkt märkt någon skillnad under den korta tiden han fått metacam. De verkar väldigt oroliga för att han ska reagera negativt på metacamen. Han fick en kur på ca 14 dagar efter sina gaffelband utan att reagera minsta lilla. (Till skillnad från Alva som ibland kan reagera) Vet inte om Pergocoat kan påverka så det är större risk lr bara att de tänker att det kmr dröja så pass länge tills återbesöket för röntgen och ev utdragning? Får fråga.

Hon tyckte inte han behövde någon dosändring för sin ppid. Testade även Alva, har tagit upp det förut vid flera tillfällen men alltid blivit övertygad av vet att det inte är nödvändigt pga (då)för ung. Kom tillbaka som väldigt lågt i gråzonen. Lät på vet som om det var upp till mig att om jag ville provbehandla nu eller bara testa om igen nästa höst. Men hon ligger ändå ngt lägre än vad Mirax gör just nu under medicinering som de inte tycker behöver justeras.

Tänker att jag ska skriva upp i ett mejlsvar mer exakt vad jag upplever som hennes symptom och se vad de säger, även mer om hur de tänker rådande Mirax Metacam. Samt att det vore bra om jag kunde få minst två olika datum till förslag (ska kolla med strömsholm oxå) iom jag måste lyckats få ihop ledig dag för både mig och medhjälpare.

För just nu känner jag mig mest bara snurrig och rådvill. 😅🙈
 
Jag sällar mig till denna grupp nu. :(

Vår D-ponny var halt i omgångar under förra året, och i början av hösten konstaterades att hon har pålagringar i båda framkotorna och ena kotan bak. Hon behandlades med kortison mm, boxvila, sjukhage osv. I november började vi sätta igång henne igen, och vi har tagit det otroligt försiktigt. Ridningen består till stor del av uteritter, men också träningspass på ridbana/ridhus. Ponnyn är glad och framåt när man rider, men ibland märks det ändå en ojämnhet. Vid longering var hon normal i skritt, kort i steget i trav och visade en liten ojämnhet i höger varv. (Kanske en halv grad, knappt skönjbart.) Vi bestämde att hon skulle skrittas 10 dagar, och sedan blev det fruset, så det blev ytterligare 14 dagars skritt. Under denna tid har hon skrittat 20-80 min, både uppsuttet och vid hand. De senaste två veckorna började hon bli odräglig, som hon blir när hon inte får utlopp för energin. Hon går i en stor hage med varierade natur, skog, fält, branter, stenmurar, en bäck och ett kärr, på 4 ha, och hon håller sig inte direkt stilla. Det är en häst som har behov att blåsa ur sig ibland, och om hon inte får det tillgodosett i ridningen fixar hon det i hagen.

Hennes skada är permanent, men nu håller vi på att hitta vilken nivå av arbete hon klarar av. Efter den här perioden med skritt började jag trava lite i måndags. Nu känns hon jättefin, om än otålig och vill helst springa. Vi börjar försiktigt att utöka traven och så småningom galoppen, på rakt spår till att börja med.

Jag har funderat på det här med kosttillskott. Egentligen tror jag inte på det, men när vi hade sista besöket hos veterinären i höstas så föreslog vet att vi skulle ge något tillskott för lederna. När jag frågade vad vi skulle ge kom ett väldigt svävande svar. Nu så här efteråt funderar jag på om vet egentligen tyckte att det var kört för hästen, men ville föreslå något som kunde ge mig hopp. Så alla ni där ute som också är tveksamma till om stora molekyler av glukosamin kan passera tarmslemhinnan ut i blodet och sedan oförändrat ta sig till lederna, har ni något hopp att ge mig?

Tuapua (eller hur hon stavar) har föreslagit riskliolja. Jag har hört nypon. Fler förslag?
Har du hittat något tillskott som du kan rekommendera?
Är också i djungeln av tillskott som kan underlätta för häst med lindrig artros.
 
Har du hittat något tillskott som du kan rekommendera?
Är också i djungeln av tillskott som kan underlätta för häst med lindrig artros.
Säger också djävulsklo. Min svarade bra på det när vi ”bara” hade hittat pålagringarna på SI-leden samt mild KS. Jag har även gett nypon länge nu, vet inte om det hjälper men jag har gett det mesta ”ifall att”
 
+ @Emuliiaa
Har läst att djävulsklo inte är särskilt skonsamt för hästens mage och att det ej bör användas under en för lång period. Något ni har märkt av?
Nope, inget jag märkt av men också hört. Men som andra säger kan den vara smärtstillande. Finns ett annat tillskott som heter Boswellia som sägs vara snällare mot magen, aldrig testat dock och vet inte om den också har smärtstillande egenskaper?
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp