Skilsmässobarn

Sv: Skilsmässobarn

-Hur gammal var du när dina föräldrar gick isär?
6 år då dom separerade en gång för alla

-Hur har boendet/umgänget sett ut efter skilsmässan/separationen? Har det ändrats med tiden?
Är 4 syskon, jag nr 3, två äldsta valde själva om dom ville bo hos en specifik förälder, syrran valde mamma, storebror pappa
Jag och lillebror åkte mellan (delvis äldre barnen i början oxå)

Senare började jag och lillebror bo varann vecka, då syskonen var nog gamla för att hjälpa oss med mat och vi själva kunde i nödfall då pappa jobbade eftermiddag.

Innan gymnasiet så valde jag att bo enbart hos pappa p.g.a problem i umgånget med mamma, vi var som hund och katt, lillebror började oxå bo där enbart, tanken var att vi iallafall skulle äta hos mamma men blev sisådär med det, är 1,5-2 km mellan hemmen

-Hur har du upplevt att (ev.) behöva flytta fram och tillbaka? Har det fungerat bra med skola/kompisar/fritidsintressen?
Eftersom dom bodde i samma by och nära varann så kunde vi själva gå emellan lite som vi själva ville, eller så fick vi skjuts, bytte vecka på måndagar så tog med saker man ville ha, typ skivor, personliga grejer å så till skolan, pappa hade lite närmare till stallet vilket såklart var ett stort plus, mamma i sin tur är dessutom hästallergiker, enda problemet med kompisar är väl att dom inte alltid visste vilken förälder dom skulle ringa till innan man hade mobil.

-Vad skulle du vilja att dina föräldrar hade gjort annorlunda?

Speciellt mamma då, haft jag och lillebror som individer i olika åldrar inte som tvillingar, vart ju rätt surt då jag tjatat om något i x antal år och vi sen fick det samtidigt! + Lagt ner med individuell tid på oss barn, typ följa med ett barn till stan, stallet, fotbollsträningen vad de nu kan vara å så upplevde jag endel att de var så speciellt då bonussystrarna kom på besök och att dom var så otroligt bra, dom var knappt hos sin pappa (mamma nya) varannan helg.

-Har du något tips på vägen, något som dina föräldrar gjorde bra?
Att dom har kunnat umgås, vi har t.ex. firat jul hos mormor och morfar med båda utan att man upplevt att de varit spänd eller att dom tagit omvägar runt varandra.

Att dom hellre såg till att ena kunde behålla huset så vi hade kvar den tryggheten än att ena föräldern skulle betala underhåll.

Då vi blev äldre så var det inget tvång att vi var TVUNGEN att vara lika mycket hos båda föräldrarna, även om dom önskade det utan vi valde att vara där vi trivdes bäst, fast minns att de va lite tjafs om det!


Ett plus i kanten är nog att genom att pappa jobbat skift så fick jag och lillebror mycket ensamtid vilket har fått oss att stå varann rätt nära, händer fortfarande att vi pratar problem med vänner, partners å sådär.
 
Sv: Skilsmässobarn

-Hur gammal var du när dina föräldrar gick isär?
10år, syskonen var 13 och 15.

-Hur har boendet/umgänget sett ut efter skilsmässan/separationen? Har det ändrats med tiden?
Första året bodde jag bara hos mamma, tror att det var för att pappa "lämnade oss", men det ändrades efter hand till både varannan helg och sen varannan vecka.
Men var svårt när han flyttade så långt från min skola så då blev det mer hos mamma.
Mina syskon däremot bodde nästan bara hos pappa, varannan helg eller så hos mamma. Vet inte varför.


-Hur har du upplevt att (ev.) behöva flytta fram och tillbaka? Har det fungerat bra med skola/kompisar/fritidsintressen?
Det funkade oftast bra, hade ju kompisarna och hästarna och bodde jag hos mamma funkade cykel och buss. Bodde jag hos pappa fick han hämta oftast. Men det gjorde han så gärna så.

-Vad skulle du vilja att dina föräldrar hade gjort annorlunda?
Försökt hålla oss syskon mer samlade. Och även när vi blev äldre försökt undvika att hysa agg mot varandra, för min mor kommer även delen att inte snacka skit om min pappa. Det förstörde tyvärr förhållandet till min pappa under några år. Och i efterhand var det inte värt det!

-Har du något tips på vägen, något som dina föräldrar gjorde bra?
De bråkade aldrig över/om oss. De har ALLTID stått enade för vår skull även om de kanske inte alltid klarade av varandra bet de ihop när vi behövde båda våra föräldrar.
 
Sv: Skilsmässobarn

-Hur gammal var du när dina föräldrar gick isär?

6 månader gammal.

-Hur har boendet/umgänget sett ut efter skilsmässan/separationen? Har det ändrats med tiden?

Jag har för mig att min far tog mig då och då från 2-5 års åldern. Sedan från 6-7(?) har jag varit hos honom varannan till ibland varje helg/lov osv. Vid elva års ålder tröttnade jag på min mor och flyttade, han visade sig vara en helt annan person, jag fick bland annat stryk och fick självmordtankar så mamma hämtade mig en kväll sedan dess har jag haft dålig kontakt med far.

-Hur har du upplevt att (ev.) behöva flytta fram och tillbaka? Har det fungerat bra med skola/kompisar/fritidsintressen?

Jag ville självmant flytta till min pappa när jag var 11. Eftersom dem bor i två helt olika städer så har jag bytt skola. Det har funkat mycket bra.

-Vad skulle du vilja att dina föräldrar hade gjort annorlunda?

Jag hade önskat att jag slapp vara ett sändebud med elaka kommentarer, frågor etc.

-Har du något tips på vägen, något som dina föräldrar gjorde bra?

Tyvärr inget, dem har ordb*js*t så mycket som möjligt. Så mitt tips är iofs att hålla dina känslor om fadern/modern till dig själv, andra vuxna eller fadern/modern i fråga.

Skuggan_
 
Sv: Skilsmässobarn

Hur gammal var du när dina föräldrar gick isär?
Jag var 5 år gammal. Har bara vaga minnen av mamma och pappa tillsammans.

Hur har boendet/umgänget sett ut efter skilsmässan/separationen? Har det ändrats med tiden?
Pga pappas jobb var vi hos honom varannan helg och längre perioder under loven. Han bodde i samma kommun men (med ett barns mått mätt) långt ifrån kompisar och min hemma-miljö. För mig var det väldigt stressande att ha det så, min lillebror tog det mycket bättre.
Pappa flyttade 60 mil bort till sin nya partner när jag var i 10-årsåldern, då flög/åkte vi tåg till de någon gång per månad. Återigen var det jobbigare för mig än lillebror.
När jag var runt 15 flyttade pappa, sambo och hennes barn tillbaka till kommunen där jag är uppvuxen och ville ha mer kontinuerlig kontakt med mig och min bror, helst varannan vecka. Jag gick med på varannan ons-sön och min lillebror flyttade så småningom helt in hos pappa i stället för att bo hos mamma. För mig var det fortfarande inte helt ok, inte för att pappa eller hans nya gjorde några fel, utan snarare för att jag verkligen inte gillade att behöva bo i en väska och aldrig ha en fast punkt som kändes "hemma".

Mamma bodde på samma ställe under hela min uppväxt, det var hemma för mig helt enkelt och jag kan tänka mig att just jag nog hade kunnat må bättre genom hela situationen om båda föräldrarna bott på samma ort. Det är å andra sidan inget jag reflekterade över alls som barn eller tonåring utan något som jag kommit fram till så här efteråt.

Hur har du upplevt att (ev.) behöva flytta fram och tillbaka? Har det fungerat bra med skola/kompisar/fritidsintressen?
Svaret ovan gick in lite på det här. Jag upplevde det som ganska stressigt och jobbigt att just behöva flytta fram och tillbaka, men jag tror inte att det hade kunnat göras bättre heller. Jag har aldrig klandrat pappa för att ha flyttat långt iväg och jag har haft stor bestämmanderätt över var jag har velat vara någonstans, även som liten.
Gällande skola/kompisar så har jag alltid behövt skjuts till skolan eller vänner ifrån pappa eller inte kunnat kombinera vistelsen hos honom alls med de. När han bodde långt iväg var det helt enkelt lov och helger som gällde. Mitt intresse för hästar har han hjälpt till med i den mån han kunnat, dvs med pengar och skjuts till stallet när han flyttade tillbaka.

Vad skulle du vilja att dina föräldrar hade gjort annorlunda?
Jag kan inte komma på något speciellt faktiskt, de har gjort sitt bästa och även om det inte alltid varit lätt så tror jag inte det kunnat göras om så mycket bättre.
Det enda skulle väl vara alla avskyvärda julaftnar när man skjutsas runt mellan 4-6 hushåll från morgon till kväll för att blidka resten av släkten.

Har du något tips på vägen, något som dina föräldrar gjorde bra?
De har aldrig bråkat inför oss barn (gällande vårdnad m.m.) och stått enade i det mesta, det är definitivt något som jag ser som mycket positivt. Inte heller har de baktalat varandra inför oss barn och de har alltid varit noga med att oavsett hur mycket eller lite vi bott hos respektive förälder så har det varit lika mycket hemma på båda platserna.


På det hela taget skulle jag vilja påstå att skilsmässan i sig aldrig direkt påverkat mig. Jag har aldrig funderat på varför inte mina föräldrar inte lever ihop, förmodligen för att jag var väldigt liten när de skildes. Däremot har omständigheterna med dubbla boenden och långa resor varit lite jobbiga, men mina föräldrar har hanterat den biten oerhört bra och det är verkligen något jag är tacksam för.
 
Sv: Skilsmässobarn

KL

Tittar in och säger STORT STORT STORT tack till alla er som delar med sig av era upplevelser.
 
Sv: Skilsmässobarn

Jag är senior men följer din andra tråd varje dag och har gjort det sen du startade. Jag vill oxå svara för att du ska veta hur rätt du gör!

-Hur gammal var du när dina föräldrar gick isär?
3-4 nånting


-Hur har boendet/umgänget sett ut efter skilsmässan/separationen? Har det ändrats med tiden?
Väldigt olika. Ibland varannan helg hos pappa, ibland varannan helg hos mamma. Bytt skolor en del genom det..

-Hur har du upplevt att (ev.) behöva flytta fram och tillbaka? Har det fungerat bra med skola/kompisar/fritidsintressen?
Fruktansvärt. Jag halkade efter i skolan, tappade intresset för att studera helt redan från 9-10 års ålder.
Fick på IV börja om med 4ans matematik..

-Vad skulle du vilja att dina föräldrar hade gjort annorlunda?
Kommit överens.Och när de inte gjorde det låtit mej och min bror varit ovetande om hur illa det varit och hur "puckad den andre föräldern va".

-Har du något tips på vägen, något som dina föräldrar gjorde bra?
De har båda (alla 4 då jag fått nya föräldrar) visat mej enormt mycket kärlek. Jag har aldrig känt mej oälskad eller oönskad.

Annars önskar jag att de agerat precis som du. Jag med erfarenhet av en smutsig separation, vårdnadstvist skulle agera precis som du om jag hamnade i samma sits. (eller iaf ha målet att agera som du)!

Att ha målet att barnen ska ha en bra relation med båda föräldrarna är det bästa. Men man/du får inte gå under i kampen för att den andre föräldern ska ha det. Det måste finnas en vilja till att ha en bra relation.

Om jag någonsin skulle separera från min sambo skulle jag leta rätt på din tråd och använda den som en bibel till hur man gör rätt!


// Idag har jag en fantastisk relation med alla mina föräldrar och ingen pratar illa om någon.
 
Sv: Skilsmässobarn

Att ha målet att barnen ska ha en bra relation med båda föräldrarna är det bästa. Men man/du får inte gå under i kampen för att den andre föräldern ska ha det. Det måste finnas en vilja till att ha en bra relation.

Det sista är väl värt att lägga på minnet. Mycket av det som jag upplevde som "skitsnack" från min mammas sida var egentligen hennes försök och frustration över min pappas svårighet att visa ömhet och intresse för oss barn. Nu i vuxen ålder vet jag exakt vad hon menar och kan bli lika frustrerad själv. Men då, i tidiga tonåren tolkade jag det bara som "eran pappa bryr sig inte om er", vilket är varken sant eller vidare konstruktivt.
 
Sv: Skilsmässobarn

Tack snälla du :love:

Det finns nog saker som jag kunde ha hanterat bättre, men jag är bara människa - helt utan superkrafter. Jag vill fortsätta att göra så gott jag kan. Barnen är värt ALLT. Jag har bara en chans att ge dem en bra uppväxt och det går inte att gå tillbaka och ändra på saker som går fel. Hoppas att det kan bli så "rätt" som möjligt redan ifrån början.
 
Sv: Skilsmässobarn

-Hur gammal var du när dina föräldrar gick isär?
8 år. Är idag 17.

-Hur har boendet/umgänget sett ut efter skilsmässan/separationen? Har det ändrats med tiden?
Ända sen jag varit liten så har min pappa jobbat iväg i veckorna så det har nästan alltid bara varit jag, min lillebror och mamma så de var egentligen inte så konstigt när de bara var vi tre. Vi har bott hos pappa varannan helg i alla åren de har varit skilda. Sen bor min pappa i Sthlm med ny familj och vi är där och hälsar på ibland. ( Nu har jag inte bott eller haft så bra kontakt med min pappa på 1,5 år pga personliga skäl)

-Hur har du upplevt att (ev.) behöva flytta fram och tillbaka? Har det fungerat bra med skola/kompisar/fritidsintressen?
I början var jag rädd för att jag hade varit tvungen att byta skola m.m. men båda min föräldrar har bott kvar i min hemby så de har aldrig varit något problem med skola och fritidsintressen. När jag var mindre tyckte jag inte det var så jobbigt att flytta fram och tillbaka men när jag blev äldre tyckte jag de var mycket jobbigt att behöva flytta mina kläder och saker som ska med. Som tjej har man ju en del grejor och man behöver faktiskt förvånansvärt mkt saker under en helg. Irriterande nog glömde man alltid något hos den ena. Jag minns att jag hade velat att hela mitt rum var flyttbart så slapp jag packa ner alla min saker i väskor.

-Vad skulle du vilja att dina föräldrar hade gjort annorlunda?
Nej, inte som jag ser på det idag utan det var en ganska bra skilsmässotid även fast det var jobbigt i början. När mina föräldrar skilde sig hade de en bra relation ändå. De var som kompisar och de var väldigt skönt att de kunde ha den relationen fast de var skilda. De pratade aldrig skit om den andra (efter skilsmässan) eller bråkat i vår närhet.


-Har du något tips på vägen, något som dina föräldrar gjorde bra?
Som sagt att inte försöka prata skit om den andra i barnens närhet och försöka ha en bra kontakt med sitt ex. Också att man inte blir satt som barn i den situation att behöva "välja sida". Ha en bra dialog med barnen (även om barnen är små) Försöka prata så mycket som möjligt. Alltid på tänka på barnens bästa, även fast man är liten så kan man ha många tankar och tolka de vuxnas signaler så underskatta aldrig ett barn!
 
Sv: Skilsmässobarn

-Hur gammal var du när dina föräldrar gick isär?

12 år

-Hur har boendet/umgänget sett ut efter skilsmässan/separationen? Har det ändrats med tiden?

Min mamma fick ensam vårdnad över mig så bodde i princip bara där, men bodde hos pappa på helger osv o ibland annars. Men vi träffades fortfarande hela familjen inkl syskon osv på jul, påsk, andra högtider, födelsedagar o helger osv. Så vi hade fortfarande massa kontakt med honom. Bara det att föräldrarna inte ville bo ihop. Dom var fortfarande mkt goda vänner!

-Hur har du upplevt att (ev.) behöva flytta fram och tillbaka? Har det fungerat bra med skola/kompisar/fritidsintressen?

Behövde inte det. Men dem bodde ändå nära varann så var inget problem isf.

-Vad skulle du vilja att dina föräldrar hade gjort annorlunda?

Inget.

-Har du något tips på vägen, något som dina föräldrar gjorde bra?

Var goda vänner efteråt (funkar ju såklart inte för alla), och sågs osv ofta ändå!
 
Sv: Skilsmässobarn

-Hur gammal var du när dina föräldrar gick isär?
13 lillebror va 10

-Hur har boendet/umgänget sett ut efter skilsmässan/separationen? Har det ändrats med tiden?

vi har bott varannan vecka. Umgänget med andra har definitivt varit ansträngt. Mamma och pappa kunde inte ha en vettig diskussion på närmare 7 år, jag fick växa upp och ta hand om min lillebror och en sönderbryten pappa, det är tungt för en 13 åring. För att göra det ännu värre fick man ständigt lyssna på vuxna bekantas och föräldrarnas smutskastning av varandra.
Nu 10 år senare kan de diskutera med varandra utan större problem, men det blir lite stramt när andra vuxna från den tidigare bekantskapskretsen är med.

-Hur har du upplevt att (ev.) behöva flytta fram och tillbaka? Har det fungerat bra med skola/kompisar/fritidsintressen?

Mina föräldrar bor nära så det har inte krockat med något men självklart har det varit drygt att flytta runt hela tiden. Man hinner knappt göra sig hemmastadd innan det är dags att byta.

-Vad skulle du vilja att dina föräldrar hade gjort annorlunda?

Allt, det var en smutsig jävla affär. Barn ska inte behöva ta hand om sina föräldrar när vi själva lider av det kaos och den oro som skilsmässor skapar. Att bli påtvingad mammas nya kille och hans regler, att bli påhoppad av mamma ( läs inlåst i badrummet) som försökte tvinga mig att gilla hennes kille.Sätta barnen i sista hand eftersom de inte gillar den nya mannen.
Resultatet gjorde detta barn var konstant arg, tappade förtroendet för vuxna och var sjukt less på att bära upp alla spillror, vilket förväntades av omgivningen som ständigt berättade hur duktig jag var på att ta hand om pappa och lillebror. så ska det verkligen inte vara.
Skulle kunna spy ur mig hur mycket galla som helst men vad tjänar det till?

-Har du något tips på vägen

-Uppför er som de vuxna människorna ni är i barnens omgivning.
-Var VÄLDIGT försiktiga med att introducera nya partners med barnen, låt det ta tid. förslagsvis genom kortare opretentiösa möten.
(Att tvingas äta med mannen som förstörde min familj första gången jag träffade honom var ett helvete.)
-Låt barnen vara med att bestämma om deras boende situation eftersom det är de som flyttar.
- Försök inte överglänsa varandra och ha samma regler så slipper ni höra- men hos pappa får jag ju äta glass i sängen till kvällsmat*
-smutskasta inte varandra inför barnen och se till att andra inte heller gör det inför barnen.
-prata med barnen och förklara vad det är som händer och varför. Är barnen små finns det barnböcker som berör ämnet.


Jag hoppas verkligen att det går bättre för er än det gick för oss.
 

Liknande trådar

Relationer Jag vet inte vart tråden hör hemma, den spretar mot flera ämnen. Moderator kan flytta den om det blivit helt galet. Jag måste...
2
Svar
28
· Visningar
7 822
Senast: lundsbo
·
Skola & Jobb Jag står inför den spännande och inte så lite skrämmande utmaningen att hitta ett nytt jobb, då jag blir arbetslös inom några månader...
Svar
13
· Visningar
1 477
Senast: nowayout
·
Relationer Varning för vääääldigt långt inlägg! Jag skriver sällan personliga saker här men nu känner jag att jag skulle behöva andras syn på...
2 3 4
Svar
74
· Visningar
24 255
Senast: alazzi
·
Relationer Jag skulle behöva lite råd. Jag är sedan ca 20 år tillbaka tillsammans med en man. Vi blev sambos för 7 år sedan och har två barn med...
2
Svar
24
· Visningar
5 648

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • 🇪🇺EU VALET 2024🇸🇪
Tillbaka
Upp