Okej, andra hundar blir boll idioter eller pinntokiga, våran är skott idiot...
För lite bakgrund, han är fyra, springer spaniel, vi använder honom till jakt på rådjur och eftersök, sen sysselsätter vi honom med agility och viss vardagslydnad. Eftersök måste givetvis tränas, men det är ganska ofta skarpa eftersök.
Till problemet; Vid skott blir han helt fokuserad på var skytten är, när han har lokaliserat var skytten är eller stod under skottet, börjar han cirkla, vidare och vidare cirklar till antingen han hittar bytet, man lyckas komma hans väg och får stopp på honom, eller tills han är slut. Vi kan kalla in honom under drev, inga problem men inte när han söker. När det är riktiga eftersök längs vägen eller kommer till en skottplats så spårar han i halsband (speciall spårhalsband) och då kan man "styra" honom mera. Men om han under ett frev hör skott lämnar han drevet och söker reda på antingen skytt eller byte, det som han får vittring på först...
Detta är visserligen jättebra i själva jaktsituationen, han stannar vid byte, har visserligen svårt att lämna ifrån sig bytet till fler än husse, och två av jaktlagsmedlemmarna som brukar vara med, är det folk som inte jagar så ofta eller aldrig har varit med tidigare så vaktar han noga. Eller rättare sagt, han morrar, de backar undan. De som det funkar att ta bytet för har aldrig bakat undan. Han sliter inte i bytet men kan dra undan det om han känner sig tvungen...
Men som tex idag när jag var på agilityträningen, så var det allmänträning med skottträning. Det sker från agilityplannen och tidigare har jag kommit efter det, men nu eftersom det börjar bli mörkt så tänkte jag komma igång tidigare. De kom och talade om att de skulle skjuta, okej, det kan vara nyttigt tänkte jag att det inte blir något eftersök, bara för att det är skott. Han satt relativit lugnt under skotten, jag lyckades avleda honom lite men vid tredje skottet var han helt fokuserad på var i från det kom. Jag fick honom att hälsa på skytten, körde lite lydnand innan jag släppte honom lös och skulle börja köra igen. Poff så var han borta, jag efter, han bakspårar skytten, och börjar sedan cirkla. Tillslut kom han på inkallning, vi gick tillbaka till planen men under hela timmen hade han svårt att släppa skogen, han gjorde lovar ut mellan hinder, men tillslut var han helt fokuserad på mig igen. Men hjälp vad arg jag var innan det, men jag kunde ju inte visa honom det för han gjorde ju i sak inget fel...
Nån som har några bra funderingar eller haft liknade upplevelser?
För lite bakgrund, han är fyra, springer spaniel, vi använder honom till jakt på rådjur och eftersök, sen sysselsätter vi honom med agility och viss vardagslydnad. Eftersök måste givetvis tränas, men det är ganska ofta skarpa eftersök.
Till problemet; Vid skott blir han helt fokuserad på var skytten är, när han har lokaliserat var skytten är eller stod under skottet, börjar han cirkla, vidare och vidare cirklar till antingen han hittar bytet, man lyckas komma hans väg och får stopp på honom, eller tills han är slut. Vi kan kalla in honom under drev, inga problem men inte när han söker. När det är riktiga eftersök längs vägen eller kommer till en skottplats så spårar han i halsband (speciall spårhalsband) och då kan man "styra" honom mera. Men om han under ett frev hör skott lämnar han drevet och söker reda på antingen skytt eller byte, det som han får vittring på först...
Detta är visserligen jättebra i själva jaktsituationen, han stannar vid byte, har visserligen svårt att lämna ifrån sig bytet till fler än husse, och två av jaktlagsmedlemmarna som brukar vara med, är det folk som inte jagar så ofta eller aldrig har varit med tidigare så vaktar han noga. Eller rättare sagt, han morrar, de backar undan. De som det funkar att ta bytet för har aldrig bakat undan. Han sliter inte i bytet men kan dra undan det om han känner sig tvungen...
Men som tex idag när jag var på agilityträningen, så var det allmänträning med skottträning. Det sker från agilityplannen och tidigare har jag kommit efter det, men nu eftersom det börjar bli mörkt så tänkte jag komma igång tidigare. De kom och talade om att de skulle skjuta, okej, det kan vara nyttigt tänkte jag att det inte blir något eftersök, bara för att det är skott. Han satt relativit lugnt under skotten, jag lyckades avleda honom lite men vid tredje skottet var han helt fokuserad på var i från det kom. Jag fick honom att hälsa på skytten, körde lite lydnand innan jag släppte honom lös och skulle börja köra igen. Poff så var han borta, jag efter, han bakspårar skytten, och börjar sedan cirkla. Tillslut kom han på inkallning, vi gick tillbaka till planen men under hela timmen hade han svårt att släppa skogen, han gjorde lovar ut mellan hinder, men tillslut var han helt fokuserad på mig igen. Men hjälp vad arg jag var innan det, men jag kunde ju inte visa honom det för han gjorde ju i sak inget fel...
Nån som har några bra funderingar eller haft liknade upplevelser?