Skola & jobb Skulle du jobba?

Fast det är farligt att bli så beroende av någon annan....
Förvisso men jag är rätt säker på att jag kunnat hålla kvar i min anställning om bara jobbat något enstaka pass här och där för sakens skull, som en möjlig lösning. Oavsett hur jag drar ihop mina hängslen och livremmar så att säga är jag inte intresserad. Jag gillar att fylla den typen av funktion som jag gör på mitt jobb. Plockar lediga dagar här och där om de nu mot förmodan inte har nytta av mig någon dag (händer ytterst sällan) och nöjer mig där :p
 
Fast vi som har hästar eller andra djur hemma har ju den där rutinen ändå. Upp på morgonen och pass på kvällen också.

Sen behöver man ju kanske förvalta sina pengar. Man är nog lite intresserad av att de växer etc, så man vill nog kolla över tex sina aktier ett par gånger om dagen.

Sen vet jag inte vad du menar med att vara en del av samhället? Vad innebär det? Vi är ju alla med i samhället oavsett om vi jobbar eller inte. Jag jobbar ju bara natt tex, och jag är ju inte mindre med i samhället för att jag är vaken på nätterna.
Det där förutsätter ju dessutom att man har vänner som är lika ekonomiskt oberoende som en själv, och har tid och pengar att göra allt det med en.
Jag vill fortsätta jobba då jag är genuint intresserad av det mitt yrke handlar om, och jag vill fortsätta hjälpa människor och djur. Det skulle inte alls vara lika intellektuellt stimulerande för mig att istället gå på ett djurhem och städa burar och rasta hundar - även om det också hjälper djur.
 
Det där förutsätter ju dessutom att man har vänner som är lika ekonomiskt oberoende som en själv, och har tid och pengar att göra allt det med en.
Precis. Jag jobbar skift och har alltid gjort. Då jag hade hästar var det inga problem att göra av med ledig tid, men att socialisera med andra människor är alltid svårt då en är ledig på udda tider. De flesta jobbar ju dagtid eller har inte samma skiftgång som mig. Jag tror en skulle bli ganska inskränkt om en var ekonomiskt oberoende och bara umgicks med andra ekonomiskt oberoende, lite verklighetsfrånvänd liksom.
 
Jag skulle förmodligen jobba deltid. Och vara helt ledig periodvis kanske?

Sen beror det jupå hur obegränsad ens ekonomi skulle bli. Att utöka sina fritidsintressen kan ju bli väldigt dyrt 😆
 
Vi skulle kunna leva helt ok på lönen min partner drar in och ordna pension åt mig. Maken har föreslagit det flera gånger när jag har pratat om att jag är osäker på vad jag ska jobba med men jag vägrar. Jag skulle lätt kunna gå ner i deltid om jag vill nu t.ex för att behålla mitt jobb men ändå jobba mindre. Trots det känner jag att jag vill ha min heltidstjänst. Tar ledigt om de inte kan sätta mig i jobb någon dag i stället. Trots det vill jag inte ha det så. Jag kanske är ett undantag?
Det tror jag inte. Jag hade gjort allt för att undvika att bli beroende av min partner. Det finns flera scenarion där det kan bli så fel. Jag vill känna att jag försörjer mig själv det är viktigt för min självkänsla. Också att känna att jag har ett professionellt sammanhang.
 
Kom på att jag nog måste starta ett företag ändå då ett av minna intressen är bin, även om jag kan ge bort det jag inte behöver själv till vänner och bekanta om jag håller mig till 1 kupa så vill jag minst ha 3 bigårdar (ca 24 kupor). Kommer i så fall även vilja ha olika hönsraser och kommer ju få betydligt fler ägg än vad med familj kan äta så även där kommer jag behöva sälja iallafall under vår och sommar.

Så kanse stå på marknad ibland för att sälja ägg, honung, salvor och kanse lite från trädgården.
 
I mitt jobb får jag både en ständig mental stimulans i form av konstant teknikutveckling och en möjlighet att bidra till vad jag ser som viktigt samhällsnytta. För att få de möjligheter utan ett sådant jobb hade jag behövt vara otroligt rik (så att jag kan lägga åttasiffriga belopp om året på sånt som jag nu driver i jobbet) och förmodligen lägga mer tid än 40 h i veckan eftersom jag själv skulle behöva sköta allt som folk är anställda för att administrera åt mina projekt. Plus att det skulle ta mig massa tid att arbeta upp kontakter. Bättre att vara anställd där både hela ramverket och anslagen finns på plats för mig att använda...

Att bara ägna mig åt min egen förkovran skulle tråka ut mig i längden, jag vill ha en känsla av sammanhang och behöver krav på utveckling och att vara på tårna kompetensmässigt för att inte bli seg. Visst går det att plugga i all evighet men det verkligt intressanta händer när jag får tillämpa de där 6-7 universitetsåren till något som ger resultat så varför skulle jag börja om med andra ämnen nu?

Skulle dock gå ner i tid, och se till att köpa så mycket tjänster/administration som bara går så att jag kan ägna maximalt med tid åt de roliga bitarna :D
 
Vad betyder jobb för dig? Att jobba.

Låt säga att du inte rent ekonomiskt behöver jobba mer. Av vilken anledning som kan passa dig- du gifter dig med någon med gott om pengar, du får ett fint arv, du vinner på lotto, du har sparat undan en massa osv. Vilken anledning du själv känner för, som gör att du inte behöver jobba för att få hyran betald, mat på bordet och din hobby finansierad.

Skulle du jobba ändå? Varför/varför inte? Skulle du jobba del av tid? Skulle du jobba vissa år eller del av året? Hur skulle det se ut om du fick händerna fria och fick välja helt själv!

Jag har funderat lite på detta själv. Det är intressant vad jobb betyder för var och en människa och hur det förändras för var och en också.
I morgon är min sista dag på jobbet. Det är dubbla känslor givetvis. Eller ja, det BEHÖVER ju inte vara "givetvis" egentligen, men för mig är det ju det. Det känns bra eftersom jag vantrivs där, en hemsk situation jag hamnat i. Det känns dåligt eftersom jag kommer sakna mina arbetsuppgifter, jag verkligen älskar mitt jobb, och vissa arbetskamrater. Det känns även dåligt eftersom jag kommer att bli arbetslös. Här har jag tänkt en hel del på vad det värsta med att vara arbetslös är egentligen. Helt klart är det asjobbigt att oroa sig för det ekonomiska varje månad. Sådan ångest det skapar. Helst sjukt att man orkar med det! Men det finns ju i alla fall för mig något mer, större, bakom det. Att jobba. Jag är helt fel person att vara arbetslös, jag klättrar på väggarna typ. Jag vill ha något att göra. Inte något tramsgrejs bara för att istället för ett jobb, utan ett jobb. Eller studera, som förr om åren när jag gjorde det. Aktivera mig liksom.

Så om jag inte behövde jobba, skulle jag? Det tror jag! Jag skulle nog inte överleva utan! Jag jobbar nu 4 timmar om dagen, och tror att jag skulle vilja fortsätta med det. Fysiskt klarar jag inte mer och vill inte pressa mig, men 4 timmars hjärnarbete och att träffa andra människor osv känns viktigt för mig.

Hur skulle ni göra?
Jobba.

Finns inget annat sätt med mina intressen i livet att göra skillnad, göra samhällsnytta och nytta för mänskligheten, och få den intellektuella stimulansen ihop med andra duktiga människor.

Fast om man tänker att man har jättemycket pengar skulle jag kunna anställa 10 bra personer till löjligt höga ersättningar och så jobbar vi mer med det jag bestämmer istället för att någon annan bestämmer vad som är viktigast.

Det skulle också göra att man kan mycket mer fritt kan välja att anta de utmaningar man vill utan att behöva fundera över att man får tillräcklig hög lön för det. Så det skulle förändra arbetslivssituationen ganska radikalt att ta bort elementet att löne-ersättningen är viktig.

Och kanske gå ner lite-lite i tid (90% och lite fler veckoledigheter) - går man ner mer missar man så in i vassens mycket kul som kan vara med i och om.
 
Jag tycker mitt jobb är ok, men hade inte tvekat att sluta i morgon om jag haft de ekonomiska möjligheterna. Ett aktivt liv som det ser ut nu med häst och hundar, iväg med husbil när vi har möjlighet. Ja, jag ser fram emot att bli pensionär om några år. Har jobbat sen jag var 15, tycker snart jag dragit mitt strå till samhällsstacken :)
 
Fast om man tänker att man har jättemycket pengar skulle jag kunna anställa 10 bra personer till löjligt höga ersättningar och så jobbar vi mer med det jag bestämmer istället för att någon annan bestämmer vad som är viktigast.
Äsch, kom ju precis på att detta var dagens sämsta ide. Jag har ju superduktiga bra kollegor som är de som är duktiga på att hitta utmaningar hos människor runt om hela världen där vi kan få hjälpa till med nya unika lösningar på problem. Skulle inte alls klara det själv.
 
Inte en chans att jag hade fortsatt jobba. Jag har alltid sett mig som högpresterande och karriärklättrande men det är ju ett resultat av att vara tvungen att hantera att jag måste jobba.
Hade jag varit ekonomiskt oberoende hade jag varit 100 % nöjd om jag hade några hästar och några hundar att lägga all min tid på och engagera mig i träning och tävling. Herregud vilken fantastisk tillvaro!

Edit: ser att flera skriver om behovet av rutiner osv. Jag håller helt med. Så om jag inte hade haft hästar att utfodra på morgonkvisten och hundar som skulle rastas osv så hade jag nog inte heller fixat att vara ledig. Jag förslappas lätt och fastnar på soffan och deppar. Men finns det bara djur att pyssla med blir jag superdisciplinerad.
 
Det är intressant att så många (i alla fall några) beskriver höjden av meningsfullhet som att ha några hästar och hundar och lägga all energi på att träna och tävla med dessa djurindivider. Nu är vi på ett speciellt forum, men skulle jag lägga en priolista över meningsfulla saker att ägna energi och tid åt skulle nog det komma väldigt långt ned. Så olika det kan vara.

Bara för att konkretisera min tankegång (no offense), det är svårt för mig att förstå hur det kan kännas meningsfullare att träna en hund som lever i 10 år till ett bra resultat i en tävling än att hjälpa mänskligheten att klara sig utan fossila drivmedel - som ett exempel. Nu är just dessa två liksom inte ett motsatsförhållande, utan det handlar mest om ett förtydligande av min tankegång.
 
Det är intressant att så många (i alla fall några) beskriver höjden av meningsfullhet som att ha några hästar och hundar och lägga all energi på att träna och tävla med dessa djurindivider. Nu är vi på ett speciellt forum, men skulle jag lägga en priolista över meningsfulla saker att ägna energi och tid åt skulle nog det komma väldigt långt ned. Så olika det kan vara.

Bara för att konkretisera min tankegång (no offense), det är svårt för mig att förstå hur det kan kännas meningsfullare att träna en hund som lever i 10 år till ett bra resultat i en tävling än att hjälpa mänskligheten att klara sig utan fossila drivmedel - som ett exempel. Nu är just dessa två liksom inte ett motsatsförhållande, utan det handlar mest om ett förtydligande av min tankegång.
Ja, det är intressant. Och jag kan inte förklara det. Jag jobbar som psykolog och har hjälpt ett par hundra personer att bli av med fobier, rädslor, bättra sina relationer, få och behålla jobb, öka sin självinsikt osv, och ändå upplever jag en promenad i skogen som långt mycket mer meningsfullt för mig än en dag på jobbet. Mitt yrkesval grundade sig 0 % i en vilja att hjälpa andra och 100 % i vad jag då tyckte var spännande och intressant.
Jag vet att jag är en ganska cynisk och egoistisk person. Jag har absolut ingen drivkraft eller något behov av att "hjälpa mänskligheten". (Visst, jag gör vad jag kan för att inte göra det ännu värre - men för vems skull, egentligen?)
Jag tycker det är hedersamt att drivas av en annan typ av moral och vilja gör gott. Jag fungerar bara inte så.
 
Aldrig i livet att jag skulle jobba om jag inte behövde. Jag jobbar enbart för att jag behöver en lön, även om det finns andra positiva saker med ett jobb också.

Jag förstår inte de som skriver att de hade fortsatt jobba för att de behöver en rutin. Har man tillräckligt med pengar och inte behöver tänka på ekonomin så är det ju inget konstigt att skaffa sig en rutin med andra aktiviteter, inkl mental stimulans. På måndagar spelar vi tennis, tisdagar är det spa, på onsdagar är det någon rolig kurs etc. Förutom att resa så mycket man hade lust med. Har man fritidsintressen så får man ju en hel dag att gå utan att tänka på det - jaga på förmiddagen under säsong, rida lite, äta middag med vänner, osv. Hade jag haft råd och slapp jobba hade jag kunnat pluggat någonting roligt på universitetet så jag fick den typen av mental stimulans också. Det är ju inte så att ens helger eller semester är helt innehållslösa, så varför skulle den vara det när man var ledig. Och hur tänker man kring pension om man aldrig vill sluta jobba?
Men alla andra jobbar ju, så vem skulle jag käka middag med liksom? Rida är inte så kul att jag vill göra det nio timmar per dag och att ersätta stimulerande och utmanande arbetsuppgifter med att gå hemma och mocka bajs eller stängsla hagar om jag köpte egen gård hade inte lockat. Den typen av uppgifter har jag pluggat för att slippa utföra... Hade jag varit snorrik hade jag kanske haft gård, men massor av personal så att jag slapp trist kroppsarbete som inte ger mig något. Spa är också ganska tjatigt i längden. Jag brukar palla ett par timmar på sin höjd, sen blir jag rastlös och har badat i alla pooler. Vad ska man göra sen liksom?

Vagabonda runt i världen är säkert kul också, ett tag. Men inte livet ut, och inte med ett barn som behöver skolgång och ett sammanhang att existera i som är hennes och inte som bihang till oss föräldrar.

Pension tänker jag är ett framtida problem. Kanske har energin sinat då så att jag är nöjd att promenera lite med hunden i ett varmt land, spela lite golf och dricka vin? Eller så blir jag olycklig och fortsätter jobba litegrann, i någon form. Om det nu för min generation ens blir någon pension... :D
 
Ett hästforum och folk har inget att fylla dagarna med utan jobb 😂
Nej jag hade inte jobbat , hade hållt på med mina djur, rest, fikat och slappat :)
Åh jo, jag har massor att göra även dagar jag är ledig. Skillnaden är att jag uppskattar att göra skillnad utanför min lilla bubbla också. Jag har som sagt gått hemma läääänge och provat på det där. Både som sjuk och föräldraledig och det var trevligt en stund. Tränade, motionerade, tog hand om barn, slappade, åkte iväg för att se lite annat också. Sista tiden som sjukskriven var jag så djävulskt less så jag började plugga heltid och hade mindre tid över till annat än jag har nu när jag jobbar heltid.
 
Om jag inte var tvungen att forma mig efter en arbetsgivare så skulle jag antaligen ändå "jobba"/göra något som kan liknas vid arbete. Jag skulle kunna vara mer kreativ och leva efter min kropps och psykes behov snarare än efter samhällets krav. Men jag hade ändå velat vara en del av samhället och bidra med nyttiga saker men mer utifrån mina egna behov/på mina egna villkor. Man skulle slippa hantera de där surdegarna som man tvingas hantera i jobbet idag. Hade varit fantastiskt att inte vara tvingad till en form utifrån ekonomiska behov.
 

Just nu

Hästfolk

Hästvård

  • Ryggproblem, hur ska man tänka

Träning

Utrustning

Hästavel

Tävlingsgrenar

Forumstatistik

Trådar
439 879
Inlägg
8 387 045
Medlemmar
25 176
Senaste medlem
mariagabriella

Allmänt

  • Vad gör vi CXIII

Hem & Hobby

Barn

  • Sommarföräldrar 2019

Hund

Katt

Andra Djur

  • Köpa akvarie och fiskar

Bukefalos

Upp