Smygdjurrättsaktivism under hållbarhetsstämpel?

Ledtråd 1: Forskaren kommer alltid fram till att det allra viktigaste för klimatet är att vi drastiskt minskar köttkonsumtionen eller helst inte konsumerar kött alls, och får så många som möjligt att gå över till vegankost.

När andra åtgärder diskuteras (som gör att köttproduktion kan fortsätta) är de inte alls lika intressanta eller bra i forskarens mening.

Verkar det trovärdigt när en "klimatforskare" som tidigare varit ordförande för Djurens Rätt, alltid kommer till den slutsatsen? Precis som du påpekade så saknar Djurens Rätt klimatmål, hade de haft det, hade det blivit lite mer svåranalyserat - vad som är viktigast.

Trovärdigheten hade ändå varit mycket svår.

Precis som den är när LRF fritt får föreslå vilka klimatåtgärder som är bäst och effektivast, genom att cherry picka helt andra resultat och ignorera andra.

Vem var det som jobbade som klimatforskare? Nuvarande är ju soctant.
 
Det finns så mycket att säga om det här;
Jag gick på jordbruksgymnasie för över trettio år sedan och tyckte då stordriftens kor hade det bedrövligt. På den tiden hade korna det bättre på de mindre gårdarna med kanske 40 kor i snitt. Sedan dess har mjölkkorna fått det så mycket bättre och är så mycket friskare och blir så mycket äldre. Bor lösa i stora ljusa lagårdar med bra luft, får gå ut på bete, äter till största delen grönfoder, mjölkas varsamt, behandlas restriktivt med antibiotika, kalvarna är friskare.
Det här har drivits fram av djurskyddskäl OCH det faktum att en ko som trivs mjölkar rysligt mycket bättre. Vi ska vara rädda om våra livsmedelsproducenter oavsett om dom odlar ärtor eller producerar mjölk. Köp svenskt.
Tyvärr gör stordriften att det blir svårt med just betet. Många kor på liten yta eftersom de behöver finnas nära ladugården alltid för att kunna gå in och mjölkas när som. Därför blir det ofta mer av rasthagar för lösdriftskossorna. Tidigare kallade man ju in korna för mjölkning och då funkade det ju valla dom lite de där gångerna de skulle in. Regelrätt bete där man kan leva på gräset man äter och kommer ut till marker med biologisk mångfald blir mer för sin kor, kvigor och ungdjur. Mycket av landskapshävden har tagits över av får istället för kor och sköts kanske mer på hobbynivå. Hästar håller väll en del öppet med, många mindre gårdar tas över av hästägare. Nackdelen är där ju våra vinterhagar som inte är något vidare miljövänliga. Man kan ju tro att stordrift är en konsekvens av marknadsekonomi men det är faktiskt en konsekvens av en radda jordbrukspolitiska beslut där man jobbat för att fasa ut små bönder sedan 70-talet. Sedan finns de de som lyckas jobba runt det hela och har hand om hela produktionsledet själva och på det visset klarar av att ha ett småbruk och leva på det. Vi har någon i kommunen som producerar getost från ax till limpa tex. Men det är ju en stor apparat att sköta själv. Nu har det lokala slakteriet lagt ned med och med det en del fårbönder tyvärr. Verkligen tråkigt.
 
Det finns också bönder som lämnar remsor mellan åkrarna och mot dikena. Det gör förvånansvärt stor nytta för mångfalden.

Mycket av det bete som kor trots allt får göra för sina ägare, sker ju på vall och är inte så himla intressant med avseende på biologisk mångfald. Ängsbete har vi ju rätt lite av i landet. En hel del ängsmark hävdas med lie av entusiaster, inte bönder.

Den djurhållning som försvaras, är ju inte den vanligaste djurhållningen.

Jag är i chock av den här tråden. Jag hade inte fattat att skräcken för veganer var till den grad skruvad.
Det är inte så konstigt att det finns lite "ängsbete", man betar ju aldrig en "äng" förrän efter höskörden. Jag tror att du tänker på hagmarker, när du skriver äng.

Sedan så blandar du ihop mjölkkor, med nötdjur i bemärkelsen "köttdjur", och ignorerar helt existensen av får och lamm, som också är betesdjur.

Det verkar som om det finns skäl att läsa på en del, dels om hur djurhållning verkligen fungerar i Sverige, och vad det egentligen är som olika sidor påstår.
 
Tyvärr gör stordriften att det blir svårt med just betet. Många kor på liten yta eftersom de behöver finnas nära ladugården alltid för att kunna gå in och mjölkas när som. Därför blir det ofta mer av rasthagar för lösdriftskossorna. Tidigare kallade man ju in korna för mjölkning och då funkade det ju valla dom lite de där gångerna de skulle in. Regelrätt bete där man kan leva på gräset man äter och kommer ut till marker med biologisk mångfald blir mer för sin kor, kvigor och ungdjur. Mycket av landskapshävden har tagits över av får istället för kor och sköts kanske mer på hobbynivå. Hästar håller väll en del öppet med, många mindre gårdar tas över av hästägare. Nackdelen är där ju våra vinterhagar som inte är något vidare miljövänliga. Man kan ju tro att stordrift är en konsekvens av marknadsekonomi men det är faktiskt en konsekvens av en radda jordbrukspolitiska beslut där man jobbat för att fasa ut små bönder sedan 70-talet. Sedan finns de de som lyckas jobba runt det hela och har hand om hela produktionsledet själva och på det visset klarar av att ha ett småbruk och leva på det. Vi har någon i kommunen som producerar getost från ax till limpa tex. Men det är ju en stor apparat att sköta själv. Nu har det lokala slakteriet lagt ned med och med det en del fårbönder tyvärr. Verkligen tråkigt.

Du verkar också behöva titta på dagens djurhållning i praktiken.

Ja, på nötsidan kan det vara så att robotmjölkning leder till minskat betande av naturbetesmarker, men å andra sidan har vi mycket större population av köttdjur numera, dessa betar ofta naturbetesmarker.

Dessutom är det nog väldigt länge sedan sedan mjölkande kor betade naturbetesmarker i någon större utsträckning. Det är för låga näringsvärden på naturbetesmarkerna för att hålla igång mjölken med bra värden på de högmjölkande moderna raserna

Menar du på allvar att all fårhållning i Sverige, där naturbetesmarker används, sker på hobbynivå?

Alla stora fåruppfödare jag känner (och det är rätt många), har naturbetesmarker till sina får. Vi pratar alltså t.ex. om besättningar med många hundra tackor, garanterat ingen hobby.
Naturligtvis betas inte uteslutande naturbetesmarker, utan också en hel del semipermanenta beten på åkermark (sås om kanske vart 7-10 år), vallbeten och så återväxtbeten. En sak som karakteriserar fårhållning, är att det går åt väldigt många fållor för bete, eftersom fårflocken måste delas upp i många olika grupper.

Din tro att naturbetesmarker skulle betas av hobbyhästar på smågårdar tror jag mindre på. Den typiska avstyckade gården med ett par hektar, fick lite åkermark runt gårdscentrum att göra hästgård av, inte naturbetesmark. Dessutom är många hästägare rädda för att låta sina hästar beta bland stenar, rötter, buskar och träd.

Naturbetesmarken fick istället en granplantering och blev skog, ganska ofta under 1980-talet, när man fick ett riktigt fett bidrag för att plantera gran på "nedlagd jordbruksmark".
 
Är det därför veganer skänker pengar till de som bara har kor för sitt höga nöjes skull? Det klassas ju till och med som fint att åka och jobba på "gård" med grisar, kor höns etc.

Och ändå vill du reducera populationen med 99,9 % och göra kor till enbart ett djurparksdjur? Det borde vara en oönskad konsekvens av kostval om man gillar djur.
 
Är det därför veganer skänker pengar till de som bara har kor för sitt höga nöjes skull? Det klassas ju till och med som fint att åka och jobba på "gård" med grisar, kor höns etc.

Jag skriver ju tydligt att det kommer att finnas ett visst utrymme, min skattning, 0,1 % för att hålla kor som djurparksdjur.
 
Jo du förslog att jag ansåg det vara en bra idé. Eftersom du ens kom på tanken så borde det ju finnas en orsak till det och den orasken är inte jag.

Om du kollar upp inlägget så ser du att det var en fråga. En retorisk fråga, till och med, men det kanske du missade all hast. Så jag tycker du ska citera korrekt framöver och inte förvränga inlägg till att passa dina diskussioner längre fram i tråden.
 
Jag ber dig läsa på. Texterna finns länkade på Chalmers hemsida. Debattartiklar sedan 2006 finns att googla fram.

@Petruska

Ett exempel (från 2014 ur "The importance of reduced meat and dairy consumption for meeting stringent climate change targets"). Ursäkta svengelskan.

Först begränsar FH det till att omfatta 20% av utsläppen och räknar sedan upp tre nyckelfaktorer för att komma åt utsläppen inom denna del (livsmedelsproduktion/jordbruk).
1. Productivity improvements.
2. Dedicated technical mitigation measures
3. Human dietary change.

Sen kommer slutsatsen av FH att eftersom vi vet historiskt hur mycket effekt 1 och 2 kan ge oss, så måste vi göra drastiska ändringar och satsningar gällande 3, för att nå 2-gradersmålet. Av någon anledning har han låst sig vid att just 3 går att ändra på och inte ska bedömas med historiskt underlag. Han drar till och med slutsatsen att om vi inte gör drastiska ändringar gällande 3 blir det i princip OMÖJLIGT att nå 2-gradersmålet. Det glöms nästan bort att vi begränsat oss till 20% av utsläppen som existerar idag.

En annan forskare med annat specialintresse hade lika väl kunnat hävda att vi vet historiskt hur svårt det är att få människor att ändra sin kost och hur teknik bidrar, så vi måste välja att satsa stenhårt på 1.
En tredje forskare med annat specialintresse hade lika väl kunnat hävda att vi vet historiskt hur svårt det är att få människor att ändra sin kost och hur produktivitetsutveckling bidrar, så vi måste välja att satsa stenhårt på teknikutvecklingen, 2.
En vän av ordning undrar också varför just de här 20% är extra viktigast, när åtgärder inom de 80% andra delar av utsläppen kan ge enorma utsläppsminskningar - som gör att hela världen kan fördubbla sin köttkonsumtion och ändå nå 2-gradersmålet.

På exakt samma underlag.

Det tvistas också om rena faktafel, men det är jag inte rätt man att bedöma och jag ser inga uppenbara problem med faktaunderbyggnaden i denna text. Felet ligger hela tiden i antaganden, hypotesbygganden och slutsatser som kommer fram till att "human dietary changes" är extra superviktigt jämfört med allt annat för klimatfrågan. Och det stämmer givetvis inte. Även om det de facto är en bra möjlighet med viss påverkan som finns på kartan.

Det är ett stort trovärdighetsproblem att komma fram till den slutsatsen när man kommer från Djurens Rätt - som inte har ett dugg med klimatforskning att göra.

Och till sist; jag tycker också att det är rimligt att vi minskar köttkonsumtionen, och att det är fullständigt bevisat att det skulle ge en positiv effekt på utsläppen och förmodligen på folkhälsan. Jag ogillar dock överdrifter och att framställa det som att just köttproduktionens vara eller inte vara är domedagsfrågan. För det är faktiskt inte vad klimatfrågan handlar om i stort. Koldioxidutsläpp är lika mycket skada oavsett varifrån de kommer. Det anser uppenbarligen inte FH, med sina skruvade slutsatser.
 
Du verkar också behöva titta på dagens djurhållning i praktiken.

Ja, på nötsidan kan det vara så att robotmjölkning leder till minskat betande av naturbetesmarker, men å andra sidan har vi mycket större population av köttdjur numera, dessa betar ofta naturbetesmarker.

Dessutom är det nog väldigt länge sedan sedan mjölkande kor betade naturbetesmarker i någon större utsträckning. Det är för låga näringsvärden på naturbetesmarkerna för att hålla igång mjölken med bra värden på de högmjölkande moderna raserna

Menar du på allvar att all fårhållning i Sverige, där naturbetesmarker används, sker på hobbynivå?

Alla stora fåruppfödare jag känner (och det är rätt många), har naturbetesmarker till sina får. Vi pratar alltså t.ex. om besättningar med många hundra tackor, garanterat ingen hobby.
Naturligtvis betas inte uteslutande naturbetesmarker, utan också en hel del semipermanenta beten på åkermark (sås om kanske vart 7-10 år), vallbeten och så återväxtbeten. En sak som karakteriserar fårhållning, är att det går åt väldigt många fållor för bete, eftersom fårflocken måste delas upp i många olika grupper.

Din tro att naturbetesmarker skulle betas av hobbyhästar på smågårdar tror jag mindre på. Den typiska avstyckade gården med ett par hektar, fick lite åkermark runt gårdscentrum att göra hästgård av, inte naturbetesmark. Dessutom är många hästägare rädda för att låta sina hästar beta bland stenar, rötter, buskar och träd.

Naturbetesmarken fick istället en granplantering och blev skog, ganska ofta under 1980-talet, när man fick ett riktigt fett bidrag för att plantera gran på "nedlagd jordbruksmark".
Vi har precis avslutat vår naturvårdsplan och inventerat just ängs- och betesmarker så jag vet iallafall i vår kommun exakt vart de höga värdena finns och de finns bland annat där det är hästbete. Eftersom de flesta hästar är hobbyhästar och därför mår bäst av magert bete passar naturbetesmarkerna dom mycket bra. Dessa gårdar och marker skulle om de inte beboddes av häst, förfalla och betena inte betas alls.

Jag skrev inte heller att all fårhållning sköts på hobbynivå, men det är svårt att få ekonomi i enbart fårhållning och de flesta vi har i kommunen har en annan huvudinkomst än får. Trots det finns det många får i kommunen som står för en hel del av betandet av just naturmarker.
 
Kommer ihåg när jag läste i någon tidning för några år sedan att bönderna ville ta bort betet för ”kor vill egentligen inte vara ute”.
Lösdriftsdjur av alla sorter står ju gärna inne en flugig sommardag om där finns foder. Och likaså om det är kladdigt och regnigt. Då kan det vara en utmaning att tvinga ut ett gäng kossor. Är det sen kor som har bängliga juver och kralliga ben - ja då vill dom definitivt inte gå ut.
 
@Petruska

Ett exempel (från 2014 ur "The importance of reduced meat and dairy consumption for meeting stringent climate change targets"). Ursäkta svengelskan.

Först begränsar FH det till att omfatta 20% av utsläppen och räknar sedan upp tre nyckelfaktorer för att komma åt utsläppen inom denna del (livsmedelsproduktion/jordbruk).
1. Productivity improvements.
2. Dedicated technical mitigation measures
3. Human dietary change.

Sen kommer slutsatsen av FH att eftersom vi vet historiskt hur mycket effekt 1 och 2 kan ge oss, så måste vi göra drastiska ändringar och satsningar gällande 3, för att nå 2-gradersmålet. Av någon anledning har han låst sig vid att just 3 går att ändra på och inte ska bedömas med historiskt underlag. Han drar till och med slutsatsen att om vi inte gör drastiska ändringar gällande 3 blir det i princip OMÖJLIGT att nå 2-gradersmålet. Det glöms nästan bort att vi begränsat oss till 20% av utsläppen som existerar idag.

En annan forskare med annat specialintresse hade lika väl kunnat hävda att vi vet historiskt hur svårt det är att få människor att ändra sin kost och hur teknik bidrar, så vi måste välja att satsa stenhårt på 1.
En tredje forskare med annat specialintresse hade lika väl kunnat hävda att vi vet historiskt hur svårt det är att få människor att ändra sin kost och hur produktivitetsutveckling bidrar, så vi måste välja att satsa stenhårt på teknikutvecklingen, 2.
En vän av ordning undrar också varför just de här 20% är extra viktigast, när åtgärder inom de 80% andra delar av utsläppen kan ge enorma utsläppsminskningar - som gör att hela världen kan fördubbla sin köttkonsumtion och ändå nå 2-gradersmålet.

På exakt samma underlag.

Det tvistas också om rena faktafel, men det är jag inte rätt man att bedöma och jag ser inga uppenbara problem med faktaunderbyggnaden i denna text. Felet ligger hela tiden i antaganden, hypotesbygganden och slutsatser som kommer fram till att "human dietary changes" är extra superviktigt jämfört med allt annat för klimatfrågan. Och det stämmer givetvis inte. Även om det de facto är en bra möjlighet med viss påverkan som finns på kartan.

Det är ett stort trovärdighetsproblem att komma fram till den slutsatsen när man kommer från Djurens Rätt - som inte har ett dugg med klimatforskning att göra.

Och till sist; jag tycker också att det är rimligt att vi minskar köttkonsumtionen, och att det är fullständigt bevisat att det skulle ge en positiv effekt på utsläppen och förmodligen på folkhälsan. Jag ogillar dock överdrifter och att framställa det som att just köttproduktionens vara eller inte vara är domedagsfrågan. För det är faktiskt inte vad klimatfrågan handlar om i stort. Koldioxidutsläpp är lika mycket skada oavsett varifrån de kommer. Det anser uppenbarligen inte FH, med sina skruvade slutsatser.
Och ändå sker förändringen https://www.matspar.se/blogg/vegetarisk-mat https://www.dn.se/ekonomi/fler-svenskar-ater-vegetariskt/
 
Lösdriftsdjur av alla sorter står ju gärna inne en flugig sommardag om där finns foder. Och likaså om det är kladdigt och regnigt. Då kan det vara en utmaning att tvinga ut ett gäng kossor. Är det sen kor som har bängliga juver och kralliga ben - ja då vill dom definitivt inte gå ut.
Men då kanske det är de bängliga juvren och kralliga benen som är problemet eller bristen på skugga, man har helt enkelt för dålig utemiljö.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp