Snart ger jag upp!

[supergladis]

Sv: Snart ger jag upp!

Eftersom du var så rädd för tittig häst: Är det du som gör den rädd och tittig?

Vilken häst som helst kan bli sån, det handlar ävenom ryttaren. Kanske hade den första blivit det också om den hade fått känna av din rädsla ett tag. En häst är inte på ett visst sätt en gång för alla, de kan ändras utifrån ägare, stall, hantering, mm.

Han är lika "tittig" med andra ryttare.

Om du blir tryggare kanske hästen slutar vara tittig. Hur ska du bli det? Genom att rida med andra och ha trevligt, så att du glömmer att tänka på "tittigheten". Genom att försöka andas lugnt och bara driva förbi det han tittar på. Inte hetsa upp dej utan bara lugnt säga att nu går vi.

Ja jag ska försöka få med mig någon annan på nån trygg häst när jag rider.

Att den är så rädd att den skakar har jag svårt att tänka mej. Menar du att den blåser upp sej och andas häftigt? En häst som är flyktberedd blir lite "ryckig" , kanske uppfattar du det som skakar?

Jo så kan det nog vara.

Försök att slappna av själv, men för att återfå självförtroendet så rid med andra ett tag.

Och idén du har med att först rida i ridhuset och sen gå en liten sväng som ni klarar är bra.

Jag hoppas du inte tar illa upp nu, men det låter som om du är ganska oerfaren själv och du behöver mycket hjälp av andra mer erfarna för att inte fastna i onda cirklar som kanske mer handlar om att du är oerfaren än att hästen är på ett visst sätt.

Den hästen du önskar att du köpt istället kunde har varit ännu värre idag om du köpt den, det vet du inte.

Nej det är klart.

Jag hoppas du har bra kunniga personer som kan hjälpa dej, främst tränare. Du måste känna att du har kommandot och styr, inte hästen. Börjar du bli lite rädd mår varken du eller hästen bra.

Jo jag tränar 2 ggr per vecka nu. Tidigare 1. För bra tränare. Själva träningarna funkar super både hopp och dressyr. Den biten har aldrig varit ett problem. Tävla är inte heller ett problem han förstår att det är allvar och då funkar det jätte bra. Så tävla, träna, rida i ridhuset, rida på utebanan, hantera honom och leda osv... fungerar jätte bra. Den biten är jag super nöjd med.

Lär känna hästen ordentligt, så att du verkligen kan tycka om den, inte sakna något du inte köpte. Tillbringa mycket tid med den.
Låt någon annan rida ut om du har svårt, men en duktig ryttare då, så att inte hästen fastnar i ovanor med att inte gå fram.

Nej det är nog inte nyttigt att jag hakar upp mig på att jag skulle kunna ha köpt fel häst.
Han går alltid fram men det tar bara sin tid. Han är likadan med tränaren och med kompisar. Men det kanske är så mycket nytt i omgivningen nu? Jag hoppas det iaf. Förra ägaren hade den på samma ställe i 4 år och red bara i ridhuset. Han gick bara som tävlings maskin och det kanske är där problemet ligger. Innan kom han från Holland och där kanske han inte gick ute alls?

 

[Orzon]

Sv: Snart ger jag upp!

Ge det lite tid så ska du se att det blir bättre.
Det är bara att vara lugn och modig!
Ge dej ut och rid, gärna med en annan stabil häst för inne i Ridhuset lär han ju inte lära sej att vara mindre rädd när du rider ut.

När ni sedan lärt känna varandra kommer du att veta vad han reagerar på och hur han reagerar och då kommer du att klara uteritterna galant.

Lycka till.

 

[supergladis]

Sv: Snart ger jag upp!

Om du VET att sakerna inte är farliga så måste du övertyga hästen om dito.
Det krävs träning o tålamod.

Är du rädd för att hästen ska sticka med dig eller varför är du rädd?

Jo det är därför jag är rädd för att han ska göra det. Men förnuftet sägar att han inte gör det. Jag tror inte att han skulle sticka för han har aldrig gjort det. Han tar bara längre tid på sig innan han går förbi.

Låt hästen / tvinga hästen att undersöka allt som den är rädd för o du ska låtsas som om det regnar

Det ska jag göra! Jag ska ut idag o försöka vänja honom vid det nya lite.

Jag hade en häst för 25 år sen som trodde att den var det enda djuret i skogen.
Vi började att "jaga" rådjur o Älg o sen blev den skittuff

Annars kan jag rekommendera att ta med hunden.
Hästen blir då van att det brakar till i buskarna o man kan skicka hunden förbi det läskiga o då går hästen oxå.

Tyvärr är min hund lite för gammal för att orka hänga med längre.

 

[supergladis]

Sv: Snart ger jag upp!

Ge det lite tid så ska du se att det blir bättre.
Det är bara att vara lugn och modig!
Ge dej ut och rid, gärna med en annan stabil häst för inne i Ridhuset lär han ju inte lära sej att vara mindre rädd när du rider ut.

När ni sedan lärt känna varandra kommer du att veta vad han reagerar på och hur han reagerar och då kommer du att klara uteritterna galant.

Lycka till.

Tack så mycket! Jag tror du har rätt att han bara behöver vänja sig vid allt det nya och mig så går det bättre.

 

[supergladis]

Sv: Snart ger jag upp!

Jag känner igen mig precis, även om det i mitt fall handlar om olika medryttarhästar.

När hästen blir rädd, vad gör han då? Står han kvar och skakar och går förbi efter ett tag, eller känns det som han vill vända och skena hem?

Jo han skakar men går förbi.

Jag hade en medryttarhäst som det kändes som han direkt skulle vända och skena hem med mig, jag ramlade också av två gånger inom kort tid och insåg då att jag inte hade tillräckligt självförtroende att rida en sån häst.

Sticker gör han inte. Han är bara "tittig" står o glor sen går han förbi efter ett tag.

Mina två senaste medryttarhästar har testat en hel del de också men där har det känts helt annorlunda jag har hela tiden litat på dem och det har aldrig känts som de skulle försöka slänga av mig eller skena hem, det är det jag är rädd för och som gör mig till en osäker ryttare på vissa hästar.

Fundera på vad det är som gör dig rädd? Du kan ju se om han beter sig lika dant om en erfaren ryttare rider ut.

Han är likadan men det kan juh som sagt bero på att förrra ägaren red uteslutande i ridhus i 4 år.

Tror det kommer gå jättebra för dig om du ger det lite tid och tar hjälp av andra och får sällskap ut i skogen.

Tack så mycket! Det känns redan bättre nu när jag har pratat av mig lite.
Jag tror han kommer bli drömm hästen verkligen bara han vänjer sig att bli riden ute. För det fungerar juh så bra på träning och tävling.

 

[supergladis]

Sv: Snart ger jag upp!

Ha ha, jag har också jagat älgar Ett fullblod jag hade och jag blev jagade av en ilsken älg, (tillsammans med några andra ryttare)Jag var oförberedd och hästen tvärvände upp mot älgen istället för att försöka fly och jag lät honom göra det (dödsföraktande ) Då stannade älgen och blev paff och sen sparng den åt andra hållet. så jag lät hästen "jaga"Efter det tyckte han det var skitkul att "jaga älg" Grannens kor körde han också ut när de kom in i vår hage en gång

Har haft flera hundar med genom åren. Mkt allsidig träning ska jag säga, samt sällskap, för hästen. Faktiskt.

Jag ska försöka få låna någons hund så den kan springa med. Min är så gammal o vill helst stanna hemma och sova.

 

[oopsie]

Sv: Snart ger jag upp!

Men det kanske är så mycket nytt i omgivningen nu? Jag hoppas det iaf. Förra ägaren hade den på samma ställe i 4 år och red bara i ridhuset. Han gick bara som tävlings maskin och det kanske är där problemet ligger. Innan kom han från Holland och där kanske han inte gick ute alls?

Ja där har du nog en stor del av förklaringen. Han behöver nog tid att fatta alla nyheter då.
Jag har köpt ett fullblod en gång som var extremt ensidigt riden innan, hade stått sen 1½ årsålder på galoppbanor och aldrig ens varit i hage. Han var visserligen helt ok att rida ut på direkt, för det gjorde jag, men oj vad han tittade på allt nytt. I början försökte han tala om för mej att det vore säkrast att vända hem igen när vi gick förbi soptunnor, brevlådor, skällande hundar, timmertravar utmed vägen, barnvagnar, diken, ja allt. Faktiskt hade vi en del diskussioner där i bärjan men jag minns det knappt förrän nu när jag tänker efter.
Det gick över på... ja jag minns inte ens . Hoppas du kan se att det blir samma med din, det är en period som du t o m har glömt om några år

 

[supergladis]

Sv: Snart ger jag upp!

Ja där har du nog en stor del av förklaringen. Han behöver nog tid att fatta alla nyheter då.
Jag har köpt ett fullblod en gång som var extremt ensidigt riden innan, hade stått sen 1½ årsålder på galoppbanor och aldrig ens varit i hage. Han var visserligen helt ok att rida ut på direkt, för det gjorde jag, men oj vad han tittade på allt nytt. I början försökte han tala om för mej att det vore säkrast att vända hem igen när vi gick förbi soptunnor, brevlådor, skällande hundar, timmertravar utmed vägen, barnvagnar, diken, ja allt. Faktiskt hade vi en del diskussioner där i bärjan men jag minns det knappt förrän nu när jag tänker efter.
Det gick över på... ja jag minns inte ens . Hoppas du kan se att det blir samma med din, det är en period som du t o m har glömt om några år

Jag du har rätt! Idag var jag ute och red. Jag tod med mig en kompis jag litar på som gick med hela tiden. Det gick jätte bra! Stannade bara en halv minut en gång!

Så han är nog som din häst att han inte är van vid allt och måste få vänja sig. Det är också mycket blod i min med så dom är juh lite känsliga för det nya.

Jag tror du har helt rätt att om någara år har jag glömmt allt detta.

Tack för stödet!

 

[supergladis]

Sv: Snart ger jag upp!

Tack för hjälpen alla snälla som gett mig tips!

Jag tog med mig en vän som kunde leda hästen om det behövdes när jag red ut. Det behövdes aldrig. Han stannade bara en halv minut en gång. Så han behövde bara vänja sig!

Det kanske är så att den värsta perioden är över nu?
Det var bra att jag gav mig ut nu direkt som jag fick tips om här.

Jag har även fått berömm idag för att han har fått bättre hull och spänningarna är borta i hans rygg.

 

[moonlightgarden]

Sv: Snart ger jag upp!

Vad roligt att det gick bra.

Å vad stolt du måste ha blivit när du fick dom komplimangerna

 

[oopsie]

Sv: Snart ger jag upp!

Vad roligt!
Fortsätt så att visa honom runt "i världen" så kommer det nog att fortsätta gå bra. Bara du är bestämd med att "nu ingår det här i din vardag lilla hästen, så vänj dej".

Jättekul att det går år rätt håll. En vacker dag är du kanske evigt tacksam att du köpte just den hästen

Lycka till!

 

[supergladis]

Sv: Snart ger jag upp!

Tack så mycket!

Jo jag är väldigt nöjde med min pålle!
Måste bara berätta för er: Idag red jag samma tur som igår fast helt ensam. När jag kom till ett hus flög det ut en stor mycket arg hund och vi fick en rejäl utskällning. Min häst tittade stor ögt på hunden men gick förbi snällt.

Sen kom skulle vi rida förbi kyrkan och givetvis kom det ett begravnings följe! Hästen stannade och när jag manade honom framåt bara backade han. En iof fin ryggnig på ca 20 m.
Men jag gav mig inte. Och han stannade sen fick jag förbi honom.
Så det är som ni säger! Bara jag inte ger mig och visar honom att det inte är farligt, fast han tycker det verkar som jag önskar livet ur honom med allt farligt han måste gå förbi.

 

[oopsie]

Sv: Snart ger jag upp!

Bara jag inte ger mig och visar honom att det inte är farligt, fast han tycker det verkar som jag önskar livet ur honom med allt farligt han måste gå förbi.

Jo så är det. Många hästar är ju alltid lite tittiga och kanske till och med försöker säga "det där ser farligt ut, vi vänder" . Men om jag då som ryttare säger att "nej, det är inte farligt" så ska de tro mej och gå vidare. Det kommer ju med förtroendet, att de märker att varje gång jag säger det, så stämmer det, det var inte farligt. Och så småningom så litar de 100 procent på att jag inte utsätter dom för fara.

I början vet han ju inte om du verkligen utsätter honom för fara eller ej. Men han kommer ju att märka att du inte gör det.

Jättekul att det går bra!

 

[melinda]

Sv: Snart ger jag upp!

Lånar tråden
Jag har lite samma problem med min, hon har ändå varit jättetrygg och duktig att rida ut själv på m.m. inna jag köpte henne (och det märkte jag även i början )
Som ni skriver så är det till stor del ryttaren som gör det, och det märker jag, då hon förut även blev tittig i ridhuset ngn gång med mig, men absolut inte med någon anna som red henne, men det jobbade vi bort ganska snabbt genom att jag tog kommandot och heöa tiden koncentrerade mig på att göra saker med henne, inte "lämna henne själv" med en paralyserad ryttare
Men när vi rider ut så är hon lite tittig. Vi tränar kortare svängar nu, och jag tänker hela tiden på att vara lugn och snäll mot henne, försöka stärka våran relation (som inte är så bra, hon litar inte riktigt på mig). Nu känns det som att vi bygger lite "kompisrelation" och vi kan ha jättekul och tryggt ibland, oftare än förut. Hon koncentrerar sig endast på mig.
Men det stora problemet är att när min häst blir tittig/stissig så blir jag rädd, och jag vet vad jag är rädd för.
Jag är inte rädd för att hon går snabbt eller något sånt, utan enbart för att hon, när hon blir rädd, sänker ryggen och "taktar" (så som hästarna gör när dom blir stissiga..) Det där momentet att hon sänker ryggen och liksom svankar och går med huvudet som en "struts" är det som jag tycker är jätteobehagligt.. därför blir jag ju lite "paralyserad" och känner mig otrygg, spänd osv.. Det gör ju även att hästen överdriver reaktionen på det farliga..
När vi rider ut med någon kompis och pratar mycket så att jag verkligen kopplar bort det, så går det bättre, men spänningarna sitter ju liksom där, så de kan lite när som helst komma tillbaka och de är inte bra..
Dessutom att jag märker att min häst blir lite knackig efter att ha gått så, inte bärt upp ryttaren med mjuk och avslappnad ryggmuskulatur utan med "skelettet" gör ju att jag tycker att det är ännu värre. Hon är väldigt dåligt musklad i ryggen och även spänd i ryggmusklerna, då hon inte slappnar av när jag rider henne, eftersom jag ofta spänner mig, ibland under hela ridturer..
När jag spänner mig och försöker "undvika", liksom sitter och spänner mig och hoppas på att det farliga och obehagliga inte ska inträffa så lutar jag mig framåt lite, jag "spänner mig upp" från sadeln lite, inte sitter ner tungt och mjukt, eftersom jag tycker att det är så obehagligt.. antagligen gör även det att hon inte höjer ryggen, och slappnar av i de musklerna, då jag är så orolig som ryttare där uppe..
Jag har ibland tvingat mig att försöka sitta ner tungt i sadeln, men det gör bara henne ännu räddare för mig, hon springer och kollar bak och jag känner verkligen att det då är jag som är det farliga, det skulle vara bättre om inte jag var på henne då..
Långt inlägg, men hoppas att någon vill svara

 

[melinda]

Sv: Snart ger jag upp!

Putteliputt

 

[melinda]

Sv: Snart ger jag upp!

Ingen?!
En annan sak, finns det tränare som kan hjälpa en med mycket mentala saker, lite det som jag behöver hjälp med om ni läser inlägget ovan..?
Centrerad ridning-det borde väl vara ett ganska bra alternativ? Mentaltränare, hur fungerar dessa?

 

[moonlightgarden]

Sv: Snart ger jag upp!

Det blir nog bättre om du lägger ut en egen tråd. ingen kommer svara nu för att dom inte kommer att läsa ditt inlägg i denna tråd. Iochmed att den inte ligger på första sidan å tråden är lite halv gammal.

Du ska övertala dig själv till att inte bry dig. Håll på med annat när saker å ting händer. Pyssla med annat som tar upp tankarna i ditt huvud.

 

[Orzon]

Sv: Snart ger jag upp!

Jag står fast vid vad jag redan svarat i denna tråden.

Ge dej ut och gör det bara. Ta ett litet dressyrpass i en glänta och ha tålamod så kommer du och hästen att lära er förstå varandra.

Tittighet och uteritter handlar dels om förtroende men också en hel del om vana. Hästen måste bli van vid att det händer saker runtomkring er och med tålamod får du en häst som lyssnar och lyder även om det finns spännande saker att titta på i omgivningarna.

 

[hodde]

Sv: Snart ger jag upp!

Hej.
Vi har en fd travare på 11år. Han kan vara tittig ibland och vi har haft honom sen 25 mars.Han testar både mig och min dotter. Men vi visar vem som bestämmer. Han kan också frusta och titta, men det är bara att driva på. Vi kör med tidemanstygel och det funkar bra. Även snorkel, rem runt käke.Var med honom, led honom,prata lungt, det har funkat för oss.:Hodde