Sv: Snöbus, bilder
MIN åsikt/bild:
Aktiva, arbetsglada hundar, generellt inte lika föriga som schäfer etc, man får jobba mer för det men när man 'fått förtroendet' så är de minst lika föriga.
Väldigt, väldigt lojala och trogna. De är lite enmanshundar såtillvida att husse/matte är 'allra bäst'. De är dock lika trogna och lojala mot hela familjen, men t ex så är jag hemma och mamma (som bor i samma hus) säger åt dem något, så kan de ställa sig och titta på mig och undra 'måste jag det'. När jag är borta lyder de mamma lika som de lyder mig. Sett det hos ALLA våra riesen (är ju uppvuxen med dem). När jag jobbar natt t ex så kommer de gärna och kollar in vad mamma gör, men de är mest i mitt rum, sover vid min säng osv. När jag är hemma så är de där jag är punkt slut, och både den yngre och den vuxna skulle om de fick välja följa med in på toaletten med. Dock inte klistriga/plåstriga, utan just det där vill vara med sin människa.
De vaktar, inte bara 'sin familj', utan även hus och hem, där inkluderas även bilen t ex. Är matte/husse/husfolk med släpper de glatt in folk i bilen, men även om jag har en kompis med mig som hundarna känner, och vi åkt bil tillsammans någonstans, så släpps kompisen inte in i bilen om inte jag är med. Dock så jag har aldrig upplevt någon av våra riesen som besvärligt vaktiga, de vaktar och det ordentligt, men säger husse/matte det är okej så är de idel vänlighet. Det ska vara öppna och sociala hundar liksom. Våra har dock trots vaktande mest larmat/talat om. Dvs kommer det någon främmande in på gården så hör man det, det skälls rejält. Om personen knallar in på gården så smäller det inte dock. Utan det är bara när de upplever hot som de 'gör allvar' av det. Ett litet ex är en bekant till familjen, som hunden kände etc. När han kom i normalfallet skällde hunden, men kom sen och hälsade. Så en dag när jag var bebis och låg i barnvagn ute, och mamma var inne, kom samma bekant. Han fick komma in på gården. Så skulle han bara gå och kolla ner i barnvagnen. Hunden ställde sig framför vagnen och morrade (vaktade vagnen). Bekanten tyckte 'nej men hunden, jag ska bara titta' och böjde sig mot vagnen. Då gick hunden till angrepp och högg. Det fanns ingen ute förutom bebin, och hunden såg ett ansvar att vakta. Hade mamma varit ute hade bekantingen kunnat stolpa rakt fram till vagnen.
Samma sak med besökare, de skäller, men när de ser att man tycker det är okej är det överväldigande vänlighet. Men den gången det kom en försäljare som var obehaglig, och hunden kände av att matte ( i det fallet) blev osäker, ställde den sig omedelbart i dörröppningen och morrade. Försäljaren dröp. Så, sålänge de inte upplever hot, så är de mer av 'tala om att någon kommer' och sen glada hälsningar. Men när de upplever att 'flocken' är hotad så. Dock så de är generellt väldigt språksäkra såtillvida att de varnar först. Men ignoreras varningen..
I vardagslag så en 'bra riesen' är lika snäll som den är stor, som en stor svart nallebjörn.
De är dock ENVISA och kan vara mer än lovligt trotsiga i slyngelåldrar etc. Står tom i rasbeskrivningen att det är en tapper-trotsig hund. Man måste ha både humor och tålamod. Kräver konsekvens och en fast hand, men jag tycker eg inte de är speciellt 'svåra'.
Men i korthet så väldigt lojala hundar med stor flockkänsla, en hel del vakt, skärpan är det si och så med, jag får väl stryk av fantasterna men jag tycker inte de är speciellt skarpa generellt, däremot är det mycket hund och de kräver en fast, konsekvent men vänlig hand med tydliga regler och ramar. Samtliga vi har haft har varit mycket keliga med. Och de vill VARA MED sin familj. Både inne och ute. Mycket robusta och vädertåliga, och alltid med på noterna i ur och skur. Håller sig generellt (undantag finns) på gården, är mer för att hålla koll på 'sitt', dvs gården och husse/matte än skena runt i skogen och spåra och jaga (men som sagt, undantag finns). Jag anser att en riesen BEHÖVER få vara med så mycket som möjligt. Mina är mycket hellre med mig ut och fodrar hästarna i snöstorm än väntar inne i värmen. Där matte är, där vill de vara.
De kräver som alla andra brukshundsraser en del både vad gäller motion och tankearbete, annars roar de sig gärna själv, och då blir de ganska enerverande..
