Socialt osäker hund och träning (utbruten från Stora BPH, MH & MT tråden.)

Jag uppfattar inte att hunden (asni) är så extremt osäker. Den saknar styrning i vissa situationer och det är en träningssak. Hamnar man i en dålig spiral med sin hund så kan man få hjälp med träningen. Det är inte en prestigefråga - hjälp finns att få. Det finns duktiga hundtränare som kan instruera både ägare och hund.
Men läs inlägg #1664. Tycker du verkligen inte att det beskriver en socialt osäker hund? Hon cirklar, undviker kontakt etc, kan hon inte undvika (som med gäster) blir hon istället fjäskig.
 
Jag är inte säker (heh) om att jag håller med. Jag äger och lever med en mycket osäker hund och upplever att han mår mycket bättre med betydligt fastare ramar än min andra hund. Osäkerheten går i spinn när han måste agera själv eller ta egna beslut och inte "styrs" mer ordentligt av mig. Här hjälper inte några självförtroendeövningar. Eller ja, de skadar givetvis inte, men de påverkar inte på den grad att han behöver styras mindre för att må bättre.

Jag tänker att det här beror mer på hundens personlighet än osäkerhet?

Viggo funkar det inte alls att styra upp på det sättet tex. Han vill själv känna att han har kontroll på situationen men att jag istället hanterar hundarna/människorna. Där är distraktion bättre.

Medans kompisens mittel mår mycket bättre om man först lägger in lite socialt tryck på honom så han lugnar ner sig, belönar och samtidigt styr upp situationen.

Jag tänker att det viktigaste är att hunden känner sig trygg med att människorna sköter situationen. Och motbetingning är bra verktyg :D
 
Jag tänker att det här beror mer på hundens personlighet än osäkerhet?

Viggo funkar det inte alls att styra upp på det sättet tex. Han vill själv känna att han har kontroll på situationen men att jag istället hanterar hundarna/människorna. Där är distraktion bättre.

Medans kompisens mittel mår mycket bättre om man först lägger in lite socialt tryck på honom så han lugnar ner sig, belönar och samtidigt styr upp situationen.

Jag tänker att det viktigaste är att hunden känner sig trygg med att människorna sköter situationen. Och motbetingning är bra verktyg :D

Ja, kanske? Jag kan tänka mig att graden av osäkerhet också spelar in. Jag tänker ju dock lite likadant där, alltså att hund och jag tillsammans kan kontrollera vad det är som sker, men hanterandet av det som sker kan skötas av mig. Ibland får jag helt enkelt stoppa undan hunden, för att han tydligt visar att han varken kan, vill eller orkar kontrollera situationen.

Gibbs är riktigt kass mentalt med hög rädsla och brutet MH.
 
Jag är inte säker (heh) om att jag håller med. Jag äger och lever med en mycket osäker hund och upplever att han mår mycket bättre med betydligt fastare ramar än min andra hund. Osäkerheten går i spinn när han måste agera själv eller ta egna beslut och inte "styrs" mer ordentligt av mig. Här hjälper inte några självförtroendeövningar. Eller ja, de skadar givetvis inte, men de påverkar inte på den grad att han behöver styras mindre för att må bättre.
Ramar som i rutiner är kanonbra.
Dock har jsg sett en hel del brukshundar som kväst sina rädslereaktioner pga ramar och korregeringar och som sedan "ut ur det blå" pyst ur sig totalt och det har blivit farligt.
 
Ramar som i rutiner är kanonbra.
Dock har jsg sett en hel del brukshundar som kväst sina rädslereaktioner pga ramar och korregeringar och som sedan "ut ur det blå" pyst ur sig totalt och det har blivit farligt.

Ja, det kan jag tänka mig. Jag är väldigt försiktig med korrigeringar vad gäller min. Det får honom att krypa fram men kan också få honom att ta ut sin frustration på vår andra hund.
 
Men läs inlägg #1664. Tycker du verkligen inte att det beskriver en socialt osäker hund? Hon cirklar, undviker kontakt etc, kan hon inte undvika (som med gäster) blir hon istället fjäskig.

Jag skrev ju att jag inte uppfattar hunden så extremt osäker. Osäker, men inte extremt. Jag har själv haft en hund med 1 på kontakt a, b, c.
 
Jag skrev ju att jag inte uppfattar hunden så extremt osäker. Osäker, men inte extremt. Jag har själv haft en hund med 1 på kontakt a, b, c.

Fast det låter som vi pratar om olika saker när du i inlägg #16 säger att reaktivitet är något positivt (för träning) när hundens ägare beskriver en jobbig vardag. Jag undrar vad du menar med det, för jag förstår inte alls hur du får reaktivitet i sig till att bli något positivt. Menar du att den beskrivna hunden främst är reaktiv och att osäkerheten inte är huvudproblemet?
 

Fisherling

Trådstartare
Asni är lite mer komplex än andra osäkra hundar jag jobbat med.

Tro inte att jag inte jobbat med detta, hon har blivit mycket bättre. Idag morrade hon endast kort på en man när vi närmade oss porten, och vi hade passerat massor med hundar, folk, konstiga människor som sprang eller bara stod still. Ofta behöver jag inte ens göra något. Märker jag att hon ser något räcker det oftast med att jag bara säger 'bra, duktig tjej' och så struntar hon i vad det nu var hon såg. Ibland visar det sig ha varit en människa, en hund, ett rådjur etc. Så hon är ändå rätt duktig på skvallerträning, men det blir svårare och svårare desto närmare hemma vi är, för jag gissar att hennes inte optimala vakt slår in i det hela.

Att be henne att göra något annat när hon blir upprörd fungerar... Inte riktigt. Jag kan be henne att sitta fint, snurra, sätta sig vid mig etc och hon gör det, är tyst, men fortsätter titta bort mot 'hotet' och morra när hon gör det. Inte direkt så jag kan tvinga henne att bara titta på mig, även om vi kommit en bra bit på vägen med att utöka ögonkontakten.

Och min ursprungsfråga var faktiskt inte att be om tips specifikt för henne, utan för hur man skulle kunna försöka tolka MH och MT för att undvika den här typen av social osäkerhet.
 
Senast ändrad:
Asni är lite mer komplex än andra osäkra hundar jag jobbat med. Hon är

Tro inte att jag inte jobbat med detta, hon har blivit mycket bättre. Idag morrade hon endast kort på en man när vi närmade oss porten, och vi hade passerat massor med hundar, folk, konstiga människor som sprang eller bara stod still. Ofta behöver jag inte ens göra något. Märker jag att hon ser något räcker det oftast med att jag bara säger 'bra, duktig tjej' och så struntar hon i vad det nu var hon såg. Ibland visar det sig ha varit en människa, en hund, ett rådjur etc. Så hon är ändå rätt duktig på skvallerträning, men det blir svårare och svårare desto närmare hemma vi är, för jag gissar att hennes inte optimala vakt slår in i det hela.

Att be henne att göra något annat när hon blir upprörd fungerar... Inte riktigt. Jag kan be henne att sitta fint, snurra, sätta sig vid mig etc och hon gör det, är tyst, men fortsätter titta bort mot 'hotet' och morra när hon gör det. Inte direkt så jag kan tvinga henne att bara titta på mig, även om vi kommit en bra bit på vägen med att utöka ögonkontakten.

Och min ursprungsfråga var faktiskt inte att be om tips specifikt för henne, utan för hur man skulle kunna försöka tolka MH och MT för att undvika den här typen av social osäkerhet.

Tack för klargörandet, då tolkade jag dig rätt (gilla på det alltså, inte på din hunds svårigheter). Den gamla tråden finns ju kvar och jag har gett en del fungeringar ang just beteendet och hur det möjligen kan anas i MH/MT-protokoll/filmer, så det går ju att diskutera vidare den frågan där, och frågan om social osäkerhet i denna tråden (även om den började med din hund så kan vi ju göra den mer allmän, för jag tycker mig märka att vi menar olika saker med orden här i tråden).
 
Ramar som i rutiner är kanonbra.
Dock har jsg sett en hel del brukshundar som kväst sina rädslereaktioner pga ramar och korregeringar och som sedan "ut ur det blå" pyst ur sig totalt och det har blivit farligt.

Precis. Blir så svårt när man pratar i så lösa termer 😅
Dom flesta som jag mött som pratat om att hunden behöver ramar och regler menar korrigeringar när den går utanför dom reglerna.

Man kan ju dock ha massor med regler utan positivt straff som generell problemlösning.

Och jag har samma erfarenhet och tänk som dig. Hellre än hund som lever rövare/muttrar än en hund som exploderar när måttet är rågat. Det om något är farligt.
 

Fisherling

Trådstartare
Precis. Blir så svårt när man pratar i så lösa termer 😅
Dom flesta som jag mött som pratat om att hunden behöver ramar och regler menar korrigeringar när den går utanför dom reglerna.

Man kan ju dock ha massor med regler utan positivt straff som generell problemlösning.

Och jag har samma erfarenhet och tänk som dig. Hellre än hund som lever rövare/muttrar än en hund som exploderar när måttet är rågat. Det om något är farligt.
Precis, jag vill inte riskera att hon blir sån. Jag arbetar med att ge henne olika sätt att hantera situationerna där hon reagerar, jag skyddar henne där hon behöver det, till exempel kring barn. Hon är rädd för dem och kan absolut nypa, har gjort det en gång, som tur var mot en pojke i familjen som avgudar hundar och det blev varken sår eller blåmärke. Sedan dess får hon inte vara med barn om jag inte är med (vilket jag inte var då) eftersom min familj inte kan se när hon är otrygg.

Det är en så stor skillnad mellan henne och Tinja. Tinja är inte överförtjust i barn, men gör gärna tricks med dem, leker apport, dragkamp etc. Oavsett om hon känner dem eller inte. Asni däremot klarar inte av barn alls. På avstånd ja, men om hon måste vistas i närheten av dem så måste jag ha tummen i ögat på henne för att hon inte ska agera på sin osäkerhet. Hon behandlar dem ungefär som en dålig vallhund behandlar får.

Inser mer och mer vilken tur jag hade att jag lyckades få Tinja som min första aussie. Hade det varit Asni hade jag kanske gått över till en annan ras.
 

Bukefalos

Dagbok, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn

Hund, Katt, Andra Djur

  • Valp for dummies
  • Oseriös avel 2019

Hästrelaterat

Upp