Sommarföräldrar 2012?

[Jaahl]

Sv: Sommarföräldrar 2012?

svårt att veta hur länge innan man vågar vänta med att ta hem barnvakt. Kan inte din mamma bo hos er några veckor innan då? Eller hon kanske inte är pensionär och hemma..
Har ju inte de problemet själv eftersom detta är första barnet.

Jo, det är hon så det kan hon. Hon är nog mest orolig att "vara till besvär" här om det blir för länge innan det ser väl inte jag som något direkt problem, vi bor ju i stort hus på landet liksom så man behöver inte sitta på varandra som i en liten lägenhet. Dessutom har hon bara träffat Adrian 2 ggr sen han föddes av olika skäl, så de har ju lite att ta igen! Och det skulle ju också kännas bättre om de kände varandra innan det blir dags att åka in till förlossningen...

 

[ia_]

Sv: Sommarföräldrar 2012?

Förra graviditeten hade jag hemska foglossningar och var helt sjukskriven från v 23.

Är nu i v 25 och har knappt kännt av något ännu, rider tom för fullt fortfarande! Men tror att en stor skillnad är att jag denna gången har ett helt annat arbete och kan hela tiden själv avgöra vad som är bäst, sitta/ligga/stå/gå eller vad som känns bäst!

I vilket fall vid förra grav tyckte jag att foglossningsbältet jag fick via sjukgymnasten gjorde noll och ingen nytta, det var allt för mjukt o ickestödjande.
Så jag tog en av hästarnas kraftiga resår gjordar (lös täckesgjord) spände in den nästan helt dubbel och sedan drog jag den 2 varv nere, lågt runt höfterna. DET gav verkligen bra stöd o höll ihop bäcknet!

 

[katarina_dacke]

Sv: Sommarföräldrar 2012?

Då hade jag utan problem tagit hem mamma och låtit henne bo hos mig ett tag. Hon kan ju dessutom hjälpa dig en del det sista eftersom jag då antar att man är rätt så tung och klumpig, så det hade jag sett som det bäst alternativet. Och så får mormor och barnbarn umgås lite innan med mamma och pappa vid sida, annars kan det nog bli jobbigt tror jag..

 

[Totto81]

Sv: Sommarföräldrar 2012?

KL

Så har jag gjort min sista arbetsdag på länge och exakt 2 månader kvar till beräknad förlossning.
Det som är så skönt är att jag mår så väldigt bra, har inte ont eller svårt på nått sätt så dottern och jag är mest och grejar i stallet halva dagarna. Till och med att det går bra att småjogga brevid dottern när hon ska trava på sin ponny när jag inte vågar låta dom trava iväg helt själva!
Nästa vecka är det UL igen då ska vi se om det blir snitt eller vanligt!

 

[Jaahl]

Sv: Sommarföräldrar 2012?

KL
Nästa vecka är det UL igen då ska vi se om det blir snitt eller vanligt!

Vad ska du göra UL för? (om man får vara nyfiken) Ska ju själv göra runt v 33 för att se moderkakans läge, den var långt ner på RUL.

 

[Mirifax]

Sv: Sommarföräldrar 2012?

Ska göra UL igen v. 32, också för att moderkakan låg lågr vid RUL..

 

[Pettsson]

Sv: Sommarföräldrar 2012?

KL

Har inte hunnit läsa ikapp här vad som har hänt för alla er andra. Men tänkte rapportera lite snabbt om oss iaf Va in på kontroll idag (är i v 24 nu) och allting såg bra ut med bebis, anmälde oss till föräldrautbildning och lyssnade på hjärtljuden som låg runt 145-150. Fick med oss massa lektyr hem så jag har något att läsa ett par kvällar framöver.

Jag hade dock lite högt BT och har haft huvudvärk nästan varje dag under ganska lång tid, så jag får komma tillbaka om en vecka för att ta nytt urinprov och BT och se hur det ser ut då. Så jag hoppas det inte är någon fara

 

[Kastrullhaxan]

Sv: Sommarföräldrar 2012?

Jag led också av högt blodtryck och åt medicin emot det. Numera är det lugnt, men jag har gått på extra kontroller för att det ska upptäckas i tid om det det springer iväg igen.
Jag har fått haft på mig en blodtrycksmätare under 24 timmar (PUST!) och efter det fick jag sluta med medicinen.

Det jag kan trösta dig med är att havandeskapsförgiftning i första hand är mammans sjukdom. Givetvis ska man ta det på allra största allvar (det är därför de vill följa upp och kolla dig), men OM du nu skulle få det så är de här människorna proffs på sånt också och tar säkert väl hand om dig!
Försök att inte oroa dig, utan slappna av och vila så mkt du kan.

Knapplån
Är det fler än jag som får höra om barn och djur, och att det ibland kan uppfattas som barn VS djur?
Jag har fått försiktiga, och i all välmening, fått höra att mina katter kan skapa allt från allergier till att de kan lägga sig på barnet och kväva det.
Jag är fullt medveten om att jag kan bli stående med ett beslut som jag inte önskat mig, men om mina katter nu inte skulle acceptera bebis ankomst i familjen så är det ett beslut som jag tänker ta då. Bebis kan jag ju inte förflytta, eller stoppa tillbaka där den kom ifrån, så vad som sker i så fall är ganska enkelt att räkna ut.

Nu är jag själv uppvuxen med katt, och det är bara under en väldigt, väldigt kort period i livet som jag varit utan. Självklart har jag blivit riven när jag gått efter och dragit katten i svansen, men de allra flesta minnen jag har av katt är positiva.
Jag har sett bild på när mamma kört ut mig i barnvagnen i trädgården. En katt ligger uppepå suffletten och den andra nere vid min fotända i vagnen. Mamma har berättat att nåde den, icke familjemedlem, som närmade sig vagnen utan tillåtelse! Det var två katter som sköt rygg och spottade och fräste!

Tyvärr är den bilden hos min mor, så ni får hålla tillgodo med två andra, liiiiiite färskare bilder.

 

[Mirifax]

Sv: Sommarföräldrar 2012?

Vilka fina bilder

Känner igen det där med barn o djur, och katter... Jag har två katter som båda bodde här innan Algot kom. Jag var väldigt orolig för jag hade med fått höra den ena historien värre än den andra, allt från kvävningsrisk och allergirisk. Det jag får höra idag mest är allergirisken eftersom sonen har torr hud. Det kan minsann bli både astma och allergi om man har djur då.

I början var jag lite rädd att katterna skulle gå o lägga sig i sängen när han sov och var så liten att han inte kunde flytta sig men det blev aldrig något problem. Den första katten tyckte att Algot var döäcklig och höll sig på väldigt respektfullt avstånd, och den andra tycktes förstå att man inte fick vara i sängen. Sedan var vi noga med att katt nummer två inte fick vara i sovrummet när vi lagt Algot eftesrom hon kan bli lite närgången. Idag sover hon gärna tillsammans med Algot vid hans fötter och Algot är nu 17 månader. Vi har försökt ha dörren stängd till hans rum dagtid eftersom hon annars alltid ligger i hans säng..

När det gäller lek har det hittintills fungerat bra. Första katten håller sig på avstånd när han inte vill och den andra följer efter Algot hela tiden (näsan vaktar på honom) och lägger sig framför honom. Hon är väldigt fin och visar bestämt när någonting i lekväg inte är ok. När Algot blir för hårdhänt tar hon ett mjukt bett i hans hand eller ben (syns inte ens märken efter tänderna!) eller tar en tass på hans huvud (utan klorna ute) och då vet han att gränsen är nådd. Den första katten litar jag inte på alls, han kan nog mycket väl fälla ut klorna och rivas "på riktigt" om han blir trängd. Vet inte om det är skillnad på hon och hankatter. Andra katten är en honkatt och är väldigt mån och vaktande medan den första som är hankatt inte bryr sig sådär.. De heter inte den första o andra utan Sigge o Mjau, det blev bara skrivet så

När det gäller

 

[Ginger840]

Sv: Sommarföräldrar 2012?

Det har jag fått höra massor… ”Men hur ska det gå med hundarna?” ”Tänk om hundarna inte accepterar barnet?” ”Nu ska du väl sluta med hundar?” Och tom ”Nu blir det väl maken (helt ointresserad) som tar över hundtränandet?” *Suck* Den dagen den sorgen, varför oroa sig i onödan? Jag har en härlig bild på mig själv som bebis på en filt på golvet bredvid familjens hund, tyvärr inte digitalt.

Igår var vi hos barnmorskan, nummer fyra i ordningen tror jag… Men denna var bra, hoppas vi kan fortsätta hos henne resten av tiden. Alla värden var bra, känns skönt förstås. Nästa vecka blir det glukosbelastning, mindre kul…

Foglossningarna har varit lite snällare mot mig denna vecka, i helgen var det gräsligt men nu känns det rätt bra. Barnmorskan tipsade om att ringa arbetsterapeuten om kryckor, så jag ska prova det efter påsk. Tack till er som delat med er av tips och erfarenheter!

 

[Kastrullhaxan]

Sv: Sommarföräldrar 2012?

Halvt knapplån

Vi får försiktiga förfrågningar om hästarna också.
Och jag kan säga att det är över min döda kropp som min häst flyttar härifrån. Det ska vara katastrof innan jag gör mig av med honom.
Den andra hästen är sambons och det måste vara han som avgör med den hästen, men givetvis får den stanna om min sambo önskar det.

Båda hästarna är snälla, även om jag inte skulle låta vem som helst rida sambons häst. Min egen har jag däremot inga bekymmer att låta någon ovan rida på. Han är from som ett lamm och älskar allt som är smått, barn som djur.

När jag tog upp detta om katterna med min barnmorsa och förklarade hur jag kände och tänkte så sa hon bara att om jag ska gå och fundera över alla risker så skulle jag snart bli galen.
Jag tror ärligt talat att det är större risk att mitt barn ramlar ner och bryter armen från en klätterställning, än att mina katter gör bebis allvarligt illa.

Nu kan jag erkänna att jag har i alla fall en katt som har svårt att hantera förändringar. När vi hämtade hem barnkläderna så kissade han på kartongerna direkt (nu hade jag lagt en overall ovanpå så det var den som fick ta det våta och åka in i tvättmaskinen) men jag känner ingen oro att katten i fråga ska gå till "tassgripligheter".
Sen upplever jag att den här katten förändras redan nu. Han är mycket mer kelen nu än tidigare och ja, han är annorlunda. Sen får vi väl se hur det går helt enkelt.
Men igår frågade tom min mamma hur det skulle bli när bebis kom! Och ja, ni såg ju bilderna ovan... *suck* Jag svarade henne bara att jag inte är ett dugg oroad.

Jag har för övrigt en kompis som ska ha sitt första barn vilken dag som helst nu. Hon har börjat få frågor om när hon ska skaffa nr 2 och hon känner mest att hon vill klämma fram nr 1 först.
Den frågan har jag inte fått än, men inne i mitt huvud är svaret bara rak och klart: "När det passar mig och den blivande pappan." (Vilket faktiskt kan innebära nästa år, eller inte någon gång alls)

Jag tycker att folk har rätt att undra, men varför vara så före i alla händelser? Deras liv behöver ju inte se ut exakt som mitt.
När jag tog upp katt-frågan med sambon sa han åt mig att fundera hur hans brors familj har det. Tre barn och massor av djur. Alla nöjda och glada och får bästa omvårdnad man kan tänka sig.
Är det inte totalt omöjligt för dem, så kan det finnas chans att två katter och två hästar fungerar för oss också! (Ha är bra klok ibland min sambo)

 

[Mirifax]

Sv: Sommarföräldrar 2012?

Mmm... ska man oroa sig för allt blir man snart knäpp, min jobbarkompis konstaterade krasst att alla är ju så oroliga för att barnet ska komma ut helt och välskapt, men sedan då? Cancer, skitzofreni, adhd, klätterställningar... listan kan göras lång.. Jag kommer ihåg att jag oroade mig vansinnigt för plötslig spädbarnsdöd. Men det gick ju bra det med, vi vet aldrig vad som händer eller kommer att hända oss.. Det är bara att leva just nu och inte försöka oroa sig för mycket för tänk o levt ett helt liv o oroat sig så man haft ont i magen varje dag.

Har nyss kommit hem från dagens övningar, har ridet en tävlingsträning, är mer än lite öm i mina fogar (men det kan jag förstås inte säga högt ), men det gick väldigt bra och hästen har gjort bra framsteg sedan sist, känner mig jättenöjd! Och det gick bra med sonen eftersom mormor passade honom så jag o mannen fick lite egentid (i ridhuset med hästen ) Nej, jag tror bara det är bra för barn att växa upp med djur, jag tror de lär sig ta ansvar och visa hänsyn för annat levande på ett bra vis

 

[Jaahl]

Sv: Sommarföräldrar 2012?

Här har det nog faktiskt inte sagts så mycket till oss om djuren - hundarna då, vi är ju inbitna hundmänniskor båda två. Kanske för att större delen av bekantskapskretsen också är hundintresserade och släkten vet vår inställning Självklart är astma och allergi en av de stora rädslorna men som sagt man kan väl inte gå och befara det värsta hela tiden. Som sagt var det finns ju ingen ände på allt elände som KAN inträffa, om man nu ska se det så, men då blir man ju knäpp ganska omgående....

Gick in i vecka 30 i torsdags Det går undan tycker jag! Tog "mod" till mig och ställde mig på vågen idag igen. Den står på 11,5 kg upp sen plusset nu och det känns ok. Förra gången var ökningen i samma vecka 20 kg så jag har "viktnojat" mer denna gång (även om det inte var några besvär att bli av med kilona efter förlossningen, hann ju gå ner allt innan jag blev gravid igen). Visst i en perfekt värld så hade jag gärna sett att den totala viktökningen hade stannat vid runt 12 kg och så lär det ju knappast bli. Men jag känner mig lättare och fräschare i kroppen nu än sist faktiskt och har inte direkt några problem att vara normalaktiv vilket man får vara glad och tacksam för.

Jag har för övrigt en kompis som ska ha sitt första barn vilken dag som helst nu. Hon har börjat få frågor om när hon ska skaffa nr 2 och hon känner mest att hon vill klämma fram nr 1 först.
Den frågan har jag inte fått än, men inne i mitt huvud är svaret bara rak och klart: "När det passar mig och den blivande pappan." (Vilket faktiskt kan innebära nästa år, eller inte någon gång alls)

Oj, vad märkligt att börja fråga sånt innan barn nr 1 ens är fött tycker jag. Det är ju omöjligt att veta hur man kommer känna efteråt? Vissa kanske har nån slags "plan"/tanke från början men det är ju inte säkert att man vill eller kan hålla fast vid den? Själv kände jag sug efter syskon ganska fort faktiskt, men det hade jag aldrig trott innan. Inför ett ev framtida barn nr 3 är vi dock överens om att det ska vara ett större glapp, som det känns nu i alla fall. Igen, så finns det säkert för o nackdelar med både täta syskon och större åldersskillnad. Men nu blir det ju tätt mellan dessa och tre täta barn tror jag skulle kännas övermäktigt (även om man väl skulle fixa det också om man hamnade i den sitsen, göra abort av en sån anledning skulle jag nog inte kunna med).

Glad påsk på er alla!

 

[Comfort]

Sv: Sommarföräldrar 2012?

Nu har ni skrivit på bra här och jag har varit inne och ,läst men inte riktigt kommit på nåt att skriva ..

Här är allt som vanligt, foglossningen har blivit lite bättre efter att jag tar det lugnt och knappt gör nånting.

Ang djur och barn så hade det varit så skönt om folk kunde ha vett att hålla sina åsikter för sig själva. Om det blir problem så märker man väl det då liksom. Fattar inte heller varför man ska oroa sig i onödan, och sen att försöka skrämma upp folk?! näh.

I morse fick jag de första riktiga kickarna, innan har det mest varit bök och buffar men nu var det rejäla sparkar, så mysigt.

Vi är på g att köpa ett åttamannatält till tältsemestern i juni/juli, hoppas bara att jag fortfarande kan tält då och att jag inte är för otymplig!


Ang katter.
När vi väntade dotterna hade vi tre katter, två honor och en hane. Alla har väldigt olika personligheter och vi trodde vi visste hur de skulle reagera på en bebis i huset. det blev helt tärtom. Den reserverade skeptiska svarta älskade den lilla och km så fort och skrek (och gör fortfarande) och försöker trösta. Den mest kelna skyr henne som pesten och den tidigare misskötta och plågade katten som är väldigt skygg mot främlingar men extremt social mot oss passar henne hela tiden. Ligger nedanför vagnen/sängen osv.

Dottern trotsar så jag blir galen. Känner just nu för att byta bort henne och bara behålla nykomlingen

 

[Pettsson]

Sv: Sommarföräldrar 2012?

Jag led också av högt blodtryck och åt medicin emot det. Numera är det lugnt, men jag har gått på extra kontroller för att det ska upptäckas i tid om det det springer iväg igen.
Jag har fått haft på mig en blodtrycksmätare under 24 timmar (PUST!) och efter det fick jag sluta med medicinen.

Det jag kan trösta dig med är att havandeskapsförgiftning i första hand är mammans sjukdom. Givetvis ska man ta det på allra största allvar (det är därför de vill följa upp och kolla dig), men OM du nu skulle få det så är de här människorna proffs på sånt också och tar säkert väl hand om dig!
Försök att inte oroa dig, utan slappna av och vila så mkt du kan.

Det är ändå rätt betryggande, just det att de kollar upp och följer upp en så noga. Jag ska erkänna att jag blev rätt svettig när jag satt där, men jag har känt av blodtrycket ett tag men inte tänkt mer på det förrän jag faktiskt såg vad det låg på. I början hade jag ofta väldigt lågt, låg på 85-90 i övertryck, men det gick över, tydligen
Men det är som du säger, och ingenting blir bättre av att jag oroar mig så jag ska försöka låta bli med det och ta det lugnt. Så får vi se på torsdag hur det ser ut då, när jag ska till bm igen

Ang. det med djur. Vi har två katter, de är väldigt mycket för att vara med oss överallt, sällskapliga och nära, de har i det närmaste varit som bebisar här i avsaknad av en "riktig"
Och det har varit samma visa här, har bara fått höra om hur krångligt det kommer bli, att vi borde ta bort dem eller ge bort dem, att barnet kommer utveckla alla möjliga typer av allergier osv osv.
Precis samma gnat som över hästarna med andra ord, och många sura miner har det dessutom blivit när jag sagt att det är över min döda kropp någon av dem försvinner. Fungerar det inte alls med katterna så självklart får man komma på en lösning då, men varför ta ut allt negativt i förskott? Och varför oroa sig över något som inte är ett problem än?
Tror som många andra att det finns betydligt farligare saker i barnets omgivning än katter, herregud, tänk bara när det är dags att åka buss till skolan och allt som kan hända på vägen då. Man blir galen om man tänker på allt farligt!

Sen kan jag irritera mig på inställningen som många har, även min sambo har jag fått diskutera detta med och nu är det bättre tack och lov. Just det att när man får barn, då är det minsann slut på allting som är roligt. För mig har det alltid varit att det är då livet börjar, det är då det blir roligt på allvar med allt vad det ändå innebär. Visst kommer det krävas en hel del mer planering, men det blir vad man gör det till. Inte kommer då jag låsa dörren och kasta nyckeln för att vi får en bebis! De bebisar och barn som funnits/finns i våra familjer har varit med på allt från fiskeresor i fjällen till svampplockning, inte har vi/de tagit skada av det.

 

[Comfort]

Sv: Sommarföräldrar 2012?

är det nån som har onda punker på magen?

Jag har hela tiden haft en till vänster m naveln stor som en femkrona ungefär, men nu gör det mycket ondare och på ett större område.
Det jag kunnat googla mig till är att det kan vara som invärtes blåmärken från där bebis sparkar mycket, men jag har aldrig märkt att hon har sparkat där och OM hon nu gör det - då borde det väl göra ont? Eftersom de gör så himla ont utifrån...
Sen blir det ju bara värre och växer.
Jag ska ändå ringa bm och ändra min tid så ska höra med henne då, men är det nån mer som har så här?

 

[Mirifax]

Sv: Sommarföräldrar 2012?

Jag har det lika dant o funderar på vad det kan vara. På mig ät det en punkt snett ovanför naveln som är större. Bebis har inte sparkat där. Funderar på o ringa o prata med bm, men det känns inte som det blir värre heller även om det ömmar, det gör ont om man tar där på magen med. För ett par veckor sedan var det en punkt vid revbenen men det slutade så jag tror det var växtvärk.

Har varit på massage idag och det var jätteskönt Hon masserade extra över fogarna och det blev jättebra! Annars kämpar jag på med tens apparat och värktabletter. Det är skitjobbigt å jobbet för tjejen jag delar klass med är inte på jobbet så ofta och det känns som att jag drar hennes lass också. Kommer inte fungera alls om jag inte kommer känns det som även om det inte är mitt ansvar, eller jo det är det ju men bebis och jag själv är ju viktigare...

Var på tävlingsclinic i helgen och det gick bra, de bjöd in mig på träningstävling den 2 juni men det känns lite väl optimistiskt Även om det hade varit roligt så tror jag inte så mycket på att rida 6 veckor före bf...

Börjar känns lite nervöst att bebisen snart kommer, idag fick jag lägga in om tjänstledigt för föräldraledighet, det ska göras senast två månader innan, det känns som att det börjar dra ihop sig.. Jag har börjat fundera över förlossningen lite och jag kan vara konstatera att jag nog förträngt hela grejen för jag börjar fundera på hur det går och hur det känns och gud vet alls...

Hoppas alla hade en skön påsk!

 

[Mirifax]

Sv: Sommarföräldrar 2012?

puttar upp...

Hur har ni det alla? Har precis kommit hem från sjukgymnasten. Får akupunktur för foglossningen och just när man varit där och samma dag blir smärtan sju resor värre för att sedan lätta och försvinna nästan helt två veckor för att sedan sakta komma tillbaka, kan helt klart rekommendera det! Men, nu är jag parkerad resten av dagen och fastnade framför datorn.

Jag har haft mycket funderingar på sistonde. Igår var jag ute o red en lång runda i skogen o galopperade bort en hel del tankar. Jag mår fortfarande bra av ridningen o det förklarar sjukgymnasten med att jag aktiverar rätt muskler och rätt hållning. Men damsuga 10 minuter gör att jag blir stilla resten av dagen för då vill inte alls benet följa med o gör ont som f-n. Jag ska alltså fortsätta rida så länge jag kan enligt henne och det känns ju skönt. Sen är bara frågan hur länge det känns rätt för mig..

En jobbarkompis ifrågasatte starkt att jag fortfarande rider för tänk om jag trillar av. Så drar hon världens historia om att hennes svägerska trillade och bröt benet när hon var gravid o att det minsann inte var roligt att föda barn med gipsat ben. Då tänker jag så att ja jo.. antingen så får man vara rädd för att göra något över huvudtaget för att man kanske kan skada sig, eller? Jag litar på att jag själv känner när jag inte har balans eller behärskar min kropp längre i ridningen (inbillar jag mig.?! eller är det faktiskt så?). Jag kan trilla på väg till jobbet, jag kan möta en bilist som kommit över på fel sida vägen, är jag dum som rider frågar jag mig. Till saken hör att jag har en snäll häst (jo, snälla hästar kan med bli skrämda), vi tränar mest på bana i skritt o trav sådana saker som vi behärskar, jag rider inte ut själv utan med trygga hästar och kompisar och jag utmanar inte ödet. Jag rider med huvudet inbillar jag mig. Jag är mer eller mindre uppvuxen i sadlen och har tillbringat timmavis där de sista 25 åren av mitt liv..

 

[ia_]

Sv: Sommarföräldrar 2012?

Jag är i v 28 nu och rider fortfarande, rider 2-3 dagar i veckan, tömkör/longerar ca 2 dagar i veckan. detta dels för att jag inte vill ställa av min gamling helt( 20 år) och dels så mår jag bra av det!

Jag resonerar som du, allt kan hända, det är farligt att leva! Men så länge jag känner migg trygg på hästryggen och allt känns bra så tänker jag fortsätta rida!

Hoppningen la jag dock ner för ca 2 veckor sen, var då på en Pay n´ride och hästen var helt skogstokig och tyckte jag var mycket mesig som satt o bromsade. Då kände jag att jag "fegade" vilket gjorde hästen mer förvirrad och därmed blev det farligt att hoppa.

Men rider dressyr och i skogen så länge det känns bra!

 

[Kastrullhaxan]

Sv: Sommarföräldrar 2012?

Det verkar som oavsett hur man gör så är det alltid någon annan som ska ha synpunkter och åsikter.
Jag red så länge jag klarade, vilket inte var så länge eftersom mina fogar började göra galet ont ganska tidigt.
Jag tycker att det är upp till var och en. Precis som du skriver kan du snubbla på trottoarkanten, för att inte tala om alla trappor som man ska gå i vareviga dag!
Och gud vet hur man kan slå sig om man snubblar i en trappa!

Ibland önskar man att folk kunde hålla sina åsikter för sig själv istället.

Själv är jag i vecka 32 nu och har fått övningar av sjukgymnasten som jag tycker fungerar ganska bra. Jag är sjukskriven och hoppas förbli det fram till förlossningen. Sen jag fick gå hem från jobbet har jag i alla fall en kropp som håller ihop några timmar varje dag och jag vaknar inte nattetid av smärtan när jag försöker vända mig. Jag har fortfarande ont, men är mycket väl medveten om vad som förvärrar det så alla de grejerna försöker jag undvika in i det längsta.
Jag försöker röra lite grann på mig för att hålla magen igång samt inte dra på mig för mkt extra kilon. Inte helt enkelt med en 4 kg badboll framme på magen dock.