Spinoff på ”förskoletider”

[Tora]

@Tora Men äsch ge dig, du har skrivit i samma trista stil att @Mabuse är en torrboll som du i fortsättningen ska anpassa din humor till eftersom hon ingen har. Det är knappast att be om ursäkt för ett missriktat skämt.

Fast jag förstår inte riktigt vad jag skall be om ursäkt för. Mitt skämt var inte elakt menat och var inte heller elakt på något sätt.
Däremot har jag skrivit att i fortsättningen skall jag tänka på att vi inte har samma humor.

 

[Fibusen]

Nu är jag separerad och har sonen vv, och har turen att kunna vara med på ett hörn när vi gjorde schemat på jobbet, så jag jobbar långa pass när jag är barnledig, och korta pass och få dagar när jag har sonen. Han är på dagis 20 h veckan han är hos mig.

Jag jobbar heltid och kommer fortsätta med det, äger hus och har hund, försöker resa en gång per år, och har sparande till både mig och sonen.

 

[Wysiwyg]

@Tora Uppenbarligen går det inte fram vad jag menar så jag ger upp.

 

[Tora]

@Tora Uppenbarligen går det inte fram vad jag menar så jag ger upp.

Jag har tyvärr lite svårt för när någon försöker tala om för mig när och hur jag skall be om ursäkt.

 

[Wysiwyg]

Jag har tyvärr lite svårt för när någon försöker tala om för mig när och hur jag skall be om ursäkt.

Min primära mening med inläggen var dock inte att få dig att be om ursäkt för det är ju helt meningslöst utan snarare att påpeka att det var fler än @Mabuse som reagerade på ditt inlägg och ton.

 

[Raderad medlem 19815]

Men varför skaffar folk barn??????
Lämna tidigt på dagis, hämta sent.
Egentid....
Trist att gunga i lekparken, jobbigt när de nya barnet föds....
Alltså!
De är ju en fri vilja, VILL man eller VILL MAN INTE ha barn?
De är inget måste.
De är inte att välja bort en del trista delar, man få hela kittet!
Barn finns 24/7 oavsett var i karriären man är.
Värst tycker jag när man skriver att man inte HUNNIT göra barn denna månaden, han eller hon eller båda har varit upptagen....
Jaha? När ska man hinna HA barn då? dygnet har fortfarande bara 24 timmar.

*Jenny *

Alla svaren handlar ju om de frågor du ställer, så ett tips är att läsa hela tråden och inte bara TS.

 

[sjoberga]

Bara för att man inte jublar och älskar allt som har med barn att göra så betyder inte det att man per automatik ska avstå från att skaffa barn. Ett barn har man förhoppningsvis hela resten av sin egen levnadsperiod. Småbarnsåren är bara en liten del av det hela.

Tja, barn har och äger man inte. De växer upp till alldeles egna helt unika och förhoppningsvis goda människor som helt äger sig själva.

Jag tycker det istället verkar rätt knepigt att skaffa barn i egoistiskt syfte, dvs för sin egen skull.

 

[kryddelydd]

På forumet barn finns en tråd med namnet förskoletider. I den läser jag att många skriver att dom måste jobba, hinna jobba heltid osv. Jag börjar då fundera på vart samhället gått snett nägonstans, varför det är uppbyggt att så många måste jobba heltid och kanske till och med mera? Man jobbar ihjäl sig för fint hus och för en Thailandsemester men man hinner inte vara i sitt hus eller umgås med sina barn?!
Jag har inga bra svar, vet bara att vi valde att köpa ett billigt hus i en mindre ort för att ha råd att inte behöva jobba jämt men skulle ju inte funka om alla valde en småstad heller...

Visst är det intressant och lite skrämmande!

Men en grundläggande del är väl att vi "hetsar" efter materiell standard.
Och att vi har svårt att se att vi kunde välja en annan standard.

Visst, har man redan köpt sitt hus och har dyra lån, och så går räntan upp... då kan det vara svårt.
Och så har man vant sig vid ett konsumtionsmönster som är svårt att bryta utan att uppleva att man gör uppoffringar. Man är van att byta mobil varje år, byter ut sin "soda streamer" (eller vad de där maskinerna egentligen heter) för att man såg en med finare färg, man vill ha en större TV, större utbud med fler kanaler, ny padda.
Nyare bil.
Resor.
Och om man går ner i arbetstid, så får man ändra lite på konsumtionsmönstret och det känns obekvämare än att fortsätta.

Jag läste "Sapiens" för ett tag sedan (den där boken, men minns inte vad författaren heter).
Där framförs teorin att det egentligen gick snett när människan övergick från att vara jägare/samlare till att vara bofast jordbrukare...
om man ska tro den teorin, är det svårt att vända skutan.

 

[kryddelydd]

Småbarnstiden är ju den absolut tyngsta och jobbigaste delen av att ha barn. Att säga att man ska ta vara på den är ungefär som att säga att man ska ta vara på november när man har häst, och passa på att riktigt njuta av mörkret och leran.

Småbarnstiden överlever man, delvis genom att fokusera på ljuset i tunneln: det kommer komma en tid när bajsblöjor, ständig sömnbrist och evighetslånga timmar i tråkiga lekparker ligger bakom en.

 

[inverterad]

Nä men hörni. Vad ledsen jag blir av den här tråden. Har vi inte kommit längre än att skamma kvinnor som resonerar på ett annat sätt än en själv gör? Varför i hela friden är en en sämre förälder för att en lämnar en unge som trivs på förskolan i utbildade pedagogers omsorg, medan en själv arbetar? Det är ju liksom det förskolan är till för! En kan älska sina barn och njuta av tiden med dem precis lika mycket fast de går heltid på förskola. Den här hetsen att en ska ha sina barn i barnomsorg så lite som möjligt för att vara en bra MODER är tramsig, rent ut sagt. År 2017. Kom igen, va.

Varför hetsar ingen papporna att hämta kl 14? Varför går det alldeles utmärkt att som pappa jobba 60 h i veckan och ändå vara en "perfekt närvarande förälder"?

 

[Tora]

Min primära mening med inläggen var dock inte att få dig att be om ursäkt för det är ju helt meningslöst utan snarare att påpeka att det var fler än @Mabuse som reagerade på ditt inlägg och ton.

Okej. Och?

 

[Hyacinth]

Jag har tyvärr lite svårt för när någon försöker tala om för mig när och hur jag skall be om ursäkt.

Om vi ska vara sådana så tyckte du att jag hade förstört ditt minne av en fantastisk förlossning genom att berätta om min egen inte fullt lika fantastiska upplevelse. Då var det väldigt noga hurvman uttryckte sig och få en ursäkt. Vilket du fick.

 

[Fille]

Nä men hörni. Vad ledsen jag blir av den här tråden. Har vi inte kommit längre än att skamma kvinnor som resonerar på ett annat sätt än en själv gör? Varför i hela friden är en en sämre förälder för att en lämnar en unge som trivs på förskolan i utbildade pedagogers omsorg, medan en själv arbetar? Det är ju liksom det förskolan är till för! En kan älska sina barn och njuta av tiden med dem precis lika mycket fast de går heltid på förskola. Den här hetsen att en ska ha sina barn i barnomsorg så lite som möjligt för att vara en bra MODER är tramsig, rent ut sagt. År 2017. Kom igen, va.

Varför hetsar ingen papporna att hämta kl 14? Varför går det alldeles utmärkt att som pappa jobba 60 h i veckan och ändå vara en "perfekt närvarande förälder"?

Pappan till mitt barn kommer definitivt inte jobba 60 h i veckan, vi kommer troligen gå ner i tid båda två för att kunna umgås så mkt som möjligt med vårt barn men även ha tid för våra intressen

 

[hastflicka]

Fast jag förstår inte riktigt vad jag skall be om ursäkt för. Mitt skämt var inte elakt menat och var inte heller elakt på något sätt.
Däremot har jag skrivit att i fortsättningen skall jag tänka på att vi inte har samma humor.

Din respons nar du fick veta att det inte upptogs som du avsag paminner om var kara President Trump. Det kan handa att det var ratt menat, men "delivery" gjorde att allt blev sa valdigt fel.

Trump ringde till en ung gravid anka med tva smabarn. Hon var pa vag att mota kistan vid flyget nar samtalet kom. Trump hade blivit "coached" utav en 4 stjarnig general i vad han skulle saga. Namnda general forlorade sin son i Afghanistan och hans goda van, en annan general, sa att, "Han visste vad han gav sig in pa" och det upplevde Trumps radgivare, Generalen som sjalv var nagonstans i mellan ostern och sjalv viste precis vad han gett sig in i, som trostande.
Den unga ankan med smabarn upplevde det som oerhort kallt och kanslolost, vilken en som horde samtalet i bilen framforde till pressen.

Om Trump da gatt ut och sagt att han inte menade det som det uppfattades och bett om ursakt for missforstandet hade det hela varit over dar och USA hade kunnat focusera pa det som var bra.
Att han ringde for att framfora sina kondoleanser.
Da Trump inte kan be om ursakt twittrade han, och sa i interviewer att han inte alls sagt som det uppfattades ... att hon som berattat for pressen var galen, etc. etc. etc... och istallet for att uppskattas for att han gjorde nagot bra ... blev det hela en super negativ sak for Trump.

Om du hade sagt som i inlagget har ovan, (men istallet for att poangtera att du inte forstar vad du ska be om ursakt for, bara accepterat att det du sa inte upptogs som du avsett) och att det inte var elakt menat och att du sedan inte foljt upp med "olika humor" och andra floskler for att "forsvara" det du sa hade diskussionen dott ut i ditt forsta inlagg efter att du fick klart for dig att det blev fel.

 

[Jenka]

Jag jobbar gärna drygt 75%. Då funkar ekonomin och jag har tid för det jag vill göra på fritiden.
Jobbar i dagsläget heltid pga karriär och standard typ, känner att det påverkar mig.

 

[sjoberga]

Nä men hörni. Vad ledsen jag blir av den här tråden. Har vi inte kommit längre än att skamma kvinnor som resonerar på ett annat sätt än en själv gör? Varför i hela friden är en en sämre förälder för att en lämnar en unge som trivs på förskolan i utbildade pedagogers omsorg, medan en själv arbetar? Det är ju liksom det förskolan är till för! En kan älska sina barn och njuta av tiden med dem precis lika mycket fast de går heltid på förskola. Den här hetsen att en ska ha sina barn i barnomsorg så lite som möjligt för att vara en bra MODER är tramsig, rent ut sagt. År 2017. Kom igen, va.

Varför hetsar ingen papporna att hämta kl 14? Varför går det alldeles utmärkt att som pappa jobba 60 h i veckan och ändå vara en "perfekt närvarande förälder"?

Jag tror i och för sig att kvaliteten på föräldraskapet har hyfsat liten korrelation med hur många arbetstimmar man gör, särskilt om man bara gör upp till heltid.

Man kan arbeta inte alls och vara närvarande med barnen men må dåligt och inte alls ge barnen annat än oro och skuld och skam. Eller så kan man arbeta mycket men ändå skapa mycket kvalitetstid med barnen. Och allt däremellan.

Och ordet perfekt är livsfarligt, för det leder till noll insikt.

 

[Lavinia]

Hej!

Man måste inte jobba heltid.

Jag testade att vandra in i väggen med 1 års sjukskrivning (plus lite till tror jag) och under den tiden insåg jag att det finns annat jag vill göra än bara jobba ihjäl mig.

Nu jobbar jag 75%, så jag har tid att träffa min sambo, umgås med min häst och hjälpa sambon med hans häst (ytterligare en bra sak som kom ur mitt möte med väggen).

Jag har mer frihet och mår bättre. Kommer aldrig igen jobba heltid - jag har bara ett liv, det vill jag lägga på saker jag värderar högt.

/Lavinia

ps. nej, vi har inga barn och kommer inte få några heller.

På forumet barn finns en tråd med namnet förskoletider. I den läser jag att många skriver att dom måste jobba, hinna jobba heltid osv. Jag börjar då fundera på vart samhället gått snett nägonstans, varför det är uppbyggt att så många måste jobba heltid och kanske till och med mera? Man jobbar ihjäl sig för fint hus och för en Thailandsemester men man hinner inte vara i sitt hus eller umgås med sina barn?!
Jag har inga bra svar, vet bara att vi valde att köpa ett billigt hus i en mindre ort för att ha råd att inte behöva jobba jämt men skulle ju inte funka om alla valde en småstad heller...

 

[sjoberga]

Hej!

Man måste inte jobba heltid.

Jag testade att vandra in i väggen med 1 års sjukskrivning (plus lite till tror jag) och under den tiden insåg jag att det finns annat jag vill göra än bara jobba ihjäl mig.

Nu jobbar jag 75%, så jag har tid att träffa min sambo, umgås med min häst och hjälpa sambon med hans häst (ytterligare en bra sak som kom ur mitt möte med väggen).

Jag har mer frihet och mår bättre. Kommer aldrig igen jobba heltid - jag har bara ett liv, det vill jag lägga på saker jag värderar högt.

/Lavinia

ps. nej, vi har inga barn och kommer inte få några heller.

Jag tror att det är superviktigt för alla att hitta vad som passar just dem. Hur man kan må bra. Samtidigt att alla ser till att jobba på den nivå som det fungerar, för att vi ska kunna erbjuda fortsatt välfärd och möjlighet för dem som på riktigt inte kan arbeta en tillräckligt god standard. Att arbeta är inte bara viktigt för att försörja sig själv.

För mig är inte livet och jobbet olika saker. Jobbet är en högt värderad och viktig del av mitt liv, där jag åstadkommer framgångar, både stora och små, tillsammans med andra duktiga människor. Den dagen det inte är det, kommer jag att söka en ny utmaning.

 

[inverterad]

Jag tror i och för sig att kvaliteten på föräldraskapet har hyfsat liten korrelation med hur många arbetstimmar man gör, särskilt om man bara gör upp till heltid.

Man kan arbeta inte alls och vara närvarande med barnen men må dåligt och inte alls ge barnen annat än oro och skuld och skam. Eller så kan man arbeta mycket men ändå skapa mycket kvalitetstid med barnen. Och allt däremellan.

Och ordet perfekt är livsfarligt, för det leder till noll insikt.

Ja, alltså, det är ju ungefär det jag skrev i mitt inlägg? Förutom att män får mycket mindre av det här skuldbeläggandet. Visst är det svårt för en förälder oavsett kön att vara närvarande om denne jobbar 60-80 h i veckan (förutsatt att denne person helt saknar sömnbehov, då), men jag upplever att samhällets fördragsamhet med mäns arbete och hur detta påverkar tiden med barnen är mycket större än fördragsamheten med kvinnors arbete. Där blir det direkt "jasså, vill du inte umgås med dina barn?" och liknande tjuvnyp.

 

[Hyacinth]

Så undrar folk varför jag inte vill ha barn

Jag fattar precis, trots att jag är mycket förtjust i mina. Jag hade haft ett lika bra liv utan barn, men gillar även livet med barn. Dock inte alla delar, precis som jag inte gillade alla delar utan barn. Men jag ser fram mot när de Är större, jag gillar att diskutera med barn och göra saker med dem.