Språkfråga: horses and cobs?

[svea]

Jag tänker att en sportbil som inte drar borde vara rätt värdelös för de flesta bönder som har plog, harv och gödselkärror som ska ut på åkern? Det bör ändå vara en nivå av ekonomisk lyx att ha en häst som inte fungerar till allround vardagsbruk.

Jo, men det betyder inte att inte den som ägde en ädel ridhäst inte också kunde ha cobbar i sitt stall. Man hade både bruk för flotta hästar och tåliga hästar. Du kunde låta hästskötaren leda den flotta hästen till rävjakten och rida cobben dit, till exempel. Det fanns och finns spektrum av cobbar, från bondens allroundhäst till gentlemannens "jeep". Så man kan inte sätta likhetstecken mellan com och bondhäst/lanthäst/vagnshäst.

 

[svea]

Förtydligar, rena ridhästar var lyx och även beroende på trender. Nyttan övervägde ofta för dem som hade råd att hålla häst. Den nyttan var t.ex. att frakta varor över även vägfria områden. Men självklart kunde de sitta upp på den mångsidiga hästen om det var läge för det dvs. det fanns plats ledig (opackad häst). Men kanske heller inte just den typen av häst "finare folk" red på söndagsturen i parken. Ädel häst var fint bland dem som hade möjlighet, även om det kanske fanns några som föredrog en annan typ av riddjur.

Ja, jo, det var trendigt ett tag bland kyrkans män i Sydeuropa att rida mula.

Men här i Sverige reds det nog mer än vad folk tror. Vi hade t ex ett rikstäckande system för skjuts och postbefordran från 1600-talet där bönder var ålagda att hålla med hästar. De reds från hagarna till skjutshållen, ofta av barn. Och det var billigare att hyra ridhäst än häst och vagn. Sen hade vi ett stort kavalleri vars organisation byggde på att rusthållare höll hästar på sina gårdar som ställdes till förfogande när kronan så krävde.

 

[MiaMia]

Kan det inte bara vara ett sätt att peka på olika storlekar? Större och lite mindre hästar, men inte de minsta (ponnyer)? Det fanns/finns väl lite olika typer av hästar inom båda kategorierna?

Osannolikt att just det skulle vara väsentligt i den aktuella kontexten.
Om ponnyer var en lika vanlig brukshäst som cob är det snarare så jag undrar varför de inte också är nämnda.

Eller så kan det vara så simpelt som att författaren hade några enstaka konkreta belägg och därför nämnde just dessa, utan att bry sig i om de var representativa eller inte?

Intressant att läsa alla olika infallsvinklar ni kommer med.

 

[escodobe]

Osannolikt att just det skulle vara väsentligt i den aktuella kontexten.
Om ponnyer var en lika vanlig brukshäst som cob är det snarare så jag undrar varför de inte också är nämnda.

Eller så kan det vara så simpelt som att författaren hade några enstaka konkreta belägg och därför nämnde just dessa, utan att bry sig i om de var representativa eller inte?

Intressant att läsa alla olika infallsvinklar ni kommer med.

Lättare och tyngre typ?

 

[yennork]

"Ponny" som just en häst under c:a 140 cm som bara passar för barn och ungdomar är ett nytt påfund! Går man tillbaka 200 år och längre bak tror jag inte man hittar många hästar över nuvarande ponnymått.

Man kan inte jämföra England med Sverige. England (plus stora delar av Wales och Skottland) har alltid varit mer tätbefolkat, mer uppodlat och med ett mycket mer utbyggt vägnät. Man har också haft fler typer av häst, det är inte bara "cob" som är svårt att översätta, hur översätter man "hunter"? Det är ju en typ av häst som passade bra för rävjakt, det är inget vi sysslade med här. Alltså har vi inget svenskt namn för dem.

"Ponny" är ju också ett ganska nytt ord vi lånat in. För längre sen var en häst en häst oavsett mankhöjd. Vi säger ju fortfarande islandshäst och fjordhäst, och kan sörja att man inte bevarade ölandshästen (russ-storlek) och den öländska kungshästen (shetlandsstorlek, men varmblodig, alltså ädlare.)

 

[svea]

"Ponny" som just en häst under c:a 140 cm som bara passar för barn och ungdomar är ett nytt påfund! Går man tillbaka 200 år och längre bak tror jag inte man hittar många hästar över nuvarande ponnymått.

Man kan inte jämföra England med Sverige. England (plus stora delar av Wales och Skottland) har alltid varit mer tätbefolkat, mer uppodlat och med ett mycket mer utbyggt vägnät. Man har också haft fler typer av häst, det är inte bara "cob" som är svårt att översätta, hur översätter man "hunter"? Det är ju en typ av häst som passade bra för rävjakt, det är inget vi sysslade med här. Alltså har vi inget svenskt namn för dem.

"Ponny" är ju också ett ganska nytt ord vi lånat in. För längre sen var en häst en häst oavsett mankhöjd. Vi säger ju fortfarande islandshäst och fjordhäst, och kan sörja att man inte bevarade ölandshästen (russ-storlek) och den öländska kungshästen (shetlandsstorlek, men varmblodig, alltså ädlare.)

Ja, om jag fick hoppa tillbaka i tiden skulle jag vilja se kungshästar, de verkar ha varit så coola!

 

[svea]

"Ponny" som just en häst under c:a 140 cm som bara passar för barn och ungdomar är ett nytt påfund! Går man tillbaka 200 år och längre bak tror jag inte man hittar många hästar över nuvarande ponnymått.

Man kan inte jämföra England med Sverige. England (plus stora delar av Wales och Skottland) har alltid varit mer tätbefolkat, mer uppodlat och med ett mycket mer utbyggt vägnät. Man har också haft fler typer av häst, det är inte bara "cob" som är svårt att översätta, hur översätter man "hunter"? Det är ju en typ av häst som passade bra för rävjakt, det är inget vi sysslade med här. Alltså har vi inget svenskt namn för dem.

"Ponny" är ju också ett ganska nytt ord vi lånat in. För längre sen var en häst en häst oavsett mankhöjd. Vi säger ju fortfarande islandshäst och fjordhäst, och kan sörja att man inte bevarade ölandshästen (russ-storlek) och den öländska kungshästen (shetlandsstorlek, men varmblodig, alltså ädlare.)

Och det där med mankhöjd är inte helt fel ute. Karl XI ville ha hästar runt ponnygränsen i sitt kavalleri. Inte högre, för då gick det åt för mycket foder. Men inte heller mycket mindre, 140 var lite i minsta laget. De flottare ridhästarna i hovstallet låg runt 150-160. Men där fanns även kungshästar, klippare, ibland en eller annan fjording. Och det importerades från många olika håll.

 

[Agnir]

Texten handlar i grunden inte alls om hästar, mer om äldre lanthushållning och vanor kring husdjursskötsel. 200-ish år sedan. Så en modern ridsports-relaterad uppdelning ger inte mening.
Men cob kunde då vara åt det hållet som hade kallats lantras idag? Och horse typ fin-folks-häst?

I så fall skulle jag kunna läsa texten som att man gjorde xxx lika som med djuren y och z även med både "bonn-hästar" och "fin-hästar"? Där man kanske varit oklar med att hela bredden av hästar innefattades om man inte använt båda orden?

Hej Mia, det skulle bli enklare om du kunde dela med dig lite mer av texten, men det kanske inte är möjligt. Är det korrekt uppfattat att det handlar om att säga typ "både folk och fä", men i förhållande till husdjur (så du kan knappast bland in folk). Jag har fuskat som översättare och skulle var roligt att veta vad du landar i.

 

[svea]

Osannolikt att just det skulle vara väsentligt i den aktuella kontexten.
Om ponnyer var en lika vanlig brukshäst som cob är det snarare så jag undrar varför de inte också är nämnda.

Eller så kan det vara så simpelt som att författaren hade några enstaka konkreta belägg och därför nämnde just dessa, utan att bry sig i om de var representativa eller inte?

Intressant att läsa alla olika infallsvinklar ni kommer med.

Alltså man kan misstänka att de hästar som gick på allmänningsmark var avelsston och unghästar, och då skulle man kunna tänka sig att horses and cobs behövde lite bättre bete, t ex ängsmark efter höskörd. Ponnyer däremot verkar ju ofta ha gått på hedar eller i skogar. Så det kanske handlar om det här. Varmblod och cobbar behöver och kostas på bättre bete och är värda mer pengar så man vill ha dem nära byn. Ponnyer får klara sig själva på utmarker.

 

[Dentaku]

Om man talar om Brittiska öarna, fanns det inte egentligen tre typer av ”finhästar” - horses och cobs som reds, och roadsters/hackneys, som användes som vagnshästar?

 

[MiaMia]

Hej Mia, det skulle bli enklare om du kunde dela med dig lite mer av texten, men det kanske inte är möjligt. Är det korrekt uppfattat att det handlar om att säga typ "både folk och fä", men i förhållande till husdjur (så du kan knappast bland in folk). Jag har fuskat som översättare och skulle var roligt att veta vad du landar i.

Det var ju sjukt klantigt av mig att skriva frågan här när jag inte hade texten hemma. På torsdag först kan jag ha den exakta formuleringen.

Först talas det alltså om metoder för att ägarmärka får (får är många och har sällan individuella skillnader i utseendet som är lätta att se, därav typiskt sett större behov av bra märkning, därav fokus på dem). Antingen tidigare eller senare i texten kopplas det också till att gemensam betesgång har betydelse för hur praktiker och behov av märkning ser ut/tillämpas. (olika ägares djur blandas till vardags)
Och så sägs det att metoden X (som alltså är utbredd att använda på får) även har använts på kor/nöt, cobs and horses.

Kan inte ge dig bättre än så ur minnet.
Det är inte våldsamt avgörande för mig att reda ut detta med hästarna helt exakt för det är inte av stor betydelse i texten, men jag började fundera kring den skrivningen.

Svensk terminologi är jag van att man får ta hänsyn till att orden inte alltid speglar det samma då som nu, men det är väldig skillnad att reda ut det när man kan både språket och de historiska förutsättningarna på platsen bättre.
Har insett av kommentarerna här att det är både den aspekten och översättningen från engelskan som båda gäckar mig lika mycket.

 

[yennork]

@Dentaku : stämmer, "horses" fanns dessutom av olika typer, just nu kommer jag bara på "hunters" men det fanns/finns fler.

@svea : vanliga bönder hade ponnyer eller oxar, som byttes ut mot draught horses. Det var den lokala godsägaren som höll sig med lyxhästar. Man kan inte jämföra Sverige med Brittiska öarna, de var och är uppodlade och med en befolkningstäthet som översteg Skandinavien med hästlängder. Tänk Downtown Abbey - all överklass var inte fullt så välbeställd men de var verkligen inte unika. (Eller hade varit om de funnits på riktigt.)

 

[svea]

@Dentaku : stämmer, "horses" fanns dessutom av olika typer, just nu kommer jag bara på "hunters" men det fanns/finns fler.

@svea : vanliga bönder hade ponnyer eller oxar, som byttes ut mot draught horses. Det var den lokala godsägaren som höll sig med lyxhästar. Man kan inte jämföra Sverige med Brittiska öarna, de var och är uppodlade och med en befolkningstäthet som översteg Skandinavien med hästlängder. Tänk Downtown Abbey - all överklass var inte fullt så välbeställd men de var verkligen inte unika. (Eller hade varit om de funnits på riktigt.)

Jag har lite svårt att hänga med när du avser Sverige och när du avser de brittiska öarna i dina resonemang. Jag har dock aldrig påstått att bönder ägde lyxhästar. Däremot att aristokrater kunde ha flera typer av hästar i sitt stall och att det inte var så himla ovanligt att andra än aristokrater red. På båda sidor om Nordsjön.

 

[yennork]

Jag talar hela tiden om Storbritannien, ursäkta om det inte var klart!

 

[Agnir]

Det var ju sjukt klantigt av mig att skriva frågan här när jag inte hade texten hemma. På torsdag först kan jag ha den exakta formuleringen.

Först talas det alltså om metoder för att ägarmärka får (får är många och har sällan individuella skillnader i utseendet som är lätta att se, därav typiskt sett större behov av bra märkning, därav fokus på dem). Antingen tidigare eller senare i texten kopplas det också till att gemensam betesgång har betydelse för hur praktiker och behov av märkning ser ut/tillämpas. (olika ägares djur blandas till vardags)
Och så sägs det att metoden X (som alltså är utbredd att använda på får) även har använts på kor/nöt, cobs and horses.

Kan inte ge dig bättre än så ur minnet.
Det är inte våldsamt avgörande för mig att reda ut detta med hästarna helt exakt för det är inte av stor betydelse i texten, men jag började fundera kring den skrivningen.

Svensk terminologi är jag van att man får ta hänsyn till att orden inte alltid speglar det samma då som nu, men det är väldig skillnad att reda ut det när man kan både språket och de historiska förutsättningarna på platsen bättre.
Har insett av kommentarerna här att det är både den aspekten och översättningen från engelskan som båda gäckar mig lika mycket.

 

[Agnir]

Det var ju sjukt klantigt av mig att skriva frågan här när jag inte hade texten hemma. På torsdag först kan jag ha den exakta formuleringen.

Först talas det alltså om metoder för att ägarmärka får (får är många och har sällan individuella skillnader i utseendet som är lätta att se, därav typiskt sett större behov av bra märkning, därav fokus på dem). Antingen tidigare eller senare i texten kopplas det också till att gemensam betesgång har betydelse för hur praktiker och behov av märkning ser ut/tillämpas. (olika ägares djur blandas till vardags)
Och så sägs det att metoden X (som alltså är utbredd att använda på får) även har använts på kor/nöt, cobs and horses.

Kan inte ge dig bättre än så ur minnet.
Det är inte våldsamt avgörande för mig att reda ut detta med hästarna helt exakt för det är inte av stor betydelse i texten, men jag började fundera kring den skrivningen.

Svensk terminologi är jag van att man får ta hänsyn till att orden inte alltid speglar det samma då som nu, men det är väldig skillnad att reda ut det när man kan både språket och de historiska förutsättningarna på platsen bättre.
Har insett av kommentarerna här att det är både den aspekten och översättningen från engelskan som båda gäckar mig lika mycket.

Aha, kanske kan du, om du främst är ute efter att få det faktamässigt korrekt, helt enkelt skriva "hästar" eller "hästar, stora som små" eller ngt ditåt? Alternativt, som några varit inne på, kanske du kommer vilja göra större åtskillnad för att poängtera att både ädlare och mindre ädla hästar räknas in, typ "fullblod och kallblod" eller "ridhäst och vagnshäst" etc. Det känns lite som att det fanns så mkt olika typer av hästar där och då så det av ngn anledning var viktigt att nämna även cobs, kanske inte som ett motsatsförhållande utan mer som att eskimåerna påstås ha så många ord för snö. Inte lika viktigt att räkna upp alla varianter när man översätter text ämnat för ett land där snö knappt finns.
Nu får jag lusta att läsa det hela när du är klar, kul med husdjurshistoria :-)

 

[Inte_Ung]

Jag har alltid trott att den korrekta översättningen av "cob" är "klippare".

 

[svea]

Jag har alltid trott att den korrekta översättningen av "cob" är "klippare".

Nej, det är två olika saker. Cob är en engelsk hästtyp och klippare en svensk.

 

[svea]

Nej, det är två olika saker. Cob är en engelsk hästtyp och klippare en svensk.

Det är ju lite samma som att vi inte kallar fjordhästar och islandshästar för ponnyer. Om vi ville använda uttrycket klippare idag skulle vi kunna använda det om t ex gotlandsruss.

 

[Myrten]

Nej, det är två olika saker. Cob är en engelsk hästtyp och klippare en svensk.

Jag har alltid trott att den korrekta översättningen av "cob" är "klippare".

I äldre, engelska hästböcker (typ Jill) översätts "cob" ibland till klippare, förmodligen i brist på bättre. Jag tror detta är anledningen till uppfattningen att cob och klippare är engelskt resp svenskt namn för samma hästtyp.